Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gangesgavial ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
geogr. gangesslätt. -gavial, m zool. Gavlalis gange.
tious trangesgnvial, gangeskrokodil. -hirsch
[i], m zool. Cervus axu axis. -krokodil, n, se
-gavial. -reh, rc, se -hirsch.
gangetisch [gag’geitij], a från Ganges,
Ganges-.
Gangllfäustel, n (m) -s - gruvt. slägga (vid
gång-brytning). -feder, se Triebfeder, -fenster,
n -s - gångfönster, -formation, f -en gruvt.
gångformation,
gangförmig, a gruvt. gångformig, i gångar.
Gangllführer m -s - Øvav. trådförare, skärbräde,
-füllung, f -en gruvt. gångutfyllning. -fuß [u:],
m -es -e† zool. gångfot. -gebirge [i], n-s - gruvt.
gångberg. -geschwindigkeit, f -en ⚙
hastighet (i gång). -gestein, n -[e]s -e gruvt.
gångbergart. -gewicht, n -[e]s -e vid ur, maskiner
tyngder, -grab [a:], n -[e]s -er† arkeol,
gånggrift.
ganghaft, o 1., se gangbar 2. 3. 2. gruvt.
förekommande i gångar.
Gang‖häuer, m -s - gruvt. gångmalmsbrytare.
-höhe, f -n ⚙ ⚓ skruvar [gäng]stigning,
gängans höjd.
gängig, a 1. rask att gå, snabbfotad, t. ex. mes
Pferd, me Zunge flytande tunga. 2. hand.
säljbar, kurant, t. ex. me Waren. 3. löpande,
t. ex. die men Arbeiten. 4. i sms. a) Vielmes
Haus ett hus med många gångar,
korridorer; b) skruvar gängad, t. ex. dreim tregängad.
Gangkreuz, n -es -e 1. gruvt. korsning av
gångar. 2. ⚙ viv. varpkors.
Gängler, se umgängler.
ganglienartig [gagli-an’a:r-], a ganglielik,
ganglieartad.
Ganglienentzündung, f -en läk. ganglionitis,
nervknut8brand.
ganglienförmig, a ganglieformig.
Ganglienllkette, f -n fysiol. gangliekedja.
»knoten, m -s - fysiol, ganglie-, nerv|knut. -system,
n -[e]s -e rysioi. gangliesystem. -zelle, f -n
anat. gangliecell, nervcell. -Zentr|um, n -ums
en fysiol, gangliecentrum.
Gängling m -s -e, se 1. Alant.
Gangli|on [gaqli’on], n -öns -en anat. o. läk.
ganglion, ganglie.
Gangllmasse, f -n, se -gestein. -rad n -[e]s -erf
⚙ tramphjul.
Gangrän [gag’gre-.n], n -[e]s -e, se rcij. -e, f -n
läk. gangrän. g^ös, a läk. gangränös.
Gangllsäule, f -n ark. pelare i en portik,
pelargång, -spalte, f -n gruvt. gångspricka.
Gangspill, n -[e]s -e ⚓ gångspel, t. ex. das m
klar machen, -achse [-ks-], f -n &
gångspelsaxel. -fischung, f -en ⚓ gångspelsfisk.
-klam-pen, pl gångspelsdockor, -köpf, m -[e]s
-e† i gångspelshuvud, -welle, f -n &
gångspelsvals.
Gangüstein m -[e]s -e, se -art 2. -stock, m
-[e]s -e† gruvt. gångstock. -Störung, f -en läk.
abasi, oförmåga att gå. -stück, n -[e]s -e,
se -trum[m]. -tiefe, f -n ⚙ gängans djup.
-trum[m] [u], m (n) -[e]s -er† geoi. malmåder,
gren av en gång. -vogel, pl zool. gångfåglar.
1. gangweise, adv a) för gång, för varje
besök; b) gruvt. i gångar.
2. Gang‖weise, f -n, se -art 1. -werk, n -[e]s -e
1. ⚙ gångverk. 2. gångverktyg, -woche [o],
f -n kat. gångvecka, -zug [u:], m -[e]s -e†
gruvt. rad av parallellt löpande gångar.
Ganister [ga/nistor], m -s - O meta», ganister.
Ganiterbaum m hot. Eiæocarpus ganitrus
elæo-carpus.
Ganner m -s - zool. Mergus merganser storskrak.
Gannet, rn -s -s o -e zool. Sula bassana (Dysporus bas.
sanus) havssula.
Gans, f -e† (dim. Gäns]chen -lein) 1. zool. Anser
gås, t. rx. e-e gute gebratene m ist e-e gute Gabe
Gottes, Gänse schnattern. Junge m gåsunge,
gässling; wilde m vildgås. 2 bfidi. gås, t. ex.
dumm loie e-e mf man rupft ihn wie e-e m.
Erzählung unserer Mutter amsaga; er ist
so dumm, daß ihn die Gänse beißen ung. han
är så dum, att han icke kan säga bä; man
rupft die so lange sie Federn <i>hat <small>ordspr.</i></small>
man mjölkar kon, tills hon sinar; er versteht
die m nicht zu melken ordspr. han förstår inte
att hålla sig framme; er liegt noch mit den
Gänsen im Krieg F han slåss ännu med
gåsungarna; wie die m unter den Schwänen som
en sparv i tranedansen; aussehen wie Ydie
Gänse, wenn es blitzt ordspr. ung. se ovanligt
dum ut; die Gänse gehen überall barfuß
ordspr. ung. världen är sig lik överallt. 3. ⚙
stor saltklump. 4. metan., se Ganz. 5. gruvt.
hård sten el. klippa, -braten, se Gänsebraten.
Gänschen [gsns^an], n-s - liten gås, gåsunge,
gässling, t. ex. sie ist ein dummes m. Den
jungen m den Salat zu verwahren geben
orospr. sätta bocken till trädgårdsmästare;
es flog ein m übern Rhein und kam als
Gickgack wieder heim ordspr. en gås blir alltid
en gås, dumheten går aldrig ur.
Gänsellaar, -adler, m zool. Falco mllvus glada,
gänsellähnlich, -artig [a:], a gås|liknande,
-aktig.
Gänsellauge, n -s -re 1. gåsöga. 2. ⚙ hand. vär.
gåsögondräll. -augen|gewebe, n -s -, se -auge
2. -bäum, m bot. piatanus platan, -blümchen [y:],
n bot. Bellis perennis tusensköna. -blume, f bot.
a) se -blümchen; b) große m Chrysantemum
leucanthemum prästkrage; c) Leontodon Taraxacum
(Taraxacum officinaie) maskros, -braten, m -s
-gåsstek. -brust [ü], f -e† äv. läk. gåsbröst,
-daune, f -n gåsdun, -distel [i], f Sonchus
oleraceus mjölktistel, -dreck, m -[e]s ⚙
gås-träck.
gänsedumm, a dum som en gås.
Gänsellei, n -[e]s -er gås ägg. -feder, f -n
gåsfjäder, gåspenna, -fett, n -[e]s -e gåsfett,
-fingerkraut, n bot. Potentilla anserina gåsört.
-flaumfedern, pl gåsdun, -flügel, m -s - gås-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
