Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gebieten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härska el. dominera ngt, höja sig över ngt.
n bjudande, befallande.
Gebietende(r), m [f) adj. böjn., se Gebieter[in).
Gebieter m -s - härskare, herre, t. ex. der
Königmein aller gnädigster m. Ihr
zukünftiger m skiimts. hennes tillkommande herre och
man. -in, f -nen härskarinna, t. ex. Rom, so
lange die m der Welt.
gebieterisch, a. (komp. -er -[e]s£) befallande,
bjudande, myndig, t. ex. ~e Miene, mer Ton,
mes Wesen. me Notwendigkeit bjudande
nödvändighet; er konnte der men Macht
^ihrer Reize nicht widerstehen han kunde ej
motstå den tjusningsmakt, som hennes
behag utövade på honom.
Gebietsüabtretung, f -en avträdande av
område. -erweiterung, f -en
områdesutvidgning.
Gebiid, n -[e]s -e väv. a) mönster; 6)
mönster-vävnad; jfr följ. -e, n -s - 1. bild, beläte,
bildning, gestaltning, skapelse, alster. ~
der Phantasie fantasiskapelser, fantasifoster;
~ der Nacht nattlig syn, spöke. 2. geoi.
bildning, formation. 3. se Gebiid.
gebildet, a bildad. Ein Gmer en bildad [-[person]:-] {+[per-
son]:+} jfr bilden.
Gebild‖weber, m -s - O mönstervävare.
-Weberei, f -en O mönsterväveri. -wirker(ei),
se -Weber[ei).
Gebimmel, n-s O ringande, pinglande.
Gebinde, n -s - 1. (utan pi.) bindande. 2. något
hopbundet, knippa, bunt. Ein m Garn en
garnpasma. 3. hand. fat, fastage. Wein in
mn vin på fat. 4. ⚙ a) ark. förbindning,
spännverk; 6) taktäckn. rad skifferplattor.
5. ⚓ nödflotte. 6. lantbr. kärve.
Gebirg-, se Gebirgs-.
Gebirge, n -s - 1. bergskedja, berg, bergland.
Er hat das m besucht han har varit uppe i
bergen. 2. geoi. bergart, stenart.
gebirgereich, a bergrik.
gebirgig, a bergig. Das Gme bergighet.
gebirg sch, a berg-.
Gebirgler(in), se Gebirgsbeioohner[in).
gebirglich, a berg-.
Gebirgsllabhang m -[e]s -e† bergsluttning,
-ablagerung, f -en geoi. avlagring av berg.
-ampfer, m bot. Rumex aipinus alpsyra.
gebirgsarm, a bergfattig.
Gebirgsüarm m -[e]s -e bergarm. -art [a:],
f -en bergart, stenart. -artillerie [artilo’ri:],
f -n [-’ri:9n], ⚔ bergsartilleri, -äst, m -[e]s
-e† bergutsprång. -ausläufer, m -s - bergarm,
bergsgren, sidorygg, sidogren, utlöpare av en
bergsträcka, -bach [ax], m -[e]s -e† [q]
bergbäck. -bahn, f -en bergbana. -batterie
[-’ri:], f -en [-’rhön], ⚔ bergsbatteri,
-be-schreiber, m -s - bergsbeskrivare.
beschrei-bung, f -en bergsbeskrivning, -bewohner, m
-s -, -bewohnerin, f -nen bergsbo, -bildung,
f -en bergformation, -dorf [o], n -[e]s -erf
[æ], bergsby, -druck, m -[e]s -e†
bergkedje-trvck. -ebene, f -n bergslätt, berg-,
bergs|-platå. -eisenbahn, f -en bergbana.
-entste-hung, se -formation, -fluß [u], m -flusses -flüsse
bergström, alpflod, -formation [formcrtsT’oin],
f -en bergformation, -fuß [u:], m -es -e† fot
av ett berg. bergets fot. -gegend, f -en
bergstrakt. -gehänge,;?/ bergsluttning, -geschütz, n
-es -e ⚔ bergsartilleri, -grät, m -[e]s -e
bergskam, bergås, -gruppe, f -n bergsgrupp,
-ha-fer, m bot. Avena sativa vanlig havre, -hirsch [i],
r.i -es -e berghjort, -höhe [hø:o], f -n
bergshöjd, -jäger, m -s -X alpjägare, -joch
[ox], n -[e]s -e bergsrygg, bergås, -kämm, m
-[e]s -e† bergskam, -karte [a], f -n bergkarta,
-keil, m -[e]s -e gruvt. gångart, -kenner, m
-s - bergkännare, geolog, -kessel, m -s
-bergkittel. -kette, f -n bergskedja, -knoten,
m -s - geoi. bergknut, bergkärna, -krieg, m
-[e]s -e ⚔ krig i bergstrakter, -kunde, f O
berglära, geognosi. -kündige!r), adj. böjn.
bergkännare, geognost, geolog. -land, n
-[e]s -er† bergland, -landschaft, f -en
berglandskap. -lehre, f -n, se -kunde. -luft,
f O bergsluft. -masse, f -n bergmassa,
-ort [o], m -[e]s -e bergsbygd, -paß [a],
m -passes -pässe bergpass. -pfad, m -[e]s -e
fjällstig, -pflanze, f -n fjällväxt, -reise, f
-n resa till el. i bergstrakt, fjälltur, -rose, f
bot. Rosa alpina alpnypon. -rücken, m -s
-bergsrygg, -schicht [i],f -en geoi. berglager,
-schichtenlage, f -n geoi.
(berg)lagerställning. -schlucht [ux], f -en bergsklyfta, -see
[ze:], m -s [ze:s] -n [ze:on] fjällsjö. -stadt
[a]. f -e† [s:], bergsstad. -steinkraut, n bot.
Alyssum saxaiile, ett slags grådådra. -stelze, f
zool. Motacilla sulphurca (boarula) gråärla. -stOCk, m
-[e]s -e† 1., se -masse. 2. alpstav, fjällkäpp.
-Straße, f-n, se -loeg. -system [zvs’teim], n-[e]s
-e bergsystem, -tal, n -[e]s -er† bergdal,
»truppen, pl ⚔ alp-, berg|trupper. -verein, m -[e]s
-e alpförening, alpklubb, -volk, n -[e]s -erf
bergfolk, bergsbor, -vorsprung, m -[e]s -e†
bergutsprång. -wald, m -[e]s -er† skog i
bergen, -wand, f -e† bergvägg, -wasser, n
-s -f, se -bach. -weg [e:], m -[e]s -e
fjällväg. -zug [u;], m -[e]s -e† bergsträcka,
bergskedja. -zweig, m -[e]s -e, se -ausläufer.
Ge|biß, n -bisses -bisse 1. tänder, t. ex. die
Raubtiere haben ein scharfes m. 2. fandi.
tandgård, tand garnityr. Künstliches,
falsches m löständer. 3. ridk. o. kirning betsei,
bett. ~ mit Stangen stångbett; e-m Pferde
das m anlegen [abnehmen) betsla på (av) en
häst. 4. ⚙ (& skruvstäd) mule, (a tänger) käft.
gebissen, se beißen.
Gebißükette, f -n kindkedja, -leder, n -s
-riemen, m -s - betselrem. -Verstümmelung,
f -en tandstympning, -zaum, m -[e]s -e†
betseltyg.
Geblaffe, n -s O gläfsande, gläfs.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
