Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geigen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
er fiedelt immer auf derselben Geige under
Geige. III. refi. Sich (ack.) zum reichen
Manne el. sich reich e spela sig rik, skapa
sig en förmögenhet genom fiolspel.
n fiol|spelande, -spelning.
geigenartig [a:], a fi öl|liknande, -formig.
Geigen‖bauer, m -s - fiolmakare,
violinfabrikant. -blatt, n -[e]s -er† mus. gripbräde (å
fiol), g-blätt[e]rig, a bot. fiolformig. -boden, m
-s -[†] mus. resonansbotten (å fiol), -bogen, m
~S - mus. (fiol)stråke. -bohrer, m -s - ⚙
drillborr. -fabrikant, m -en -en fiol|fabrikant,
-makare. g-förmig, se g-artig, g-blätt[e]rig.
-futter, n -s -, -futteral, n -s -e fiolfodral,
-hals, m -es -e† fiolhals. -harz [a:], n -es -e
stråkharts, kolofoninm. -holz [o], n äv. bot.
Citharexylum fiolträ. -holzbaum, m, se -holz.
-kasten, m -s - fiollåda, -konzert [kon’tssrt],
n -[e]s -e mus. violinkonsert, -kratzer, m -s - F
birfilare, fiolspelare, -macher, m -s -
fiolmakare. -prinzipal, n -s -e mus. violinprincipal,
-regal, n -s -e, -register, n -s - violin|stämma,
-register, -saite, fi -n mus. fiolsträng, -sattel,
m -s - mus. fiolstall, -schlüssel, m -s - mus.
violinklav, g-klav. -schule, fi -n violinskola,
-solo, n -s -s violin-, fiol|solo. -spiel, n -[e]s
fiolspel. -Spieler, m -s - fiolspelare,
-spie-lerin, fi -nen fiolspelerska. -steg, m -[e]s -e,
se -sattel. -stimme, fi -n fiolstämma, -strich
[i], m -[e]s -e stråkdrag, -stück, n -[e]s -e
mus. stycke för fiol, fiolnummer, -stunde, fi
-n fiollektion, -virtuose [vir], m -n -n,
-vir-tuosin, fi -nen fiolvirtuos, -werk, n -[e]s -e
mus. (i orglar) violinregister, -wirbel [i], m -s
-fiolskruv, -zug [u:], m -[e]s -e†, se -werk.
Geiger m-S - 1. fiolspelare. 2. zool. Cerambyx
trädbock. -ei, fi -en ideligt gnidande på fiol,
birfilande. -in, fi -nen fiolspelerska.
geil, a 1. om växtlighet m. m. yppig, frodig,
bördig. G eer Boden (för) fet jordmån. 2. med.
-es Fleisch svall-, död|kött. 3. munter,
uppsluppen, yster. 4. kätt.jefull, lysten,
brunstig, löpsk, kåt. Geer Bock, Kerl P liderlig
sälle, horbock. G^e, fi -n 1. pl ⚙ a) se
Geilheit’, b) dynga; c) om djur vid parning
slemutgjutning. 2. pl -n a) testikel(pung).
E-m Tiere die en ausschneiden kastrera ett
djur; b) ibi., se Eierstock.
geil|en, -te ge-t I. intr [å] 1. föråldr. ystert
springa omkring, göra krumsprång. 2.
tillfredsställa sin kättja. 3. ᚼ enträget bedja,
tigga, um etw. om ngt. II. tr 1. gödsla.
2. kastrera, snöpa, gälla. III. refi. Sich e
om hjortar låta sin Säd.
Geiler m -s - se Bettler.
Gei‖lheit, fi O 1. yppighet, frodighet,
bördighet. 2. ysterhet, yrhet, uppsluppenhet. 3.
kättja, liderlighet, brunst, löpskhet, läk.
satyriasis. -horst [o], m -[e]s -e, se -stelle.
-mittel, pl läk. medel att stegra könsdriften,
afrodisiaka. -stelle, fi -n lantbr. övergött
ställe på åker el. äng. -ung, se Geilheit 1.
-würz [u], f, se Knabenkraut.
Geip m -[e]s -e ⚓ storbom.
Geis, se Geifi.
1. Geisel [z], m -s - [f-n) gisslan, t. ex. en
geben, stellen.
2. Geisel, se 2. Geißel.
Geisel‖bauer, m -s -n, -hoffmann, m -[e]s -erf,
-meier, m -s - förr lantman, som mot fri
bostad och kost m. m. för vissa år åtog sig
uppodlandet av landet, -schaft, fi 0, -sein,
n -s O egenskap av gisslan.
Geiser m -s gejser. Der e npr Geysir.
Geisha, se Geescha.
Geis|on [gaizo:], n -öns -öns o. -a ark. geison,
kranslist, huvudgesims.
Geiß, f -en (dim. -chen -lein) i sht sty. 1. get. 2.
hondjur av vissa släkten, rådjur m. m. Eine
alte e leckt auch gern Salz ordst. gammal och
grå vill vara med ändå, en gammal katt vill
också lapa. -bart [a:], m -[e]s -e† 1. getskägg.
2. bot., se Berggeiswedel, -bäum, m bot. a)
Acer pseudoplatanus tysk lönn J b) Fraxinus ask.
-blatt, n bot. Lonicera try, vildkaprifol.
Durchwachsenes e L. caprifoiium kaprifolium.
g^-blatt|artig [a:], a bot. kaprifolieliknande.
-blattgewächse [ks], pl bot. kaprifoliacéer.
-blattjlaube, fi -n kaprifolieberså.
-blatt|orna-ment, n -[e]s -e ark. kaprifolieornament.
-blatt|pflanzen se -blatt]gewächse. -blatt]schwär-
mer, m zool. Zygæna loniceræ ett slags
bastard-svärmare. -bock, m -[e]s -e† sty. [geta]bock.
-bohne, fi -n getträck.
1. Geißel, se 1. Geisel.
2. Geißel, fi -n 1. gissel, piska, t. ex. die e
der Satire schwingen. 2. bildl. gissel, plåga,
plågoande. ~ Gottes, se Gottese. 3. bot., zool.
gissel, cilier, flimmerhår. -bewegung, f -en
zool. flimmerrörelse, -bruder, m -s -f
giss-lare, flagellant, -fahrt, se Geißlerfahrt,
-fär-bung, fi -en bakterioi. gisselfärgning.
g^för-mig [oe], a 1. piskformad. 2. bakterioi.
gissellik. -füßig, a zool. med gisselfötter, -hieb, m
-[e]s -e gisselslag, piskrapp.
geißel|n, geiß[e]le -te ge-t tr 1. gissla, piska,
hudfiänga. 2. bildl. gissla, hudflänga, näpsa,
klandra, brännmärka, t. ex. das Vorgehen
jds scharfi e. G’x/, n, se Geiß[e]lung.
Geißelllrute, fi -n piska, gissel, spö.
g-schwän-zig, a zool. med gisselstjärt. -schwärmer, se
-bruder. -Skorpion, m zool. Pedipaipus
gisselskor-pion. -stiel, m -[e]s -e piskskaft, -tierchen,
pl zool. gisseldjur, flagellater, infusorier.
g-tragend, a zool. försedd med gissel, -träger,
se -tierchen.
Geiß[e]lung, f -en gisslande, piskning, hud-
flängning.
Geißelzelle, f -n zool. gisselcell.
Geiß‖fell, n -[e]s -e getskinn, -fuß [u:], m -es -e†
1. getfot. 2. bot. A egopodium podagraria kirskål.
3. ⚙ bräckjärn, kofot, getfot. -herde [e:]}
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
