- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
879

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geistreichheit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snillrik, spela kvick. Er geistreichelt gern
han vill gärna glänsa med sin kvickhet el.
intelligens.
Geistreich‖heit, f -en själsrikedom, själfullhet,
snillrikhet, kvickhet, -igkeit, f -ew ibi.
snillrikhet, kvickhet.
geistreich|isier|en, -te -t ibi., se -ein.
Geist‖reichtum, m -s 0, se -reichheit, g-sprühend
[Jpry:ant, före rok. -d-], a sprudlande av snille,
g-tötend, a själs|dödamle, -mördande,
för-fäande, förslöande. g-verlassen, a själlös,
andetom. -Verlassenheit, f O själlöshet,
an-defatti^dom g-verzehrend, a själs|mördande,
-dödande, g-voll, a själfull, anderik,
sinnrik. -Wurzel [u], f bot. Heilige o, Angelica
strätta. [jfr Geister- O. Geistes-.)
Geitau, n -[e]s -e <£. gigtåg. -block, m -[e]s -e†
<£- gigtågsblock.
Geiz m -es O 1. girighet, snålhet, gnideri,
t. ex. der ~ wächst mit dem Gel de, der o> hat
keinen Boden, ~ und Bettelsack sind
bodenlos ordspr. girigbuken och tiggarpåsen äro
utan botten: ~ ist e-e Wurzel alles Übels
bibl. girighet är roten till allt ont. 2. åtrå,
lystnad. ~ nach Ehren ärelystnad. 3. pl.
-e bot., lantbr. sido-, rot|skott. Den ~
ausbrechen, se geizen II. -drache, m -n -n
snålvarg, gnid are.
geiz‖en, geiz[es]t -te ge-t I. intr [h] 1. vara
girig, snål el. vinningslysten, snålas, gnida.
2. Mit etw. ~ vara snål på ngt, knussla på
ngt, gnida på ngt; mit dem Raum muß hier
gegeizt werden här får man snåla på
utrymmet: mit der Zeit ~ hushålla med tiden.
3. Nach etio. ~ fika efter ngt, häftigt åtrå
ngt, girigt eftersträva ngt, t. ex. nach Ehre,
nach dem Beifall der Menge II. tr lantbr.
borttaga sido- el. rot|skott från. -haft, a %,
se -ig.
Geiz‖hals, m -es -e† girigbuk, snål varg,
gni-dare, knusslare, t. ex. ein m ist der Ärmste
auf Erden, weil er nimmer satt kann werden.
Der o, darbt immer, ein o, hat, nie genug
ordspr. ung. den girige kan aldrig få nog; ein
~ macht viel Geschrei, gibt er e-n Pfennig
oder zwei ordspr. en snål varg gnäller för
minsta utgift, -hammel, m -s -ft se -hals.
-hund, m -[e]s -e, se -hals.
geizig, a 1. girig, snål, knusslig,
vinningslysten, gnidig. Go^e[r), se Geizhals; mit etw.
o> sein, se geizen I. 2. 2. begärlig, lysten,
nach etw. efter ngt.
Geizkragen m -s se -hals. -teufel, m -s - 1.
girighetens demon. 2., se -hals. -trieb, m
-[e]s -e bov, se Getz 3. -wanst, m -es -e†,
se -hals.
Gejage, n -s O ständigt jagande, jäktande,
flängande.
Gejaid, n -[e]s O poet. jakt.
Gejammer, n -s O (ihållande) jämmer,
klagolåt.
Gejsuchze [x], n -s O jublande, jubel, lust
och gamman.
Gejodel, n -s O joddlande.
Gejohle, n -s O skrålande, skränande,
hurrande.
Gejubel, n -s 0, Gejuchze [ux], n -s ø, se Ge-
jauchze.
Gekafabel, n -s O käbblande, kivande,
munhug-ganiie.
gekannt, se kennen.
Gekauf, n -[e]s 0, -e, n -s O köpande,
gekehlt, a O rafflad, spontad.
Gekeife, n -s O trätande, käbblande, kiv, käx,
gnat.
gekelcht [s], a bot. försedd med [blom]kalk.
Gekelter, n -s O 1. vinpressning. 2. vinmängd,
pressad på en gång.
gekerbt [srpt], a 1. ⚙ naggad, tandad. 2. bot.
naggad.
Gekeuche [koyqa], n -s O flåsande, flämtande.
Gekicher [i<J, n -s O fnittrande, fnissande,
gekiefert, a zool. försedd med käkar,
gekielt, a bot. kölformig.
Gekitzel, n -s O kittlande.
Gekläff, n -[e]s 0, -e, n -s O 1. om djur gläfs,
gläfsande. 2. om personer, se Gekeife.
Geklage, n -s O ideligt klagande, klagolåt,
jeremiader.
Geklapper, n -s O klapprande, slammer,
skall-rande.
Geklatsch [a], n -es 0, -e, n -s O 1. klatschande,
klappande, smällande, handklappning,
applåderande. 2. sladdrande, sladder, skvaller,
pl ad der, käringprat, tissel och tassel.
Gekleckse, n -s O klottrande, klotter,
kluddande, kludd.
Geklimper, n -s O 1. klinkande, dunkande.
2. skramlande.
Gekling, « -[e]s 0, -e, n -s O ideligt klingande,
ringande, pinglande. f v> in den Ohren
ringning el. susning i öronen.
Geklingel, n -s O ringning, pinglande,
bjällerklang, bingbåug, klingklang.
Geklipp, n -[e]s -e klippor.
Geklirr, n -[e]s 0, -e, n -s O klirrande,
rasslande, skramlande, rassel, skrammel.
geklommen, se klimmen.
Geklöne, n -s O dial. I. klagande, gnällande.
2. sladder, prat.
Geklopf, n -[e]s 0, se följ. -e, n -s
klappande, knackande, bultande, hamrande,
knackning(ar).
Geklüft [y], n -[e]s -e, -e, n -s - klyftor, räm-
nor, sprickor,
geklungen, se klingen.
Geknabber, n -s O knaprande.
Geknali, n -[e]s 0, -e, n -s O (ideligt)
knallande, smällande.
Geknarr, n -[e]s O, -e, n -s O (ideligt)
knarrande, gnisslande.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0887.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free