- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
895

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gemütlich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-i. pluringar; Mensch von m
känslomänniska; die mer sinnena, själarna, t. ex. Ydie
mer waren erbittert; e-m etw. zu me
führen lägga ngn ngt på hjärtat, förehålla ngn
ngt; sich (dat.) etw. zn me führen el. ziehen
a) behjärta ngt, lägga ngt på sinnet; b)
skämts. F a) sätta i sig, tömma, förtära, t. ex.
e-e Flasche Wein; ß) tillägna sig ngt,
lägga sig till med ngt, lägga embargo
på ngt, t. ex. ich sehe bei dir einige gute
Zigarren, die werde ich mir zu me
ziehen ; das geht ihm zu me det går honom
till hjärtat, det går honom djupt till
sinnes. 2. ‡, se Absicht, g^lich, a 1. a)
% sinnes-, själs-; b) känslig, känslofull,
sentimental. 2. om personer gemytlig,
godmodig, trevlig. Immer m! na, seien Sie [nur]
m! se så, bråka inte! ta’ saken lugnt! bli
bara inte het! 3. om orter m. m. gemytlig,
trevlig, behaglig, hemtrevlig. Es ist mir hier
nicht m jag trivs inte här; ganz m i
allsköns ro, utan fjäsk; ein mes Durcheinander
tron. en snygg röra; mes Schlendern sävligt
flanerande; e-e me Tasse Kaffee en stilla
kopp kaffe; sie hauten m aufeinander Ins
tron. de ställde till ett stilla slagsmål; laß
uns m plaudern! låt oss ha en liten
trevlig pratstund! -lichkeit, f -en 1.
känslighet, känslosamhet, sentimentalitet. 2.
gemytlighet, trevlighet, godmodighet,
godlynthet, t. ex. m ist das halbe Leben, es
geht nichts über die m. In Geldsachen hört
die m auf so Geldsache; da hört [aber] die
m auf F nu är det slut med det roliga.
los, a känslolös, kall. -losigkeit, f O
känslolöshet, köld. gereich, a känslig, känslofull.
Gemüts-, sinnes-, själs-, -anlage, f -n, se -art.
g’varm, a, se gemütlos. -art [a:], f -en
sin-nes|art, -riktning, sinne-, hjärte|lag,
temperament, lynne, naturell, -aufregung, f -en
häftig sinnesrörelse, själsskakning.
-beschaf-fenheit, ■e -art. -bewegung, f -en
sinnesrörelse, affekt, -erfrischung, f -en
själsvederkvickelse. -erregung, se -aufregung.
er-schütterung, f -en själsskakning. -fassung, f
en sinnes|lugn, -närvaro, fattning, -fehler,
m -s - karaktärsfel, -kraft, f -e† själsstyrka,
g^vkrank, a själssjuk, tungsint, svårmodig,
melankolisk, -krankheit, f -en själs-,
sinnessjukdom. -låge, f -n, se -stimmung,
-leben, n -s O själsliv, -leiden, n -s -
själslidande. -mensch, m -en -en känslomänniska,
-nelgung, f -en böjelse, håg. -regung, f -en
sinnesrörelse, impuls, -ruhe [ru:a], /0
själsro, sinnes|ro, -lugn. g^ruhlg, a lugn,
oberörd. -stärke, f O, se -krajt. -Stimmung, f -en
sinnes|stämning, -författning,
känslostämning. -störung, se -krankheit. g/vtief, a
känslodjup. -tiefe, f känslodjup, känslans djup.
-unruhe [ru:o], fl O sinnes-, själs|oro.
-Verfassung, se -stimmung. -wallung, se -auf-
regung. -weit, fO känslovärld, -zustand, m
-[e]s -e† sinnes-, själstillstånd,
gemüt|voll, se -reich.
gen [gsn], prep med ack. (av gegen),ofta poet.: i hög.
tjsk prosa blott i fr&ga om riktning i vissa talesätt
framför a. utan art.) mot, t. ex. ~ Himmel, m Osten.
Nord m Ost vt nord till öst.
gen. = genannt.
genabelt, a bot., zool. försedd med navel,
nav-lad.
Genage, n -s O (ideligt) gnagande.
genagelt, a bot. försedd med klo.
Genähe [ns:o], n -s O 1. syende, snörpande,
sömnad. 2. söm.
genannt, se nennen.
genant [gc’nant], a (komp. -er -est) genant,
plågsam, besvärlig, obehaglig,
genas, se genesen.
genaschig, genäschig [a, s], se naschhaft.
Genäschigkeit, se Naschhaftigkeit.
Genäse|, n -s O uttal i näsan, näston.
genau, I. a (komp. -er -[e]s«) 1. noggrann,
noga, exakt, t. ex. der me Betrag, der me
Verschluß e-r Flasche, die me Zeit.
Niemand wußte etwas G mes ingen visste
något bestämt; Gmeres ytterligare detaljer,
närmare, t. ex. Gmeres kennen wir selbst
noch nicht; me Abbildung trogen avbild el.
kopia; me Aufmerksamkeit sträng el.
oavlåt-lig uppmärksamhet; der ~[e]s£e Preis band,
sista el. yttersta priset; me Wage känslig våg;
me Zündung precisionständning. 2. noggrann,
samvetsgrann. 3. intim, t. ex. me
Bekannt-schaft. Wir sind me Bekannte vi äro nära
bekanta. 4. knapp, t. ex. mit mer Not. 5. ytterst
sparsam, nogräknad, karg. II. adv 1.
noggrant, noga, grundligt. Sich m an e-e
Regel haltenhålla strängt fast vid en regel;
etw. m kennen känna ngt i grund, till punkt
och pricka el. på sina fem fingrar; [es mit]
etw. m nehmen vara noga el. nogräknad med
ngt, taga ngt noga, t. ex. unter Freunden
muß man es nicht so m nehmen; die Worte
nicht so m nehmen icke väga sina ord; m
genommen, m gesprochen, m zu sprechen
strängt taget, noga talat, noggrant uttryckt;
ich sehe es m jag ser det alltför väl; er weiß
nicht m, was er will han vet inte riktigt,
vad han vill; 2. precis, t. ex. ~ um 4 Uhr,
es stimmt m. 3. alldeles. Aber m das
Gegenteil ist der Fall men det är raka
motsatsen. 4. lagom, passande. Zu m
anliegen sitta åt för hårt, vara för trång.
5. [[mindre]] F Mit dir steht’’s nicht m du är inte
riktigt klar i knoppen. G^heit, se Gmigkeit*
G^igkeit, fl O 1. noggrannhet, sorgfällighet,
punktlighet, bestämdhet, ackuratess,
sam-vetsgrannhet, precision. 2. sparsamhet,
njugghet, karghet. G^igkeits|grad, m -[e]s -e
noggrannhets-, precisions|grad.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0903.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free