Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - generell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generell [ge-na’rsl], a (komp. -er -st) generell,
allmän, allmängiltig.
Genergel, se Genörgel.
generier|en [-’ri:-], -te -t tr generera, alstra.
Generifikation [-tsT’o:n], f -en generifikation.
generisch [-’ne:], a generisk, släkt-,
generös [jcna’reis, fore vok. -z-], a (komp. -er
»est) generös, ädelmodig, frikostig, givmild,
generos, se generös. G~ität, f -en generositet,
ädelmod, frikostighet.
genervt [f], a bot. nervig,
genes|en [-’ne:zan], gene[se]st genas genasest
genäsest genesen genese OD intr [s] 1.
tillfriskna, t. ex. von seinen Wunden (ibi. seiner
Wunden (gen.)) 2. E-s Kindes m förlösas
el. nedkomma med ett barn, föda ett barn.
G-x/, n, se Genesung. G~d|e(r), m o. f adj. böjn.
konvalescent. Heim für -e konvalescenthem.
Genesis [’ge:ne-zis], f oböji. 1. skapelse,
uppkomst, ursprung. 2. Genesis, I. Mosebok.
Genesung, f -en tillfrisknande, vederfående,
konvalescens. In der m sein vara på
bättringsvägen; zur m! Gud hjälp! väl
bekomme! prosit! -s|haus, n -es -erf, -heim, n -[e]s
-e konvalescenthem.
genetisch [ge*’ne:-], a genetisk.
Genetiv, se Genitiv.
Genettlle [^o’neta], f -n zool. Viverra genetta (Genetta
vulgaris) genett, ginstkatt. -en|fell, n -[e]s -e
genettskinn. -katze, f -n, se Genette.
Genever [^a’ne:var], m -s - genever, gin.
Genezareth [ge-’ne:ts<rrst], n -[s] npr geogr. Ge-
nesaret.
Genf, » npr geogr. Geneve,
genf|en, -te ge-t tr tjuvspr. stjäla, knycka.
1. Genfer, m-S - tjurspr. tjuv.
2. Genfer, I. m -s - invånare i Genéve,
Ge-nëvebo. II. a oböji. från Genéve. ~
Abkommen, Konvention Genévekonventionen; der
*x/ See Genëvesjön. -in, f -nen 1. kvinnlig
invånare i Genéve. 2. F genëveklocka. g^isch,
a, se 2. Genfer II.
genial [ge*nT’a:l], a (komp. -er -st) genialisk,
snillrik, kvick. G^ität [-’te:t], f O, G^sein,
n genialitet, snillrikhet, kvickhet.
Genick, n -[e]s -e 1. nacke. Sich (dat.) das m
abfallen el. brechen bryta nacken av sig; e-m
das m brechen bryta nacken av ngn, nacka
ngn; das bricht ihm das ~ bildl. F det
knäcker honom; den Kopf ins m werfen
kasta huvudet bakåt. 2. se -e. -beule, f -n
veter. hacksviilst. -brechen, n -s brytande av
nacken, -drüse, f -n anat. nackkörtel.
Genicke, n -s O ideligt nickande, nickningar.
genick en, -te -t ao tr jakt. avfånga.
Geni eker, se Genickfänger.
Genickllfang m -[e]s -e† jakt. stöt med
jaktkniven (i nacke el. bog). Dem Wilde den m
geben avfånga villebrådet; e-m e-n m geben
bildl. F ge ngn en stöt i nacken, puffa till
ngn. -fänger, m -s - jakt. jaktkniv, -fistel [i],
f -n läk. nackfistel. -flechse [ks], f -n slakt,
nacksena. -kissen, n -s - O sadeim.
nack|-dyna, -puta. -krampf, m -[e]s -e† läk.
nack-kramp. -krankheit, f -en läk. nacksjuka.
-rie-men, m -s - nackrem. -schlag [a:], m -[e]s -e†
aiakt. slag i nacken, -schmerz, m -es -en
nackvärk, -starre, f -n läk.
cerebrospinal-meningit, dragsjuka, -stich, m -[e]s -e siakt.
stick i nacken. -stoß [o:], m -es -e† stöt i
nacken, -stück, n -[e]s -e ⚙ sadeim. nackstycke.
Genie [gc’ni:], n -s -s 1. geni, snille. 2. ᚼ se
-korps, -bataillon [batal’jom], n-s-eX
ingenjörbataljon. -direktor, m
-s-en^fortifikations-befälhavare. -geograph, m -en -en wrr topo-,
karto|graf. g^haft, se genial, -komitee, n -s -s
förr högre myndighet f. ingenjörkåren, -korps
[ko:r], n -[-s] -[-s] ⚔ geni-, ingenjör|kår.
-mensch, m -en -en snille, geni.
Genien [’gelnian], pl genier.
Genie‖offizier [-’tsi:r], m -s -e ⚔ geni-,
ingen-jör|officer. -park, m -[e]s -e ⚔ ingenjör-,
fortifikations|park.
genier|en [^e-’ni:-], -te -t I. tr genera, plåga,
besvära, sätta i trångmål, göra förlägen, bry.
Ich geniere Sie hoffentlich nicht jag hoppas,
jag inte stör er, jag kommer väl inte
olämpligt; geniert sein band, vara i trångmål el.
penningknipa. II. refl. Sich m genera sig,
känna sig besvärad, vara blyg av sig, vara
generad. Sich nicht etw. zu tun ej draga
sig för el. ej draga i betänkande att göra
ngt; Sie ~ sich wohl? (vid bordet) krusar ni?
krusa inte för ali del! m Sie sich nicht zu
kommen! var inte rädd för att komma! kom
för ali del!
geniereich, a snillrik.
genier|lich, a genant, plågsam, besvärlig,
obehaglig. Tun Sie nicht so m F sjåpa er inte!
gör er inte till! G-theit, f O förlägenhet,
bryderi, beklämdhet.
Geniellschule, f -nX ingenjörskola, -soldat, m
en -en ⚔ geni-, ingenjör|soldat.
Genieß m -es -e 1. se Genuß, Nutzen. 2. ae
Genossenschaft 1. g^bar, a 1. njutbar, dräglig.
Das Buch ist ganz m boken är ganska
läsvärd; er ist heute gar nicht ~ F i dag är
han alldeles odräglig. 2. njutbar, ätbar,
möjlig att förtära. ~ bleiben om födoämnen
hålla sig. -barkeit, f O njutbarhet,
dräglighet, ätlighet. -brauch, se Nießbrauch.
genießen, genieß[es]t o. föråidr. genenß[es]t
genössest genössest genossen genieß[e] o. föråldr.
geneuß C30 tr (i högtidl. stil ftv. intr [h] med gen.)
1. njuta [av], åtnjuta, t. ex. großes Ansehen,
e-e gute Erziehung, Kredit m. Er hat das
Seinige genossen han har njutit livets goda
dagar, han har rasat ut; e-n den Umgang
jds ~ njuta av el. åtnjuta ngns umgänge
el. sällskap; ein Weib m åtnjuta en kvinnas
gunst; genieße, so lange du lebst, nach dem
Tode hört alles auf ung. sörj ej den gryende
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
