- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
920

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geschmack- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liehen m, {keinen) m haben, es gilt für
schlechten m, zu ... Das ist e-e Sache des
ms det är en smaksak, det beror på tycke
och smak; ein Mann von ~ en man med
smak; an etw. (dat.) finden, e-r (dat.) Sache
m abgewinnen finna smak för ngt, tycka
om ngt, t. ex. keinen m an den Geschäften
finden, e-r Idee m abgetcinnen; den Speisen
m geben sätta smak på maten; e-m m an
etw. (dat.) geben giva ngn smak för ngt; jeder
hat den m seines Standes ordspr. ung. säg mig,
med vem du umgås, och jag skall säga dig,
vem du är; e-m den m an etw. (dat.)
verleiden betaga ngn smaken för ngt; über den m
läßt sich nicht streiten ordspr. om tycke och
smak bör man ej tvista; er fand die Frucht
vortrefflich von m han fann frukten
förträfflig till smaken. 2. dial., se Geruch.
Geschmack-, se Geschmacks-, gebessernd, a
smakförbättrande, t. ex. mes Mittel. gefrei,
a fri från smak, utan smak.
Geschmäckler m -s - [[mindre]] en som inbillar sig ha
smak el. vara finsmakare.
geschmack‖los, a smaklös, osmaklig, fadd,
platt. G-loslgkelt, fi -en smaklöshet,
fadd-het, platthet. -mäßig, a t
överensstämmande med god smak. -reich, se -voll.
G-sache, fi -n smak|sak, -fråga.
Geschmacksempfindung, fi -en
smak|förnim-melse, -sensation, -halluzination, fi -en
smak-hallucination.
Geschmacksinn m -[e]s -e smaksinne.
Geschmacksllknospe, fi -n anat. smak|lök,
-bä-gare. -körperchen, n -s - anat. smakkropp,
-lehre, fi -n smaklära, estetik, -lehrer, m -s
-smaklärare, estetiker, -muster, n -s -
prydnadsmönster. -nerv [nsrf, «re vok. äv. v], m
-s o. -en -en anat. smaknerv. -organ, n -s -e
smakorgan, -richter, m -s - smakdomare,
-richtung, fi -en smakriktning, -sache, se
Ge-schmacksache. -täuschung, fi -en feltag i
smaken, -sinn, se Geschmacksinn.
-verderb-nis, fi O smakfördärv, fördärvad el. förvänd
smak. -Ver[w]irrung, fi -en smakförvillelse.
-Wärzchen [s], n -s - anat. smakpapill.
-werk-zeug, n -[e]s -e, se -organ.
geschmack‖voll, a smakfull, smaklig. Das Gme
smakfullhet. -widrig, a smakvidrig, smaklös,
osmaklig. G-widrigkeit, fi -en smak|vidrighet,
-löshet, osmaklighet.
Geschmadder, n -s O [[mindre]] klottrande, klotter.
Geschmatz, n -es 0, se föij. -e, n -s O 1.
snas-kande. 2. (ideligt) kyssande el. pussande,
smick-smack.
Geschmauch, n -[e]s 0, -e, n -s O F (ideligt)
rökande, bolmande.
Geschmause, n -s O kalasande, festande.
Geschmeichel, n -s O smickrande, lismande^
smicker.
Geschmeide, n -s - (dim. Geschmeid\chen -lein)
1. föråidr. metallarbete, smycken. 2. smycke
(i sht av högre värde), juveler. 3. poesi Tustning,
vapen. 4. föråidr. o. dial. fjättrar, bojor,
-handel, m -s O juvelhandel, guldsmedsbod.
-händler [hsnd], m -s - juvelerare,
juvelhandlare. -händlerin, fi -nen juvelhandlerska.
-kästchen, n -s - juvelskrin, -reichtum, m -[e]s
-erf juvelrikedom, rikedom på juveler el.
smycken.
geschmeidig, a smidig, böjlig, mjuk, spänstig,
tänjbar, äv. bildl. foglig, medgörlig, inställsam,
t. ex. e-e me Zunge haben, mes Leder mjukt
läder; er wurde so m, daß man ihn um e-n
Finger hätte wickeln können han blev så
spak, att man kunde ha lindat honom
mellan fingrarna, han blev som ett vax. -|en,
-te -t tr qd [[mindre]] göra smidig, uppmjuka.
Gehalten, n -s , Gehaltung, fi O [bibe]hållande i
smidigt tillstånd. Gekeit, fi O smidighet,
mjukhet, böjlighet, spänstighet, tänjbarhet,
foglighet, inställsamhet, medgörlighet.
Gemachen, n -s uppmjukande. Gewerden, n -s
mjuknande.
Geschmeiß, n -es O 1. exkrementer, träck (i sht
av rovfåglar). 2. maskar, mask, ohyra. 3. om
människor avskum, drägg, pack. geartig [’a:],
a bildl. vederstygglig, vämjelig.
Geschmetter, n -s O smattrande, smatter,
brakande, dån. ~ des Donners åskans
mullrande; m der Nachtigallen näktergalarnas
drillar.
Geschmiede, n -s O (ideligt) smidande,
hamrande.
Geschmier, n -[e]s 0, -e, n -s O 1. (ideligt)
smörjande, smörjningar. 2. (ideligt)
klottrande, klotter, kråkfötter, sudd, kludd.
Geschmink, n -[e]s 0, -e, n -s O sminkande,
sminkning(ar).
geschmissen, se schmeißen.
Geschmoll, n -[e]s 0, -e, n -s O trumpenhet,
fnurrighet, tyckmyckenhet, sura miner, gnat.
geschmolzen, se schmelzen. Gesein, n -s
smält tillstånd, smältning. Gezeug, n -[e]s
-e ⚙ ett slags fyrverkarsats.
Gellschmorte(s) [o:] n adj. böjn. kök. stuvning,
-schmuck, n -[e]s O se Schmuck,
-schmückt-sein, n-sO utsmyckning, prydande. [-Schmu[d]del, -] {+-Schmu[d]-
del,+} n -s 0, se Schmutzerei, -schmunzel, n
-s O förnöjt småleende, [små]mysande.
-schmuse, n -s O F judetjsk., se Geschwätz.
-schnabber, se Geschnatter b).
Geschnäbel, n -s O 1. näbbande. 2. F
kyssande, pussande. get, a försedd med näbb
el. spröt, näbbformig.
Geschnack, n -[e]s 0, -e, n -s O F snack, prat.
Geschnalle, n -s (fast)spännande.
Geschnarch [a], n -[e]s 0, -e, n -s O snarkande,
snarkningar.
Geschnarr, n -[e]s 0, -e, n -s O knarrande,
knarrningar, surrande, surr, skorrande.
Geschnatter, n -s O a) snattrande; b)
pladd-rande, sladder.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0928.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free