- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
931

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gestoben ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


gestoben, se stieben.
Gestöber, n -s - 1. yrväder, snöyra. 2. svärm,
vimmel, myllrande hop. 3. se Gestiib[b]e 3.
Gestobte(s), n adj. böjn. kok. stuvning,
gestochen [o], se siecnen.
Gellstocher, n -s O (ideligt) petande, -stock, n
-[e]s -e[/"], se Stockioerk. -stocke, n-s - gruvt.
gruva i flera avsatser,
gestockt, a. me Milch dial. surmjölk,
gestohlen, se stehlen.
Gellstöhn, n -[e]s 0, -e, n -s O stönande,
stånkande. -stolper, n -s O snavande,
snubblande. -stoppel, n -s o 1. hopplockande,
-lap-pande. 2. lapp-, fusk|verk, kompilation.
-Stör, n -[e]s -e fast flotte. me äv. bunkar,
gestorben, se sterben.
Gestör|te, n -s O 1. se Gestör. 2. (ideligt)
störande. -stange, f -n flottningshake. -t|heit,
fl O. m des Geistes sinnesförvirring.
Ge‖stoße, n -s O stötande, knuffande, -stotter,
n -s O stammande, -stowte^s), se
Gestob-*e(s).
Gestrahl, n -[e]s 0, -e, n -s O strålande. g~t, a
strålformig.
Ge‖strampel, n -s O sparkande, sprattlande.
-Strampfe, n -s O stampande, -sträuch, n -[e]s
-e buskar, busksnår, buskage, -strecktsein, n
-s mat. utsträckning, förlängning, -streiche|,
n -s O klappande, smekande, smekning,
gestreift, a randig, strimmig. G^sein, n ran-
dighet, strimmighet.
Gestreike, n -s O (ideligt) strejkande.
Gestreite, n -s O (oupphörligt) tvistande, kiv.
gestreng, al.* sträng, t. ex. me Herren
regieren nicht lange. 2. ᚼ förr vid tilltal till adel
nådig, t. ex. Ew. Gmen. G~heit, f -en
Ew. m Ers nåde.
Gestreu, n -[e]s -e något utstrött, strö.
gestrichelt [i], a strimmig, streckad,
gestrichen, se streichen.
Gestrick, n -[e]s -e 1. se Strich. 2. inflätande,
inflätning. 3. o. -e, n-s - stickning,
gestriemt, a bot. strimmig.
gestrig, a av gårdagen, gårdagens, för i går,
gårdags-, t. ex. die me Post, Zeitung. Der
me Tag, am men Tage i går; der me Abend
i går afton; wir beziehen uns auf unser
ergebenes Gmes hand. vi åberopa vårt brev av
gårdagen el. vårt gårdagsbrev; Ihr wertes
Gmes hand. Er ärade gårdagsskrivelse,
gestritten, se streiten.
Geströh, n -[e]s 0, -de, n -s O strö.
Geström, n -[e]s 0, -e, n -s O strömmande,
ström, strömning(ar).
Gestrudel, n -s O virvlande, virvel,
gestrunkt, a bot. skaft ad, försedd med stjälk.
Gestrüpp, n -[e]s -e (risiga) buskar, busksnår,
småskog. g~artig [a:], buskig, snårig.
Gestü[b]be, n-s O 1. damm. 2. ⚙ [kol]stybb,
metall blandning av stybb och lera till
styb-beshärd. 3. jakt. fågelträck, exkrement av
skogsfågel, -kammer, f -n stybbkaipmare.
-pochwerk, n -[e]s -e ⚙ stampverk för stybb.
Gellstück, se Geschütz, -stühl, n -[e]s -e 1. stol,
sittplats, bänkplats, sits. 2. ställning, bibl.
grundmur. 3. se Stuhlgang. -stümper, n
-s 0, se Stümperei.
gestunden m. m., se stunden m. m.
gestunken, se stinken.
Gestürz, se Gestör.
Gest|us, m -us -en, se Geste.
Gestüt [Jty:t], n -[e]s -e stuteri, -buch [u:x],
n -[e]s -er† [y:?] stambok. -e, n -s -, -garten
[a], m -s -f, se Gestüt, -hengst, m -es -e
avels-hingst, beskällare (nån stuteri), -knecht, m
-[e]s -e, se -würter. -meister, se -Verwalter.
-pferd [e:], n -[e]s -e stuterihäst. [-[s]brand-zeichen, -] {+-[s]brand-
zeichen,+} n-s - stuterimärke. -Verwalter, m
-s - förvaltare vid stuteri. Verwaltung, f -en
a) stuteriöverstyrelse: b) förvaltning av
stuteri. -Wärter [s], m -s - stuteribetjänt
-zeichen, se -[s]brandzeichen.
Gesuch [u:x], n -[e]s -e 1. ansök|an, ning,
inlaga, petition, begäran, anhållan, um om.
Was ist sein m? vad är hans önskan? vad
vill ban? 2. se raij. -e, n -s O (ideligt) sökande,
letande, -s|liste, f -n ⚔ hemlig rulla, -steiler,
m -s - sökande, petitionär, Supplikant,
gesucht, I. p p av suchen, i annonser åstundas
köpa, hyra m. m. II. a 1. eftersökt,
eftersträvad. 2. hand. efterfrågad, begärlig, på
börsnoteringar, se begehren. 3. sökt, onaturlig,
konstlad, tillgjord, t. ex. mer Stil, mes
Wesen. me Höflichkeit utstuderad artighet; er
hat el. es liegt etw. Gmes in seinem Wesen
det ligger något sökt över honom, han
verkar inte naturlig. G~heit, fl -en sökt el.
konstlat sätt, tillgjordhet, förkonstling.
Ge‖sudel, n -s 0, se Sudelei, -summ, n -[e]s 0,
-summe, n -s O surrande, surr. -sümpf, n -[e]s
-e se Sumpfl. -sumse, n -s 0, se Gesumm[e).
gesund, I. a (komp. -er o. gesünder, -est o. ge*
sündest) 1. a) frisk, kry, välmående, t. ex.
ein mer Geist in e-m men Körper, wer
durstig ins Bett geht, steht m wieder auf. m
wie ein Fisch im Wasser frisk som en
nötkärna, F pigg som en mört; ~ und frisch,
frisell und m, ~ und munter frisk och kry;
kräftig und m frisk och stark; an Leib
und Seele frisk till kropp och själ; me Taxe
hand. beräkning av varas värde före haveri;
ich will hier nicht m stehen, wenn... (be.
djrande) måtte jag dö på fläcken, om...;
sonst sind Sie ’m? iron. är ni riktigt klok?
el. F klar i knoppen; b) bildl. sund. Mit mem
Auge med oförvillad blick; . mer
Menschenverstand sunt bondförstånd. 2. sund,
hälsosam. Das (diese Lektion) ist ihm sehr m bildl.
det var en hälsosam läxa för honom, det
var just lagom åt honom, det gjorde honom
gott. 3. -et klipplös. II. G~e(r), m o. f adj.
böjn. frisk person. Ein Gmer braucht keinen
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0939.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free