Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gewatschel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gewatschel [a:], n -s O (ständigt) vaggande,
Tultande.
Gewebe, n -s - 1. pi. O vävande. 2. ⚙ väv,
vävnad, textur. ~ pi vävnader, textilvaror. Ein
m anzetteln sätta upp en väv. 3. anat. o. bot.
vävnad, nät, parenkym. 4. bildl. vävnad, nät,
följd, rad, t. ex. ~ von Lügen, jfr Gespinst 2.
5. zool. spindelväv, ibi. honungskaka,
ko-kong. 6. ⚔ m der Minengänge min|system,
-kedja, g^ähnlich, g^artig [?a:], a [-vävlik-[nande].-] {+vävlik-
[nande].+} -bäum, m -[e]s -e† vävbom,
-be-Schreibung, f -en anat. vävnadsbeskrivning,
histologi, g^bildend, a anat.
vävnadsbildande. -bildung, -entstehung, f »en anat.
vävnadsbildning. -entzündung, f -en läk.
inflammation i vävnaderna, -farbstoff, m -[e]s -e
anat. vävnads färgämne. g~förmig, se
gmähn-lich. -industrie [-’tri:], f -n [-’tri:an]
textilindustri. -kundige(r), m adj. böjn. histolog.
leh-re, f -n vävnadslära, histologi, g^nährend, a
vävnadsnärande. -neubildung, f -en anat.
nybildning av vävnad, g^physiologisch, a
väv-nadsfysiologisk. -pisang, m bot. Musa texüiis
manilahampa, -prüfer, m -s - ⚙
vävnads-provare, histometer. -saft, m -es -e†
vävnadssaft. -sorte, f -n vävnadsart. -spannung,
f-en bot. vävnadsspänning, -trümmer, Pi. läk.
detrit[us]. -zelle, f -n anat. vävnadscell.
Gewebs-, se Gewebe-.
geweckt, I. p p, se wecken. II. a vaken,
munter, frisk, livlig, pigg, kry. Ein mer Kopf
sein vara kvicktänkt, ha lätt att fatta.
G~-heit, f O vaket sinne, livlighet,
kvicktänkt-het, pigghet, munterhet.
Gewehr, n -[e]s -e I. vapen (i allmänhet). 2. ⚔ a)
gevär. Fällt das m! gå på, marsch!
Achtung, präsentiert das m! skyldra gevär!
setzt die me zusammen! lägg ner el. koppla
gevär! vor e-m das m strecken sträcka
gevär för ngn, bildl. falla till föga för ngn;
m ab! m bei Fuß! för fot gevär! bei
Fuß zusehen bildl. stå som likgiltig åskådare;
~ in die Hand! tag gevär! zum Sturm m
rechts! anfall med bajonett! schulterfs m!
[das] ~ über! på axel gevär! an die me!
uppställning vid gevär! i gevär! ins m
treten gå i gevär; unter dem me stehen stå
under vapen; zum m greifen gripa till vapen;
b) sidogevär, huggare, sabel, auf!m ein!
göra gevär ut, in! 3. jakt. huggtänder
(hos viidgaitar). -arbeiier, m -s - ⚔ arbetare
i gevärsfaktori, -aufsatz, m -es -e† ⚔
bajonett. -beschlag, m -[e]s -e† ⚔
gevärsbeslag. -fabrik, f -en gevärs|fabrik,
-faktori. -fabrikant, m -en -en
gevärsfabrikant. -fabrikation, f -en gevärsjfabrikation,
-tillverkning, -feuer, n -s - ⚔ gevärseld,
-futteral, n -s -e gevärsfodral, g^gerecht,
a skicklig et. övad i vapnens bruk,
vapenvan. -gesteil, n -[e]s -e gevärsställ[ning].
-griff, m -[e]s -e ⚔ gevärsgrepp, -hahn, m -[e]s
-e† gevärshane. -halter, m -s -
gevärshål-lare. -händler [hand], m -s - gevärshandlare,
-hülie, f -n, se -futteral. -kammer, f -?i
gevärs|-kammare, -förråd, arsenal, -kasten, m -s -,
-kiste, f -n gevärskista, -kolben, m -s -
gevärskolv. -kugel, f -n gevärskula, -lauf, m
-[e]s -e† gevärspipa. -magazin, n -s -e
ge-värs|magasin, -förråd, -micke, -mücke, f -n
gevärsståndare, -mündung, f -en
gevärsmynning. -munition, f -en gevärsammunition,
-pfropf, m -[e]s -e[f] gevärspropp, -pulver [f],
n-s - gevärskrut. -pyramide, f -n
gevärs-koppel. -riemen, m -s - gevärsrem, -ring,
m -[e]s -e gevärsring. -saal, m -[e]s -säle,
se -kammer. -salve [zalva], f -nX
gevärssalva. -schaft, m -[e]s -e† gevärsstock,
-schar-te [a], f -n ⚔ skottglugg (for gevär),
-schließ-pfropf, se -pfropf, -schloß, n -schlosses
-schlosser gevärslås. -schmied, m -[e]s-e gevärssmed.
-schrank, m -[e]s -e† gevärsskåp. -schuß, m
-schusses -schüsse gevärsskott. -Ständer, m
-s -, se -micke. -stein, m -[e]s -e flinta. -Stift,
m -[e]s -e gevärsstift, -strumpf, m -[e]s -e†,
se -futteral. -stütze, f -n gevärsställ.
-Überzug, m -[e]s -e† gevärs|fodral, -överdrag.
-Übungen, pl ⚔ gevärs|övningar, -exercis.
-Zubehör, n -[e]s -e tillbehör till gevär.
Geweide, se Eingeweide.
Geweih, n -[e]s -e greniga horn, i sht hjorthorn,
hornkrona. Bas m abwerfen el. abstoßen
fälla hornen, -baum, m bot. Gymnocladus
cana-dcnsis Kentucky kaffeträd, -ende, n -s -n
hornspets, -flechte, f bot. Cladonia l’e nlav.
-kolben, m -s - utväxande hjorthorn, -rosenstock,
m -[e]s -e† jakt. rosenstock, -sprosse, f -n
gren av hjorthorn, -stuppe, f bot. ciadonia
renlav. g~t, se föij. g^tragend, a jakt.
horn|bä-rande, -prydd.
Geweine, n -s O (ständigt) gråtande, gråt,
li-pande.
gewellt, a böljande, t. ex, mes Haar.
Gewelsch, n -es 0, -e, n -s O rådbråkande av
främmande tungomål, rotvälska.
1. Gewende, n -s - 1. vändande, vändning. 2.
se Gewann. 3. jakt. spår efter hjorthorn. 4.
omgång, ombyte, sats, t. ex. ~ Kleider,
Schnallen.
2. Gewende, se Gewände.
gewerbarm [’a], a industrifattig.
Gewerbe, n -s - 1. yrke, näring, hantering,
näringsfång, t. ex. er war seines ms ein
Schneider, ein m treiben. Sich (dat) ein m aus etw.</i>
machen göra ngt till sin födkrok, försörja
sig el. lägga an på ngt; mit etw. [s]ein ~
treiben driva handel med ngt. 2. industri, slöjd,
näringsflit. 3. ärende, t. ex. sich (dat.) ein m
machen. 4. ᚼ frieri. 5. ⚙ led, gångjärn. 6. zool.
led, ryggkota, -abgrenzung, f -en yrkesgräns.
-akademie[-’mi:], f -rc[-’mi:an] högre
teknisk läroanstalt, -amt, n -[e]s -er† ung.
kommerskollegium. -angehörige(r), m o.f adj. böjn.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
