- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
969

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Goldammer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


-e guldamalgam, -ammer, f zool. Emberiza
citro-nella gulsparv. -ammerchen, Be (Goldköpflges)
-hähnchen 2. a). -amsel, f zool. Onoius gaibuia
gul-trast. -anstrich, m -[e]s -e förgyllning, -apfel,
fn a) gylling; b) bot. Lycopersicum esculentum kär-
leksäpple, tomat, -arbeit, f -en guld arbete,
-arbeiter, m -s - guldarbetare, g^artig [’a:],
a galdlik, guld-, -äther, m -s kem.
guldtink-tur. -auflösung, f -en kém. guldlösning, -auge,
n zool. Chrysopa stinkfluga. g~äugig, a med
guldglänsande ögon. -ausmünzung, f-en
guld-myntning. -bach, m -[e]« -e† guldförande
bäck. -båd, n -[e]s -er† fotogr. guldbad. -baron
[ba/ro:n], m -s -e penningmatador, -barre,
f -n, -barren, m -s - guldtacka, g^bebiëcht,
a guldpläterad. g~beblümt, a (smyckad)
med guldblommor. g~bedeckt, a guldtäckt.
g^behängt, a behängd med guldsmycken,
g^vbelastet, a belastad med guld, guldsmidd.
g^belaubt, a med guldglänsande löv.
g~be-näht, a guldsömmad, -bereitungskunst, f -e†
konsten att göra guld, alkemi. -berg, m
-[e]s -e 1. berg av guld. 2. guldförande berg.
-bergamotte, f -n guldglänsande bergamott.
-bergwerk, n -[e]s -e guldgruva, -beryll, m
-s -e min. krysoberyll, g^beschlagen, o
guldbeslagen. -bestand, m -[e]s -e† guldbestånd,
behållning i guld. g^betreßt, a
guldgalonerad. -birne[i], f -n bot. guldpäron, -blått, n
-[e]s -erf, -blättchen, n -s - bladguld, paljett,
-blattelektroskop, n -s -e fys.
guldbladselektro-skop. -blech, n -[e]s -e guldjbleck, -plåt.
-blick, m -[e]s -e guldglans, -blume, f -n 1.
guldblomma. 2. bot. fl) Calendula offlcinaiia
ringblomma; 6) Chrysantemum corollarium guldkrage;
C) Helichrysum arenarium hedblomster, g^blumig, a
gulblommig. -börse [«:], f -n guldbörs. -borte
[o], f -n guld]bård, -list. -brasse(n), /(w) moi.
Chrysopbrys aurata guldbraxen, dorad. g^braun, a
guldbrun, bronsfärgad. -brille, f -n
guldglasögon. -brokat, m -[e]s -e band. guldbrokad,
-bronze [brorsa], f -n ⚙ guldbrons, -bruch
[ox], m -[e]s -e† [y$] guldbrott, g^brüstig [y],
a med guldglänsande bröst, -büchlein, n -s
-0 bladguldsbok. -buchstabe, m -»[s] -n
guldbokstav. -buchstabenschrift, f -en skrift med
guldbokstäver, krysografi. -butt(e), m (fl)
zool. Pleuronectes platessa rödspotta. -Chen, n -s
-F (smeknamn) lilla gull, skatt, älskling, sötnos.
-Chlorid [klo-’ri:t], n -[e]s -e kem. gulklorid.
-damast, m -es -e hand. gulddamast, -distel,
f bot. Scolymus hispauicus guldtistel, gullrot.
-distrikt, m -[e]s -e gulddistrikt, -dose, f -n
gulddosa, -draht, m -[e]s -e† guldtråd,
-drahtarbeit, f -en guldtrådsarbete,
draht-fabrik, f -en O gulddrageri. -drahtzieher, ra
-s - O gnlddragare. -drossel, se -amsel.
-druck, m -[e]s -e ⚙ guldtryck.
g~durch-wirkt, a invävd el. invirkad med guldtråd,
-durst, m -es O gnldjtörst, -feber, törst efter
guld. -ecken, m, se Riesenbarbe. g~ehrlich,
a ärlig som guld. -elfenbeinkunst, f O konst,
kryselefantinteknik. -elixir, n -s -e 1. farm.
Bestusjev8 nervdroppar. 2. aikemi
guldtink-tur, livselixir, -email [e*’mai], n -s -s
guldsmedsemalj.
1. gold|en, -ete ge-et poesi tr o. refl sich <v
förgylla(s).
2. golden, a 1. av guld, guld-, t. ex. me
Hochzeit, Medaille, Uhr, mes Zeitalter, das Gme
Kalb anbeten. Der me Sonntag sista
söndagen före jul; e-m me Berge versprechen
lova ngn guld och gröna skogar; Brille mit
men Bogen guldbågade glasögon; dem
(fliehenden) Feinde me Brücken bauen
underlätta fiendens reträtt. 2. gyllene, t. ex. Ydie
me Mittelstrafle, me Rose, der Gme Schnitt,
die Gme Bulle, das Gme Horn, Vlies, me
Ader, se Goldader; me Regel mat. gyllene
regeln, reguladetri; me Zahl gyllental; das
waren noch me Zustände det var ännu
gyllene tider; er ist noch m gegen ihn han är
en ängel mot honom, -thronend, % a sittande
på en gyllene tron. [jfr Gold- o. gold-.]
Goldllerde [e:], fl -n guldförande jord. -erz
[e:], n -es -e guldmalm. g-eswert [e:], a värd
guld, guld värd. -faden, m -s -† (spunnen)
guldtråd, g-falb, a matt guldgul, -falter,
se Feuerfalter, -färbe, fl -n äv.
guldfärg. g-farben, g-farbig, a guldfärgad,
-fa-san, m zool. phasianus pictus guldfasan,
-feder, fl -n guldpenna, -feld, n -[e]s -er
guldfält. -fieber, n -s O guldfeber, -filigran, n
-s -e ⚙ guldfiligran. -filigranglas, n -es -erf
guldfiligranglas. -finger, m -s - ringfinger,
-fink, m zool. guldfink. -firnis, m -ses -se
guldfernissa, -fisch, m -es -e zool. Carassiua
auratus o. bildl. äv. -fischchen, n -s - guldfisk,
-fliege, fl zool. guldfluga, -flimmer, m -s
-guldkorn (i flodsand), g-flimmernd, a
guld-glittrande. -flitter, m -s - guld|glitter,
-paljett. -fluß, m, se Aventuringlas. -folie [fo:lia],
fl -n guldfolie, -forelie, fl zoei. a) se
Bachforelle; b) se Saibling. -frau, f -ew F präktig el.
snäll fru, prakt-, heders|gumma. -fritz, m, se
Friedrichsdor. -frucht, fl -e† guldfrukt,
gyllene frukt, g-früchtig, se gelbflrüchtig. -fuchs,
m -es -e† 1. guldfux. 2. F guldmynt, -flüchse
pi pluringar. 3. person med guldgult bår.
g-führend, a guldförande, -gang, m -[e]s -e†,
se -ader 1. g-geblümt, a guldblommig.
-ge-fäß, n -es -e guldkärl. g-gefleckt, o med
guldgula fläckar, g-geflügelt, a med
guldgula vingar, guldvingad. g-gegürtet, a med
gyllene gördel, -gehalt, m -[e]s -e guldhalt.
-gekrätz, n -es guld|kräts, -avfall, g-geib, a
guldgul, mer Ampfer bot. Rumex maritimus
strand-skräppa. -gelb, n -[e]s O guldfärg,
g-gelbblu-mig, a med guldgula blommor, -geld, n -[e]s
-er guldmynt, g-gelockt, a guldlockig.
g-ge-preßt, o guldpresaad. g-geringelt, se
g-gelockt. -geschiebe, n-s - gruvt. guldförande
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0977.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free