Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Griffwechsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
⚙ driv|bult, -holts. -Wechsel, m -s - ⚔ 0.
gymnast, ombyte av grepp fi. hand. -weite, fiO
räckhåll, -winde, f -n ⚙ trådhaspel.
Grillade [gnl’jcuda], f -n kök. halstrat el.
griljerat kött.
Grille, f -ti (dim. Grillchen) 1. zool. Cl) Grjllus
eampestris syrsa; 6) ibi. se Heuschreclce. 2.
bildl. grill, inbillning, underligt infall,
hugskott, t. ex. e-m, sich die sn verjagen,
vertreiben. sn fangen, sich mit sn plagen
göra sig griller, plåga sig med onödiga
bekymmer; seine eigenen sn über etw. (ack.)
fangen ha sina egna funderingar om ngt;
mit sn kämpfen slåss med hjärnspöken el.
väderkvarnar; welche s geht dir durch den
Kopf t vad har du nu kommit på för
besynnerlig idé? vad grubblar du nu på? e-m sn
in den Kopf setzen sätta myror i huvudet
på ngn.
grill|en, -te ge-t intr [/i] ᚼ 1. se grellen. 2. se
zirpen. 3. o. refl sich s göra sig griller,
oroa sig i onödan,
grillen‖artig [’a;], a zool. syrsliknande. G-fang,
m -[e]s 0, se G-fängerei. G-fänger, m -s
-1. zool. Sylvia locustella trädgårdssångare. 2.
bildl. grillfängare. G-fängerei, f -en
grill-fängeri, sysslande med griller. G-fängerin, f
-nen grillf ängers ka. -fängerisch, a, se -haft.
G-gezirp|[e], n -[e]s O syrsans läte el. knarr,
-haft, a full av griller, grillsjuk, nyckfull,
vurmig, melankolisk, butter. G-haftigkeit, f
en griilfängeri, tallenhet för griller,
nyckfullhet, vurmighet. G-kram, m -[e]s ⚙
griller, underliga infall el. funderingar, -krank,
a grill-, inbillnings-, mjält|sjuk. G-krankheit,
f -en mjältsjuka, hypokondri. G-plan, m
-[e]s -e† underlig »i. besynnerlig plan,
hugskott. G-Scheucher, m -s - fördrivare av
griller el. dystra tankar. G-sitz, m -es -e
säte för griller. G-spiel, n -[e]s -e t
huvudbry, solitärspel. G-SuCht, se G-krankheit.
-süchtig, se -krank. G-vertreiber, se
G-scheu-eher. G-werk, n -[e]s -e underligt el.
besynnerligt arbete, måiu. grotesk målning,
grillig, grillisch, *, se grillenhaft.
grillisier|en [-’zi:], -te -t intr [h] ibi. fånga
griller, ha underliga infall.
Grill-Lumme, f zool. uria gryiie vanlig grissla,
tobisgrissla, teist.
Grillroom m -s -s kök. grillrum.
Grimasse [grr’maso], f -n 1. grimas, sn
machen el. schneiden göra grimaser, grimasera;
es ist nichts als s det är bara bedrägeri el.
förställning. 2. zool. Tritonium anus
trumpet-snäcka. g-njartig [’a:], g-n|haft, a
grimaserande, -liknande, -n|macher(in),
-n|schnei-der(in), m (f) en som gör grimaser,
grimassier[en [-’si:], -te -t intr [ä] * göra
grimaser, grimasera.
Grimbart [a:], m -s i djursagan grävling.
Grimm m -[e]s (-e) vrede, raseri, harm, för-
bittring. Seinen s an e-m auslassen utösa
sin förbittring på ngn. Se gsig. g^be-
schäumt, se g-schäumend. -darm, m -[e]s -e†
anat. koliktarm, kolon, -darmgekröse, n -s
-anat. koliktarmens käx, mesocolon.
grimm|en, -te ge-t tr o. intr [h] 1. förorsaka
häftiga smärtor (i sht magplågor). Es -t mich
(el. mir) im Bauche opers. jag har knip i
magen. 2. Das -t mich, es -t mir im Herzen det
retar mig, det skär mig ända in i själen.
G~, n-s , se Bauchgrimmen.
grimmerfüllt [’er], a uppfylld av vrede,
ursinnig.
grimmig, a 1. vred, ursinnig, rasande, vild.
ses Tier vildsint el. grymt djur. 2. F gruv«
lig, förskräcklig, häftig. Es ist s kält det
är bitande kallt; e-n sen Appetit el. Hunger
haben hava en strykande aptit, vara
hungrig som en varg. G~keit, f öl. vrede,
ursinnighet, raseri. 2. F gruvlighet,
förskräcklighet.
grimmllkalt a bitande kall, smällkall. G-kraut,
n bot. senecio vulgaris korsört. -schäumend, a
skummande av vrede el. raseri, -schnaubend,
a fnysande av vrede, -voll, se -erfüllt.
G-was-ser, n -s -[†] farm. väderfördrivande drog.
WurZ, f bot. Dentaria quinquefolia tandrot. -ZOm,
m -[e]s O t ursinnig vrede.
Grind m -[e]s -e 1. läk. skorv, utslag (i sht p.\
huvudet). 2. bot. ü) Utslag å träd; 6) Cuscuta
nässelsilke, snarreva. 3. dial. huvud. 4. zool.,
se -wäl. 5. ᚼ a) se Grütze; b) se Schmutz.
g-artig [’a:], a skorv|liknande, -ig. -e, f -n,
se -kraut b.
Grindel,m-s - 1. regel, slagbom. 2. o. -baum, m
-[e]s -e† iantbr. plogås. -kette, -winde, f -w, se
Grempelkette.
Grindllholz, w, se Faulbaum o), g-icht, g-ig, a
skorvig. -kop/, m -[e]s -e† (person med)
skorvigt huvud, g-köpfig, a med skorvigt
huvud, -kraut, n bot. a) Fumaria officinalis
jord-rök; 6) Scabiosa arvensis åkervädd; c) Senecio
vulgaris korsört, -salbe, f -n farm. skorvsalva.
-Wäl, m zool. Globi[o]cephalus melas grindval.
-wurz(el), f bot. Rumex obtusifoiius tomtskräppa.
Grinsel, n-s - österr. ⚓ gevär siktskåra.
grins‖en, -[es]« -te ge-t intr [h] (äv. ibi. tr) 1.
grina, visa tänderna, flina. 2. metan, börja
smälta. G~, n grin, flin. G-er, m -s -
gri-nare. G-erin, f -nen grinerska.
grinz‖en, se grinsen. G-ling, se Grünfink.
Griotte [-to], fi min. griotte.
Grippe, f -n 1. läk. influensa, snuvfeber. 2.
lantbr. dräneringsdike (å ängar), -nreiter, m -s
-dial. F benrangel, mager människa, skelett.
Grips m -es 0 1. se Griebs. 2. F hjärna. ~
haben hava gott huvud; nicht viel ~, wenig
~ haben inte vara något ljushuvud, inte
vara vidare klyftig. 3. F E-n am ~se packen
hugga ngn i nacken el. kalufsen.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
