Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Großschnauz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ätare. -schnauz, m -es -e† P, so -maul.
gschnauzig, g-schnäuzig, P, se g-mäulig.
scho-te, f -n i storskot. g-schuppig, a storfjällig.
g-schwänzig, a med stor svans el. stjärt.
-Schwertträger [e:], m -s - svärdbärare, -segel,
n-s storsegel, -segelsleitwagen, m -s - «J*
storskotslevang. -sein, ra, se Größe 1.
-sekretär, m -s -e storsekreterare, -sied[e]lung, f
-era stor koloni[anläggning]. -Siedler, m -s [-stor]kolon-] {+-
stor]kolon+} i st, -byggare. -siegelbewahrer,
m-s-storsigillbevarare. -sinn, m -[e]s ⚙
storsinthet, storvulet sinnelag, g-sinnig, -sinnigkeit,
se g-herzig, G^keit. -sohn, m -[e]s -e† son-,
dotter|son. -spiel, n -[e]s -e stort el. högt
spel. -spiere, f -n ⚓ storspira. -spinnerei, f
~tn ung. spinneriaktiebolag, g-sprechen. se
g-prahlen. -sprecher(ei), -sprecherin, se ~pTO.hr
/er(ei), -prahlerin. g-sprecherisch, se
g-prahle-riscK g-spurig, -spurigkeit, se breitspurig 2.
B^keit. -Staat, m -[e]s -en stor|stat, -makt.
Stadt, f -e† [s:] storstad. -Stadtbevölkerung, f
-era storstadsbefolkning, -städter(in) [s:], m
{/) storstadsbo. ’Städter pl storstadsfolk,
g-städtisch, a storstads|aktig, -massig,
-liknande. ~es Leben storstadsliv. -stadtkind,
n -[e]s -er storsradsbarn. -stag, n -[e]s -e <£>
storstag. -stagsegel, n -s - storstagsegel.
-Stallmeister, m -s - överstallmästare,
sten-ge, f -n 4* storstång, -stengestagsegel, n -s
-«‡. storstängestagsegel. -sultan [’zultcr.n], m
’S -e storsultan, -tante, f -n fars (mors)
faster el. moster. -tat, f -en stor|dåd, -verk,
storvulen handling, g-tätig, a utförande
stordåd, bragdrik. -tausend, n -[e]s -e % stortusen
( = 1200).
größt, se groß, -enteils, adv till största delen.
Großthing, n -[e]s -e storting.
größtmöglich, a så stor som möjligt, störst
möjlig.
Groß‖tochter, f -† son-, dotteijdotter. -topp,
m *s -e «J* stortopp. -trappe, f zool. otis tarda
stortrapp. g-traubig, a med stora druvor,
g-tröpfig, a i stora droppar, -truchjseß [u, u:],
m -sessen -sessen överhovmästare, -tuer(ei),
-tuerin, g-tuerisch, g-tuig, g-tuisch, so
-prah-ler{ei), -prahlerin, g-prahlerisch. g-tun, intr
[h] skryta, skrävla. Sich mit etw. ~ skryta
av ngt. -tiirke, m -n -n. Der ~ storturken.
-uhrmacher, m -s - 1. tillverkare av tornur
m. m. 2. urfabrikant, urgrosshandlare.
Grossular [-’la:r]; m -s -e min. grossular.
Großllurenkel(in), m {/) barnbarns barnbarn,
-väter, m -s -† far-, mor|far. -Väterchen,
n-s-lilla far-, mor|far. g-väterlich, a far-,
mor|-faderlig. -vaterrecht, se Altenteil, -vaterstuhl,
m -[e]s -e† farfarsstol. -vatertanz, m -es -e†
slutdans, sista valsen, -verkauf, m -[e]s -e†
engrosförsäljning. -verkehr, m -[e]s, se
-handel. -vermögen, n-s - stor förmögenhet,
-verschleiß, m -es, se -verkauf, -vezier, se
-wesir. -vieh [fi:], n -[e]s storboskap, -vikar
[vr’kcr.r], m -s -e kat. apostolisk vikarie,
-vogel, m -s -† storfågel, -vogt [fo:kt], m
-[e]s ’e† överfogde, skyddsherre, -wanten, pl
i storvant. -wasserraumkessel, m -s - ⚙
cylinderångpanna. -weibel, m -s - schweii.
president. -weidwerk, n -[e]s storjakt, jakt på
ädelt villebråd, -wesir [veyzi:r], m -s -e
storvesir. -wild, n -[e]s storvilt, ädelt villebråd.
Wirtschaft, f -en storbruk, -wohnung, f -en
stor våning, g-wuchtig, a kraftig, bullrande.
-Würdenträger, m -s - stordignitär, [-g-würf[e]-lig, -] {+g-würf[e]-
lig,+} a storrutig. g-zähnig, a med stora tänder,
g-ziehen [tsi:an], g-züchten, tr upp|föda,
-draga. -ziehen, ra, -Züchtung, f upp|födande,
»dragande. g-zügig, - a 1. i stora drag. 2.
stor|-vulen, -slagen, g-züngig, a med stor tunga.
Grot, rn -[e]s -e mynt grot^ (ung. = 4 öre),
grotesk [gro^tssk], a grotesk, vidunderlig.
G0 typ. grotesk. G~e, f -w konst, grotesk,
grotesk figur, -komisch, a groteskt komisk,
befängt lustig. G^malerei, f -en konst,
groteskmåleri. GfSchrift, f -en, se
XBXtanz,</b> m -es ’ef grotesk dans, dans av
groteskt utstyrda personer.
Grotte, f -n (dim. Grött\chenf -lein) grotta, [-n]-arbeit, -] {+-n]-
arbeit,+} se -n\v er zier ung. -n|arbeiter, m -s
-tillverkare av grottverk. g^n|artig [’a:], a
grottliknande. -n|fassade, f -n grottfasad.
-n|kultus, se Höhlenkultus, -n|macher, m -s
se -n\arbeiter. -n|olm, rn zool. Proteus anguinus
olm. -n]stein, m -[e]s -e mtn. grottsten.
-njtem-pel, m -s - grott-, klipp|tempel. [-n]verzie-rung, -] {+-n]verzie-
rung,+} f -en grottverk. -n|werk, n -[e]s -e 1.
>e -n\v er zier ung. 2. konstgjord grotta.
Gr Otz‖e, f -n mörk linje å djurhudsryggar.
-en, m -s - 1. se Grotze. 2. se Griebs,
grovesch, a. ~es Element tys. Groves element,
grub, se graben.
Grubber m -s - lantbr. grubber.
Grübchen [y:p], n-s - (liten) grop. g^artig
[’a:], g~förmig, a gropig, -hand, f -e†
knubbig hand. g~reich, a gropig, -spiel, n -[e]s
-e gropspel, spela kula.
Grube, f -n (dim. Grüb[chen, -lein) 1. grop, t. ex.
teer andern e-e ~ gräbt, fällt selbst hinein.
In seine eigene ~ fallen fastna i sin egen
snara, falla i den grop, man gfävt åt andra.
2. grav, tag, lantbr. silo. 3. gravt, gruva. 4. bibl.
grav. In die ~ fahren gå till sina fäder,
dö; e-ra in die ~ bringen bringa ngn i
graven, påskynda ngns död; auf der {die)
gehen gå på gravens brädd. 5. 0, se Gallé.
6. jakt. lya.
Grübe‖lei, f -en grubbel, grubb|leri, -lande.
Zu geneigt grubbelsjuk. g-haft, a 1.
grubb|lande, -elsjuk. 2. beroende på
grubbleri. -köpf, m -[e]s -e† grubb|lare, -lerska.
-krankheit, f -era, se -sucht.
grübe‖n, -te ge-t intr [h] 1. grubbla, fundera,
auf. über (ack.) över ngt. Sich zu Tode ~
grubbla sig fördärvad. 2. gräva, snoka, leta.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
