- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1009

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gutsverwaltung ... - H

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvaltare, inspektor. -Verwaltung, f -en
gods-, egendoms|förvaltning. [jfr äv. [-Güter-].-] {+Gü-
ter-].+}
Guttapercha [-’psrqa:], f (n) - guttaperka.
Gut|]tat, -täter, g-tätig, -tätigkeit, se WohlWtat,
-täter, w-tätig, -tätigkeit.
Guttempler m -s - godtemplare. -orden [oj, m
-s - godtemplarorden.
Gutti, se Gummigut t. -fere [’fe:-], f -w,
-ge-wächs, n -es -e bot. gummigivande träd el.
buske.
guttun, I. intr [&] 1. göra gagn, gagna, göra
nytta, göra gott. Das tut ihm gut äv. det är
(var) bra el. rätt åt honom. 2. uppföra sig väl,
sköta sig. II. tr E-m etw. gottgöra ngn
ngt, göra ngn skadeslös för ngt.
guttural [’ra:!], a guttural. G~, m -s -e, G-v|is,
f pl -en o. -es, G-vlaut, m -s -e fonet, [-guttural-[ljud].-] {+guttural-
[ljud].+} G^verbindung, f -en fonet,
gutturalförening.
gut‖unterrichtet, a väl underrättad. G-weib, n
-[e]s -er [[mindre]] god kvinna, -willig, a 1.
godvillig, frivillig. 2. välvillig. -Willigkeit, f O 1.
godvillighet, god vilja, redebogenhet. 2.
välvilja. G-zettel, m -s - hand. bankanvisning,
check.
g. u. v. = gerecht und vollkommen, se under
gerecht 6.
Gux [o], m -es -e dial. snöstorm.
Guyana, n npr geogr. Guajana.
guzjen, -[es]£ -te ge-t intr [7i] öibrjgg. gro.
G uz erat i, n -[s] språk, gujarati, guzerati.
g. v. = gamisonsveriüendungsfähig duglig
till garnisonstjänst.
g. w. o. = geschehen wie oben.
Gymnasiall!abiturient(in)[gYm], m (/) abiturient
från gymnasium, studentkandidat, -bildung,
f högre el. klassisk skolbildning, -direktor,
m -s -en (gymnasie)rektor. -klasse, f -n
gymnasialavdelning, klass å gymnasium,
-kurs[-us, m -us -e gymnasiekurs. -lehrer, m -s
-gymnasielärare, -schüler(in), m (/)
gymnasie-elev, gymnasist, -studien, pl
gymnasiestudier, klassiska skolstudier. -unterricht, vi
-[e]s O undervisning å gymnasium el. högre
allmänt latinläroverk, -zeitschrift, f-en
gymnasisttidskrift.
Gymnasiflarch [’ar^], m -en -en gymnasiark.
-äst, vi -en -en, -astin, f -nen gymnasist,
-um, n -ums -ien 1. gymnasium, högre
allmänt läroverk. 2. förr gymnasium..
Gymnast, vi -en -en gymnast, gymnastiklärare,
-ik [’nastik], f O gymnastik, -iker, vi -s
-gymnast. -ik-Direktor, vi -s -en
gymnastikdirektör. g-visch, a gymnastisk.
Gymnollsophist [’fist], m -en -en aios.
gymno-sofist. -sperme, f -n bot. gymnosperm, bar-,
naken|fröig fanerogam.
Gynäkolog‖[e], vi -en -en gynekolog,
kvinno-* läkare. -ie [-’gif], f -n [-’gi:an] gynekologi.
g-isch [-’lo:], a gynekologisk.
gynandrisch, a bot. gynandrisk.
Gynäze|um [’tse:-], n -ums -en gyneceum.
Gypso‖graphie [’fi:], f O tyP. gypsografi. -phile
[’fi:lo], f bot. Gypsophila såpört.
Gyro‖meter, n -s - fys. gyrometer. -skop, n -s -e
fys. gyroskop. g-skopisch, a gyroskopisk.
-trop, n -s -e gyrotrop.
H.
1. H, n-1. bokstav, gram. H, h. 2. mus. h. H-
Dur, H-Moll h-dur, h-moll.
2. H, förk. a) kem. = Hydrogenium, väte; 6) på
mynt = Darmstadt’, c) hand. = Haben; d) min.
= Härte; e) astr., geogr. = Höhe; f) titel =
Hoheit; g) eufemistiskt = Henker, Hinter[st]er,
Hölle, Hure.
h, förk. a) tid = hora, timme; b) = heilig,
hoch.
ha, I. interj 1. ha! ah! å! 2. rop tia dragare åt
vänster! II. förk. = Hektar.
h. a. = hujus anni detta år.
hä, se he.
Haag, npr geogr. Der ~ Haag.
1. Haar, n -[e]s -e (dim. Här[chen -lein) 1. hår,
äv. hårstrå, t. ex. lange ~e, kurzer Verstand,
kurze ~e sind bald gekämmt, sich (dat.) Bart
und oue wachsen lassen. Falsches <x> löshår;
glattes, schlichtes ~ slätt el. slätkammat hår;
laß dir keine grauen ^e darum wachsen!
gör dig inga gråa hår för det, jfr grau /. 1.;
es ist kein gutes Haar an ihm det finnes
ingenting gott hos honom, han är en
komplett odåga; kein gutes Haar an e-m lassen
taga heder och ära av ngn, illa utmåla el.
tilltvåla ngn; er hat kein (el. nicht ein) ~
von seinem Vater han är ej ett spår el. det
ringaste lik sin far; es fehlt kein ~ daran
det fattas inte en hårsmån; ich frage kein
~ danach det bryr jag mig ej en smul om;
rauhes, wirres ~ rufsigt hår; toller
sein ibi. vara rosenrasande; die ~e gehen
el. fallen ihm aus håret faller av honom;
das ~ richtet sich e-m empor, steht el. steigt
e-m zu Berge, die sträuben sich bildl.
håret reser sig på ens huvud; etw. treibt e-m
die Haare zu Berge el. macht die Haare
sträuben bildl. något är hårresande; sich
(dat.) vor Verzweiflung die ausraufen
slita håret av sig av förtvivlan; er hat sich
(dat.) die ausstudiert han har studerat,
så att han blivit flintskallig (på kuppen);
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free