Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Harnblutfluß ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blåsan, -blutjfluß, m -flusses -fiüsse läk.
blod-pinkning, hematnri. -brennen, n -s läk.
stran-guri. -deuter, se -beschauer. -deuterei, f -en,
se -schau, -drang, m -[e]s läk. urinträngning.
harn|en, -te ge-t I. intr [h] kasta el. låta sitt
vatten, urinera, P pinka. II. tr pinka, t. ex.
Blut 11 -s urinkastning, urineriiig,
Ppinkning.
Harn‖entleerung, f -en urinuttömning,
-farb-slloff, m -[e]s -c kem. urinfärgämne, -fistel, f
-n läk. urinfistel, -fluß, m -flusses -flüsse läk.
urinflytning. h-fiihrend, a urinledande, -gäng,
m -[e]s -e† anat. urin|gång, -väg, -ledare,
ureter. -gefäß, n -es -e 1. anat. urinkärl. 2.
se -glas. -glas, 11 -es -er† uringlas, urinal.
-gras, fi bot. Asplenium sepfcntvionale bergspring,
-grieß, m -es läk. uringrus. -haut, f -e† anat.
allantois. h-ig, a urinartad. -indikan [’kam],
n -s kem. urinindikan.
Harnisch m -es -e 1. harnesk, kyrass. E-n in
r>j bringen, jagen el. treiben bildl. bringa el.
sätta ngn i harnesk, gegen e-n mot ngn;
in ~ geraten, kommen bildl. råka i harnesk,
bliva förtörnad ci. het. 2. gruvt. en
förkastnings glidyta. 3. ⚙ väv. harnesk, -brett, n
-[e]s -er O väv. harneskbräde, h^|en, -te ge-t
tr o. refl sich ~ kläda (sig) i harnesk,
bepansra (sig), jfr geharnischt, -er, t, se
-wacher. -feger, m harnisk|fejare, -makare. -haus,
t, se Zeughaus, -heber, m -s - O väv.
harnesk-lyftare. -kammer, f -n, se Zeughaus, -kraut,
n bot. Audrosace flockarv. litZO, f -n ⚙ väv.
harnesksolv. -macher, -meister, m
harnesk-makare. -träger, m harneskbärare.
Harn‖kachel, f -n nattkärl, -kanal, m -s -e†,
-kanälchen, n -s - anat. urinkanal,
krank-heit, f -en läk. urinorganens sjukdom, -kraut,
n bot. Ononis spinosa busktörne. Hassen, n -s
urin|kastning, -avgång. Häufiges ~ läk.
po-lyuri; unwillkürliches se -abgang. -lehre,
f urinlära, urinologi. -leiter, m - s se -gäng.
-losigkeit, f urinavsöndringens upphörande,
uik. anuri. -messer, m -s - läk. urometer.
-mittel, ii -s - uik. urindrivande medel. ~
pi diuretica. -niederschlag, m -[e]s -e† läk.
urinfällning. -organ, n -s -e urinorgan,
-probe, f -n 1. urinprov. 2. o. -prüfung,
f -en urin|undersökning, -analys, -prov.
-rezipient, m -en -en iuk. urinbehållare (av
kautschuk), -röhre, f -ii anat. urinrör.
röh-renentzündung, f -en läk. katarr i urinröret,
uretrit. -röhrenschleim|fluß, ifi -flusses läk.
blennorhagi, blennoré. -röhrenschnitt, m
-[e]s -e läk. uretrotomi. -röhrenschwellkörper,
m -s - anat. svällkroppsvävnad i urinröret,
-rëhrensonde, f -n läk. kateter. Weiche ~
bougie. -röhrenspalte, f -n läk. klyvning av
urinröret, -röhrenspalter, m -s - läk.
uretro-tom. -röhrenspiegel, m -s - läk. uretroskop.
-röhrenverengerung, f -en läk. striktur.
röh-renzwiebel, f -n anat. svällkropp hos mans-
lemmen. -rot, n -[e]s kem. urinrött. *ruhr,
f O iuk. sockersjuka, diabetes. -sack, m
-[e]s -e†, se -haut, -sand, m -[e]s, se -grieß.
-satz, se -absatz. h-sauer, a kem. urinsyrlig.
-säure, f -n kem. urinsyra, -säurehaltigkeit,
f k cm. urinsyrehalt, -säurekonkretion, f -en
urinsyreanhopning, -schau, f -en läk.
urin-undersökning, uroskopi. -schmerz, m -es -en
smärta vid urinkastning, -schneller, se
-trei-ber. -schnür, f -e† o. -en, se -sträng,
-sediment, n -[e]s -e, se -absatz. -sonde, se
-röh-rensonde. -sperre, f -ti, se -verhaltung.
-stein, m -[e]s -e läk. blås[e]sten. -stoff, m
-[e]s -e kem. urinämne. -Strang, m -[e]s -e†
anat. blåssträng. -strenge, f, se -verhaltung.
-träufeln, n -s, se -abgang. h-treibend, a
urindrivande. -treiber, m -s - anat. urindrivaré.
-untersuchung, f -en urinundersökning,
vergif-tung, f -en urinförgiftning, läk. uremi.
-verhaltung, -Verstopfung, f -en läk. urinstämma,
ischuri, stranguri. -wage, f -n urometer.
-wahrsager(ei), se -deuter[ei). -weg, rø.-[e]s-e,
se -gang. -Werkzeuge, pl urinorgan, -winde,
f, se -verhaltung. -wölke, f -n grums i
urinen. -zapfer, m -s - läk. kateter. -zucker, m
-s läk. diabetiskt socker, druvsocker, -zwang,
m -[e]s’O, se -verhaltung. [jfr f. o. Urin-’].
Harpagon [’har], m -s - liarpagon, girigbuk.
Harpegg-, so Arpegg-.
Harpun‖e [’pu:]} f -n 1. ⚓ harpun. 2. fisk.
harpun, ljuster, h-]én. h-te geh-t, se h-ieren.
-en|geschütz, n -és -e, se -en[kanone.
-enjha-ken, m -s - harpunhiilling.-en|kanone, f
-n «i* harpunkanon.-en|leine, f -n &
harpunlinan -ier [’ni:*], m -s -e. se -lerer, -ier-,
i ams., se -en-. Ii-ierj&fi [’ni:], -te -t tr
harpu-nera. -ieren, n -s harpunering. -ierer, m -s
-harpunerare.
Harplise, f -n ⚓ harpojs.
harpüsen -te ge-t tr harpojsa.
Harpyie [’pysiaj, f -n 1. myt. harpya. 2. zool.
a) Haip.yia destructor harpya; 6) se Gabelschwanz
2. b. h~n|artig [7a:], h~n|haft, a
harpyalik-nande.
Harre, f O ᚼ varaktighet, längd. In die ~ på
el. i längden,
harr|en, -te ge-t intr [h] 1. bida, vänta, auf
etw. (ack.) el. e-T (gen.) Sache på ngt. 2. bibl.
Auf den Herrn el. des Herrn ~ sätta sin lite;,
förtröstan till Gud. 3. %, se zögern. Hou, n
-s väntan, bidan. Mit ~ und Hoffen hat’s
mancher getroffen ordspr. ung. med väntan och
hopp har mången målet nått ; Hoffen und ~
macht manche[n) zu[m) Narren ordspr. ung.
medan gräset växer, dör kon.
Harrier [Tar], m -s - jakt. harrier.
harro [’ro:], interj s&tt. giv akt! pass på!
harsch [a], a hård, sträv äv. bildl., valkig,
spröd. Luft skarp luft. m -es
hård-frusen snö, skare, -jen, -[e]st -te gé-t intr
[s o. Å] hårdna, stelna, bliva sträv, om sår
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
