- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1050

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Harzdrüse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-gallé. -driise, f -« hartskörtel, h-elektrisch, a
fy«, negativ-elektrisk, -eiektrizität, f fys.
hartselektricitet, negativ elektricitet, harz[en, -te
ge-t I. intr’[K] 1. samla kåda el. harts. 2. dial.
klibba vid som kåda. 3. se hapern o. av.
zanken. II. tr 1. E-n Baum ~ taga kåda av el.
tappa kåda nr ett träd. 2. hartsa.
Harzer, Härzer, I. m -s - 1. invånare i Harz,
harzbo. 2. se Ilarzschaber. 3. harzost. 4.
dial. snålvarg, grälmakare. II. a oböji från el.
i Harz, Harz-, -in, f -nen (kvinnlig) harzbo,
kvinna från Harz.
Harzüessenz, f -en kem. pinol. -firnis [’fir], m
-ses -se lackfernissa, -fluß, m -fiusses -Jiiisse
kådflöde. h-förmig, a harts|artad, -lik. -gallé,
/-n harts|gall, -gång. h-gallig, a med
hartsgaller. -gang, m -[e]s -e† bot. harts|gång,
-kanal, -garn, se Herzgarn, -gas, n -es -e kem.
hartsgas. h-gebend, a harts-, kåd|alstrande.
-gebirge, n npr, se 1. Harz. -geist, m -es -er,
se -essenz. -geruch, m -[e]s -e† harts-,
kåd|-lukt. -gewinnung, f -en skördande av kåda,
kådinsamling. -glänz, m -es hartsartad glans,
h-haltig, a kem. harts-, kåd|haltig. -holz, n -es
kådig ved; skog, där kådinsamling bedrives,
h-icht, h-ig, a harts-, kådjaktig, -haltig,
kådig, hartsig. Sich ~ machen kåda ner sig.
-kanal, m -s -e† bot. hartskanal, -kitt, m [-[e]à-e-] {+-[e]à-
-e+} O hartskitt. -klee, m bot. Psoralea bituminösa
asfaltklöver, -kohle, f -n bituminöst kol.
-lack, m -[e]s, se -firnis. -leim, m -[e]s -e
harts-lim., h-liefernd, se h-gebend. -ling, m -s -e, se
-er I. 1. -messer, n -s - kådkniv. -meste, f
-n iiäyerskäppa (för harts), -nutzung, f -en
skogsv. utvinnande av kåda. -öl, n -[e]s -e
hartsolja. -pflanze, f -n kådhaltig växt.
-pol, m -s -e eiektr, negativ pol. -reise, f -n
resa i Harz, Harzresa. -reißen, n -s
uppsamling el. avtappning av kåda. -reißer, se
-schaber. -rinne, f -n, se -riß 2. -riß, m
-risses -risse 1. se -reißen. 2. skåra i träd
för uppsa,mling av kåda, -rüsselkäfer, m zool.
Pissodes Hcrcyuiæ harzkottvi v el. -s£|ft, m -[e]s
-e† hartssaft. -salz, n -es -e keni. hartssalt,
resinat. -sammler, se -schaber. -säure, f
kem.harts-, resinol|syra. -schaben, se -reißen.
-schaber, m kådinsamlare. -scharren, se
-reißen. -scharrer, se -schaber. -schlauch,
m -[e]s -e†, se -behälter. -seife, f -n
hartstvål, resinat. -spiritus, m - - o. -se, sp -essenz.
-stange, f -n elektr. lackstång. -sticken, n
-s död genom kådflöde. -stoffe, pl
hartsämnen. -talgseife, se -seife, -teer, m -[e]s -e
hartstjära. h-tragend, so h-gcbend.. -tropfen,
in -s - kåddroppe. -wasser, n -s - gummi-,
harts|lösning, -winde, f .bot. Co.urolyulus
Seani-■ monia scammonium. -zement, m (n) -[e]s -e
hartscement.
Hasard [lia’’zcirt], n -s 1. hasard, slump. 2.
hasard[spei]. linier|en [’di;]r -£e -t intr [K]
hasardera, apfortro åt slumpen* våga, även-
tr transitivt, intr intransitivt^ 7’c/t icllcxivt vejb. jtia.bcn.
Hasel
tyra. -spiel, n -[e]s -e hasardspel, -spieler,
m hasardspelare.
hasch! interj ta fatt! buss! H^eapfel [’a], m
-s -† (lek) äpple, man snappar efter.
Haschee [’Je:], n -s -s kök. haché, hachis.
Haschemann m oböji. ~ spielen leka ta fatt.
hasch|en, -[e]s* -te ge-t I. tr gripa, (söka) taga
fatt el. få fatt i, snappa efter. II. intr [//]
Nach etw. ~ gripa el. snappa efter ngt, bildl.
jaga el. jäkta efter ngt; nach Lob ~ fiska
efter beröm el. komplimanger; nach Witz ~
lägga an på att vara kvick. III. recipr. Sich
/v leka ta fatt. H^, n -s jagande, jäktande,
fiskande, jäkt. ^T’v[s] spielen, se haschen 111.
Häschen [hs:s£øn], n -s - liten hare, har|unge,
-palt.
Hascher m [[mindre]] en som griper el. jagar efter ngt.
Häscher m -s - 1. polis, rättstjänare,
fast-tagare, F griphummer, byling. 2. t, se
Hascher. -bände, f -n polis|skara, -trupp.
Hascherei, f -en jäktande, fikande.
Häscherllei, f -en 1. polisverksamhet, -yrke.
2. poliskår, h-haft, se h-mäßig. -haupt|mann,
m -[e]s -leute polischef, h-mäßig, a o. adv
polismässig(t).
haschier|en [’Jfi:], -te -t tr 1. se schraffieren.
2. kök. hachera.
Haschisch [’hajij], n - haschisch. -rausch, m
-es -e† haschischrus.
Haschspiel, n -[e]s-e lek ta fatt.
Hase m -n -n (dim. Hänchen -lein) 1. zool. l^epus
kök. o. astr. hare, t. ex. viele Hunde sind
des Tod, ~ und Hunde spielen, für
cht-sunt iüie ein Männlicher ~ harhane;
weiblicher ~ harhona; er schläft [mit
offenen Augen] wie ein ~ han sover lätt el. med
öppna ögon; sehen, ivie der ~ läuft se, var
haren har sin gång, se tiden an, se, hur
landet ligger; mein Name ist ich weiß
von nichts jag vet inte mer än barnet, som
föddes i går; dem ~n ist nicht wöhler, als
wo er geworfen ist ordspr. var och en rosar
sin vattvälling; wer zwei ^n zugleich hetzt
el. wer nach zwei ^n läuft, fängt gar
kei-n’en ordspr, den som gapar efter mycket,
mister ofta hela stycket; die Arbeit ist kein
Schulden sind keine <\sii arbetet springer,
skulderna springa inte ifrån en; da liegt
der ~ ini Pfeffer där ha vi ägget, det är
just knuten; e-n machen beriineidiai. ta
till benen el. harvärjan; er weiß, ico (el. u-ie)
der ~ läuft {wo der ~ liegt) han vet, var
haren har sin gång; der ~ braut bildl. det
stiger upp dinjma. 2. bildl. om personer a)
se -n\fuß 2.; b) narr, gäck;, skrävlare; c)
‡ dumsnut. Ich bin kein heuriger ~ jag
är inte född i går, jag är en gammal räv;
d) östen-, klent barn. 3... zool., se -n\raupe.
Häse, I. f -n, se Iläsin. II. n -s O framdel på
hare.
Hasel, I./-n (m -s -) bot. coryiusavcihna hassel,
i, seju t. lijiujiyci b QQoski]jbai srm, ~ furc$. uyj.slas.soril.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free