- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1052

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hasenschwanz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

narraktig el. fjollig, ha en skruv lös. -Schwanz,
m -es -e† ar. bot. Lagurus harsvans. -schwarz,
«- -klein, -spat, m -[e]s, se -hacke, -sprung,
m -[e]s -e† 1. harsprång. 2. bakben å hare.
-spur, f -en harspår. -stäubling, se Bofist.
-Stößer, se Schreiadler o. Aasgeier. -Wechsel,
m -s - jakt. harpass. »weibchen, n-s -
har-hona. -wolle, f jakt. harull, -zwirn, m -[e]s -e
tjock grov tråd (till nätbindning).
Haserei, se Hasenhaftigkeit.
häsier|en [’zi:], -te -t tr streckteckna korsvis,
hasig, se hasenhaft.
häsig, a .i» disig.
Häsin, f -nen harhona.
Häsillein, se Häschen, -ling, m -s -e, se Ilasel II.
Haslinger m -s - dial. skämts, hasselspö.
Haspe, Häspe, f -n (dim. Häsp\chen -lein) ⚙
1-(dörr- ci. fönster-)hake, haspe, gångjärn. 2.
hasp[e], krampa. 3. tistelbygel.
Haspel m -s - (/ -n) (dim. -chen -ein) 1.
gam haspel, härvel. Sie brauchen wohl e-n m?
bildl. F har ni svårt att få fram, vad ni har
på hjärtat? 2. ⚙ haspel, spel, gångspel.
; 3. ⚙ haspel, vev. 4. gammAtt härva. 5. vinsch-,
haspel|kors, kryss-, vindspels|kors. 6. dial., se
Haspe 1. 7. F bildl. galenpanna, vildhjärna,
vildbasare, -abfall, m -[e]s -e†
silkesav-fall. -arm, m -[e]s -e ⚙ haspelarm. h^bar,
o möjlig att haspla el. härvla. -baum, ni
-[e]s -e† ⚙ haspel-, spel|bom. -ei, f -en
hasplande, «er, m 1. ⚙ hasplare. 2. se -zieher.
-gerüst [y], -gestell, n -[e]s -e
haspelställning, .£> gångspel, -geviere [f], n-s - gruvt.
byggnadsunderlag för haspel. -[hand]habe, f
-n ⚙ haspelvev. -hebe, f -n ⚙ lyftvinsch,
vindspel, -horn, n -[e]s -erf, se -[hand]habe.
h~ig, a hastig, brådstörtande, flängande,
hafsig, slamsig, obeständig, ombytlig. -knecht,
m -[e]s -e, se -zieher. -kreuz, n -es -e, se
Haspel 5. -maschine, f -n ⚙ hasplingsmaskin.
-meister, m gruvt. haspelvevare-bas.
haspel|n, -[e]le -te ge-t tr o. intr [h] 1.
haspla, härvla. 2. ⚙ haspla, uppvinda, hissa.
3. bildl. a) hasta, skj’nda, flänga, hafsa, rusa.
Sie -ten auseinander F de skingrades som
agnar för vinden, de skildes åt, innan man
visste ordet av; (um die schöne Hand su zeigen,)
-t er am Halse... fingrar han på halsen: 6)
sladdra, låta mun gå i ett. H~, n -s
haspling.
Haspellipumpe, f -n ⚙ vevspelspump. -rad,
n -[e]s -er† O haspel-, kättings|hjul.
-ramme, f -n hejarevinsch, vindspel för hejare.
-Schacht, m -[e]s -e[f] schakt med haspel.
-seil, n -[e]s -e spel-, vinsch|lina. -speiche,
f -n ⚙ repsiag vinsch-, vindspels|eker. -stütze,
f -n gruvt. armstöd el. stödstänger vid
vinschar. -walze, -welle, f -n ⚙ haspel|vals,
-bom. -winde, f -n ⚙ vinsch-, vind|spel med
vevinrättning, -zieher [tsi:ar], m -s - gruvt.
haspelvevare.
Haspen, se Haspe /. h~, se haspeln.
Hasp|er, se Haspeler. -in, fi -nen O hasplerska.
Haß m Hasses O hat, auf el. gegen e-n mot
ngn, t. ex. etw. aus m gegen e-n tun. m allen
Weibern! hat mot allt, vad kvinnor heter!
seinen m an e-m auslassen utösa sitt hat på
ngn: ich habe e-n m auf diesen Kerl, daß...
jag hatar denna människa, så att...;
keinen m auf die Arbeit haben ej sky arbetet,
ej tycka illa om arbetet; e-n tödlichen m
auf e-n werfen el. gegen [wider) e-n fassen
fatta ett dödligt hat till ngn.
Hassagai, se Assagai.
Hassel, se Hasel II.
Hasselicht m -[e]s -e % ljusets fiende, fiende
till upplysning, obskurant,
hass|en, -est o. haßt, haßte gehaßt-e tr o. intr
[Ii] hata. Etw. an e-m m hata ngt hos ngn;
sein Fleisch el. sich m reiig. späka sig el. sitt
kött. H~, n -s , se Haß. -s |wert[e:],
-s|wür-dig [y], a förhatlig, avskyvärd.
Hasser m hatare, (hätsk) fiende. Ein m jedes
Vergnügens sein vara en hatare av el. hata
alla nöjen; deine m de som hata dig, dina
fiender.
haßerfüllt [’s], a fylld med hat, hatfull. *
Hasserin, f -nen, se Hasser.
haßerregend [’s], a hatfull, avskyvärd,
hässig, a 1. se gehässig. 2. dial. vred, spydig.
H^keit, se Gehässigkeit.
häßlich, a 1. se verhaßt. 2. ful. ~ von
Gesicht ful (till anletsdragen); <v> von Gestalt
vanskaplig, ful; me Person iiv. fuling; ~ wie
die Nacht, wie die Sünde ful som synden el.
som stryk. 3. obehaglig, motbjudande,
vidrig. me Gewohnheit ful el. stygg vana; mer
Mensch otäck el. gemen människa; mes
Wetter otäckt el. fult väder; ein mer Husten
en otäck el. stygg hosta. 4. Gegen e-n m
sein vara ovänlig el. tvär mot ngn. H^keit
f O fulhet, vanställdhet. vanskaplighet.
Welche m! vilken styggelse! vilken
vedervärdig anblick!
Häßling m -s -e, se Hasel II.
haßllschnaufend, a hätskefull. -süchtig, a %
hatfull, hätsk, illvillig.
Hast, f hast, brådska. Mit in [aller) m i
(största) hast, i fläng; große m kommt oft
zu spät ordspr. ung. ju mer man fjäskar, dess
långsammare går det; unordentliche m
flygande fläng; in voller m hals över huvud,
brådstörtat, -[e]kopf, se Hitzkopf.
Haste| m. m., se Haspel m. m.
hast|en, -e£e ge-et I. tr påskynda, t. ex. seine
Schritte m. II. tu. refi. Sich m skynda (sig).
III. intr [A o. med riktningens angivande s] hasta,
ila, skynda, brådska. Ja, -ete er ihr ins Ohr
ja, viskade han hastigt i örat på henne; es
-et nicht opers det brådskar inte, det står inte
för livet.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free