Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hauschlag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hauschlag m -[e]s -e† ⚙ kvarn stensräffla.
Hausüdach, n -[e]s -er† hustak, -dähle, f-n,
se -flur. -dame, f -n 1. se -hälterin. 2. se
Gesellschafterin, -dichter, m huspoet. -dieb,
m -[e]s -e hustjuv. -diebstahl, m -[e]s -e†
husstöld, jur. hustjuvnad. -diele, f -n, se
-flur, -diener, m betjänt,
(hotellvaktmästare. -dienerschaft, f O tjänstefolk,
betjäning. -drache, m -n -n F huskors,
arg-bigga, ragata. -durchsuchung, f -en
husundersökning. -ecke, f -n hus-, stug|knut.
-ehre, f -n 1. husets ära, familjeära. 2.bildl.
o. föråldr. hus|ära, -fru. -eigentümer(in), se
-besitzer[in). -einbrecher, m inbrottstjuv,
-ein-bruch [ux], m -[e]s -e† [y^] inbrott,
-ein-gang, m -[e]s ~ef husingång, entré,
ein-gangstür, f -en port. -elnrichtung, f -en
husets inredning, anordning i huset,
möblemang, bohag, -einwohner, se -bewohner.
Häusel, dial., se Häuschen. h~|n, -te ge-t intr
[Ä] dial. 1. hushålla, sköta ett mindre
hushåll. 2. bygga korthus, mmi. leka bort tiden,
jfr hausen I. 2.
haus|en, -te ge-t I. intr [ä] 1. bo, vistas,
dväljas, om djur ha sitt tillhåll, bo. Mit e-m ~
bo ihop med ngn. 2. hushålla, vara
sparsam. Mit vielem läßt sich schmausen, mit
wenig läßt sich ~ ordspr. ung. man måste
rätta mun efter matsäcken. 3. leva i frid
och sämja. 4. husera, fara fram. II. tr hysa,
logera. H~, n -s boende: inhysande etc.
Hausen m ’S - zool. Acipenser huso
husbloss-stör. -blase, f -w hand. husbloss, -blasenfolie
[lia], f -n husblossblad. -rogen, m -s -
störrom, kaviar.
Hausl[ente, f sooh Anas boachas domestica anka.
-entwässerung, f -en avvattning och avlopp
för hus. -epidemie [’mir], f -n [’miion]
husepidemi.
Häuserliagent m -en -en egendoms-,
fastighets|-agent. -anstreichen, n -s husmålning,
-an-streiclier, m husmålare, plankstrykare. -block,
m -[e]s -e† byggnadskomplex, -chen, pl små
hus; jfr Häuschen.
Haus|er[e]n, m dial., se -flur.
Häuserllgeviert [’fi:rt], n -[e]s -e hus|kvadrat,
-kvarter, -giebel, m -s - husgavel, -grenze,
f-n utkant, t. ex. ~ e-r Stadt, -gruppe, f -n
grupp av hus, huskomplex, -handel, m -s
husaffär,-insel, f -n, se -komplex, -kauf, m
-[e]s -e† husköp, -komplex, m -es -e hus-,
byggnads|komplex. h-los, a utan hus.
-qua-drat, se -geviert. -reihe [’raiia], f -n hus|rad,
-länga. -steuer, se Gebäudesteuer. — jfr
Haus-,
Hausllerziehung, f -en uppfostran i hemmet,
enskild undervisning, -eule, f zool. strix
passe-rina sparvuggla, -fallrnis, f -se dial. bohag,
-fideikom[miß, n -misses -misse
familjefideikommiss. -flagge, ./*-n rederiflagga, -fleiß,
m -es O hemslöjd, husflit. -fleißindustrie [’tri:],
f -n [’tri:an] hemslöjd, -fleißwaren, pl
slöjdvaror, hemslöjdsartiklar, -fliege, ftoo\. Musca
domestica husfluga, -flur, f -en {m -[e]s -e[f])
förstuga, farstu, -flurteppich, m -s -e
förstu-matta. -frau, f -en 1. husfru, fru i huset.
2. husmoder, matmor. 3. värdinna,
husägarinna. h-frauenhaft, ahusmoderlig.
-frauen-verein, m -[e]s -e husmodersförening,
frau-enwürde, f husmoders värdighet, -fräulein,
n -s - husfröken, hushållsmamsell,
h-frau-lich, a husmoderlig. -freund, m -[e]s -e 1.
familjevän. 2. vän i huset, cicisbeo. [-«fried|e[n], -] {+«frie-
d|e[n],+} m -ens O 1. hus|frid, -fred. 2. jur.
hemfrid. -friedensbruch [ux], m -[e]s -e† [y^]
jur. hemfridsbrott, -frieden[s]störer, m
stö-rare av husfriden, -gang, m -[e]s -e†
förstuga, korridor, -gans, f zool. Anser domesticus
tam gås. h-gebacken, se h-backen. -gebrauch,
m -[e]s 1. se -brauch. Für den ~ till
husbehov. 2. användning el. bruk inom
hemmet. Dieses Kleid ist gut genug für den ~
den här klänningen är god nog att gå
hemma med. -gebrauchsgegenstand, m -[e]s -e†
hushållsartikel, -gefieder, -geflügel, n -s ⚙
tamt fjäderfä, -gehege, n -s - täppa, -geist,
m -es -er hustomte, -geistliche(r), m adj. böju.
huspräst, -geld, n -[e]s -er 1. se -miete. 2.
fastighetsbevillning. h-gemacht, a [-hem[ma]|-gjord, -] {+hem[ma]|-
gjord,+} -lagad, -gemeinschaft, se -kommunion.
-ge|noß, -ge|nösse, m -nossen -nossen [-[far-stu]granne, -] {+[far-
stu]granne,+} en som bor i samma hus el. vägg
i vägg, familje-, hushålls|medlem. Die
husfolket, -genossenschaft, f O husfolk,
husets folk. -genossin, f -nen, se -genösse.
-gerät, n -[e]s -e husgeråd[ssaker],
inventarium. -geschäft, n -[e]s -e 1. göromål
inomhus, hushållsbestyr. 2. hand. husaffär. 3.
butik, h-geschlachtet, a hemslaktad.
h-ge-sessen, se h-sässig. -gesetz, n -es -e
familjelag. -gesinde, n -s - tjänste-, hus|folk.
-ge-spenst, n -es -er hus-, familje|spöke.
-ge-spinst, n -es -e hemvävt tyg. h-gesponnen,
a hemspunnen, -gewand, n -[e]s -erf, se
-an-zug. -gewerbe, n -s - 1. se -industrie. 2. se
Kleingewerbe, -gewohnheit, f -en husskick,
husets vana, vana i huset, -giebel, m -s
-husgavel, -glocke, f -n portklocka, -gliick,
n -[e]s O huslig lycka, -gott, m -[e]s -erf
husgud, -gottesdienst, m -es -e husandakt,
gudstjänst i hemmet, -götze, m -ti -n, se
-gott. -grasmiicke, se Zaungrasmücke, -grille,
f zool. Gry ii us domesticus hussyrsa, -grundstück,
ii -[e]s -e egendom, fastighet, -gut, n -[e]s
-erf stamgods, -hahn, m -[e]s -e† 1.
gårdstupp. 2. bildl., se Haupthahn 1. -halt, m -[e]s
-e hus|hållning, -håll. E-n ~ gründen sätta
bo.
haushalten , hält haus hausgehalten
hauszuhalten intr [Ä] 1. hava hushåll. Mit e-m
hava gemensamt hushåll med ngn. Das
hilft ~ ibi. det drar till huset. 2. hus-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
