Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Heilanzeige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjukhem. -anzeige, f -n läk. indikation, -art
[’a:], f -era läk. behandlingssätt, kurmetod,
-bad, n -[s]s -er† 1. läk. medicinskt bad. 2.
hälsobad, badort, h-bap, a läkbar, som kan
läkas, -barket, f O läkbarhet, möjlighet att
läkas, -bestreben, n -s läk. E-e Wunde durch
das erste heilen lassen få ett sår att
läkas utan varbildning, -blutsaft, m -[e]s -e†,
se -serum. -bock, m -[e]s -e† kastrerad bock,
gällgumse. -bohne, se 2. Fasel 2. h-bringend,
a hälso|bringande, -sam. -bringer, m, se
Heiland. -brunnen, m -s - hälso|brunn, -källa,
-butt, m zool. Hippogiossua vulgaris helgeflundra,
-distel, f bot. Cnicus benedictus kardbenedikt.
heil|en, -1 ge-t I. intr [h o. s] o. refl sich ~
läkas, helas, botas, tillfriskna. II. tr 1. böta,
läka, kurera, von etw. för el. från ngt; nicht
zu sein vara obotlig; ge-t ist nicht so
schnell als verwundet ordspr. ung. det går fort
nog att bli sjuk, men det går icke så fort att
bli frisk igen; besser verhüten als ««ordspr.
ung. bättre förebygga det onda än böta det.
2. bildl. avhjälpa, t. ex. Fehler, Schäden
3. ᚼ laga, reparera. 4. dial. kastrera, snöpa.
III. f^d p. p. o. a. läkande, helande, botande.
E-e leicht ~de Haut haben ha gott läkkött.
ra, se Heilung.
Heiler m -s - 1. person, som läker el. botar ngt,
läkare, botare. 2. dial. a) kastrerare,
vallac-kare. b) kastrerat ungdjur, vallack.
Heil|jerbe, m -n -n t poesi lyckobringande
arvtagare. -erfolg, m -[e]s -e lycklig kur.
h-er-füilt, a välsignelserik, lyckosam, h-erprobt,
a beprövad, vederhäftig, -esche, f bot.
Sima-ruba orficinaiis sim aruba, -faktor, m -s -era
hälsofaktor. -fetisch, m -es -e lyckobringande
fe-tisch. -frau, f -era t klok gumma, h-froh, a
hjärteglad, innerligt belåten, lycksalig,
-geber, se Heiyaid. -gebrauch, m. Zum för
medicinskt bruk. -gehilfe, m -n -n fältskär,
-geschäft, n -[e]s -e, -gewerbe, n -s -
läkarverksamhet, -yrke. -gift, n bot. Curcuma
zedo-aria zedoar-, zittver|rot. -gott, m -[e]s mjt.
läkekonstens gud, Eskulap. -göttin, f myt.
hälsans gudinna, Hygiea.’ -gymnastik [’nas]
f O sjukgymnastik, -gymnastiker, m
sjukgymnast. h-gymnastisch, a sjukgymnastisk.
-haut, f O F läkkött.
heilig, (förk. hl.) I. a 1. helig, t. ex. das
Abendmahl, der H»»e Geist, Stuhl, Vater,
die H~e Schrift, das H<^e Grab, Land,
Römische Reich, schwören bei allem, was ~
ist, ihm ist nichts etw. [und teuer]
versprechen, r^er Abend helgdagsafton, i
sht julafton; ~er Anker »1« pliktankare;
Bein anat. ~ sacrum, korsbenet, heliga
benet; der H^e Christ, se Christ 1. b); ~es
Ding läk. ros; ~es Feuer. se Antoniusfeuer;
Geschichte biblisk historia; ~es Jahr
jubelår; die ~en drei</i> Könige de tre vise
männen; ^e Krankheit % epilepsi; ~,es
Kreuz[donnerwetter]! fördömt! tusan
hakar 1 ~es Öl invigd olja; Woche helig
el. tyst vecka, passionsvecka; <x, halten,
sprechen, se heilig]halten, -sprechen. 2. helgad,
t. ex. dieser Tag ist dem Herrn 3. bot.
läkande, botande. ~es Heu, se H^heu; ~es
Holz, se Franzosenholz; r^e Pflanze,
seH^en-kraut. II.H~, n oböji. kjrkiig lovsäng Helig,
sanctus. III. H~]e(r) m o. f adj. böjn. 1. helgon, -e
der letzten Tage de sista dagarnas helige.
2. bildl. F Ein wunderlicher -er en
besynnerlig människa, en underlig kurre. H~|e(s)
n adj. böjn. heligt. Das -e des Tempels det
allra heligaste.
Heilig‖abend, m -s -e, se heiliger Abend under
heilig I. 1. -butt, se Heilbutt. -8
dreikönigs-tag, m kyrk. trettondag,
heilig|en, -te ge-t tr 1. helga. 2. förguda,
he-lighålla, förklara helig, kanonisera. Durch
die Zeit ge-t hävdvunnen, sanktionerad.
n -s , ss Heiligung.
Heiligenl|bein, ra -[e]s -e 1. se heiliges Bein under
heilig 1.1. 2. helgonben, relik, -bild, n -[e]s-er
helgonbild, -blende, f -n helgonnisch, -buch
[u:x], n -[e]s -er† [y:$] helgonkalender,
me-nologium. -dienst, m -es -e helgondyrkan,
-fresser, m F skenhelig person, skrymtare,
läsare, -gebein, se -bein 2. -Geists-lnsel, f
npr geogr. Espiritu Santo, Merena. -geschichte,
f -n 1. helgonhistoria. 2. (helgon)legend.
-glänz, m -es O helgonglans. -Grab6S-0rden,
m heliga gravens orden, -grabmal, n -[e]s -e
o. -erf, se -schrein. -häuschen, n -s -
helgonkapell. -holz, ra, -holzbaum, m, se Franzosen-,
Götzen\holz. -kalender, m -s -, se -buch,
-knochen, m -s - förakti., se -hein 2. -körper, m -s
-helgonlekamen, -kraut, n bot. S:«ntoiina
chamæ-cyparissus helgonört. -legende, f -n
helgonlegend. -nische, se -blende, -pflanze, f, se
-kraut, -pfleget*, m helgonvårdare, -sage, sc
-geschichte. -schauspiel, n -[e]s -e medeit.
mirakel. -schein, m -[e]s -e helgon|sken,
-glo-ria. -schrein, m -[e]s -e helgon-, relik|skrin.
-Stand, m -[e]s helgonskap. -stein, m -[e]s -e
farm. blåsten, lapis divinus. -Stürmer, m
bild-stormare. -stürmerei, f -era bildstormning,
-tag, m -[e]s -e helgondag, namnsdag.
«Verehrung, f -era, se -dienst. -Verzeichnis, n -ses -se
helgonförteckning, kanon, -woche, f vecka,
inledd av en kyrklig festdag, -würde, f -n
helgon|värdighet, -skap. -zirkel, m -s -, t se
-schein.
Heilige(r), se heilig III.
heilighalten, tr hålla i helgd, helighålla. Den
Sonntag ~ helga vilodagen.
Heilig]]haltung, f O helighållande, helgande,
-heu, n bot. Onobrychis sativa helghö. -in, f -nen
t (kvinnligt) helgon, -keit, f -era heiighet,
t. ex. Seine ~ (förk. Se. H.). -kraut, n bot. ver-
bena ofßcinalis järnört. h-lich, a ᚼ helig,
-machen, n -s , se -machung. h-machend, a het
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
