- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1075

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - heimatberechtigt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

f -en jämr. ägande bana. (^berechtigt, a
hem-ortsberättigad. -berechtigung, f, se <i></i> -s</i> ]recht.
-dorf, n -[e]s -er† hemorts-, födelse|by.
hoJern, a fjärran från hemmet el.
hembygden. -gebühr, f -en avgift för hemortsrätt
(i Bajern), -gegend, f -en hem|bygd, -trakt,
gemeinde, f -n hem|ortskommun, -socken,
-gesetz, n -es -e hemortslag. -gesetzgebung,
f -en hemortslagstiftning, -haus, n -es -erf,
-hiitte, f -n poesi hem. -kunst, f O
hembygdskonst. h~lich, a 1. hemlik, som har
avseende på, rör ci. påminner om hemmet el.
hembygden, hembygds-, hemlands-. Meine
Berge min hembygds berg; Scholle
fä-dernetorva. 2. hemtrevlig, -lichkeit, f O 1.
hem|kärlek, -känsla, känsla av hemtrevnad,
överensstämmelse el. likhet medhem|trakten,
-bygden. 2. hemtrevlighet. -liebe, f O [-hem-[bygds]kärlek, -] {+hem-
[bygds]kärlek,+} kärlek till hembygden.
h~-los, a hemlös, utan hus och henv -lose(r), m
o. f adj. böjn. hemlös, landsflykting, husvill
stackare, utbörding, kringstrykare.
losig-keit, f O hemlöshet, -luft, f -e† hembygdsluft.
-[s]|brief, se -[s]\schein. -schutz, m -es
hembygdsskydd. -s |erde [’e:], f fädernejord,
-s‖laf en, m -s -† ⚓ hemort, -sinn, m -[e]s känsla
för hemmet el. hembygden, -sitz, m -es -e
hemvist, stamort, -s|klang, m -[e]s -e†
hemlandston. -[s]|kunde, f hembygdskunskap,
-[s]jland, n -[e]s -e o. -er† hem-, fädernes|land.
-[s]|ort, m -[e]s -e hem|ort, -vist. -s|recht, n -[e]s
-e hemortsrätt, -[s]|schein, m -[e]s -e
hemortsbevis, prästbetyg, -[s]|stadt, f -e† fäderne-,
födelse|stad. -s |station [JtatsT’om], f -en
hem-ort(sstation). -Staat, m -[e]s -en fädernesland,
-[s][tracht, f -en hembygds-, national|dräkt,
-[s]jwelt, f hemmets värld, -[s]|wimpel, m
«i« hemortsvimpel, -verband, m -[e]s -e†
hembygdsförening. h-wärts, se heimwärts,
-we-sen, n -s hemortsväsen, h^zuständig, a
hemmahörande, nach e-m Orte på ett ställe.
heim|]begeben, refl. Sich ~ begiva sig hem.
-begleiten, tr följa hem. -beordern, -berufen,
tr hem|beordra, -kalla. H-berufung, f -en
hemkallelse, -bezahlen, se -zahlen. -blöken,
intr [s] bräkande gå hem. -bringen, tr
hembringa, bära, följa el. föra hem. E-m etw.
se -zahlen, -bürge, m -n -n dial., se
Gemeindevorsteher, Schöffe, -bürgin, f -nen dial., se
Toten tr au.
Heimchen, n -s - 1. o. Heime, f -n, zool. Gryllus
domesticus hussyrsa. 2. bildl. F liten husmoder.
Ein rechtes ~ en riktig stugusittare.
heim‖eilen, intr [s] ila el. skynda hem. -elich,
-elig, se anheimelnd. -el|n, -te ge-t opers. Es <-v£
ihn dort han känner sig hemmastadd el. som
hemma där. -fahren, I. intr [s] fara, åka,
cykla hem; ibi. gå hädan, dö. II. tr köra hem.
H-fahrt, f -en hem|färd, -resa, bildl.
hädanfärd, död. H-fall, m -[e]s, H-fallen, n -s jur.
hemfall, -fallen, intr [s] jur. hemfalla, e-m
till ngn. -fällig, a jur. hem|fallande, -fallen,
hemfalls-. H-fälligkeit, f O jur.
hemfallenhet. H-falls|gut, n -[e]s -er† jur. hemfallet
gods. H-falls|recht, n -[e]s -e jur.
hemfallsrätt. -finden, intr [h] o. refl sich ~ hitta
hem. -führen, tr hemföra, t. ex. die Braut
jfr Geld 1. o. Glück. H-führung, f -en
hemförande. H-gang, m -[e]s hemgående, gång hem,
hemfärd, bildl. hädanfärd, bortgång, -geben,
tr 1. åter|gälda, -giva, giva tillbaka, betala.
2. t se anheimgeben. H-gegangene(r), m o./
adj. böjn. hädan-, bort|gången. -geh[e]n, intr
[s] 1. gå hem. 2. bildl. gå hädan, avlida, dö.
-geigen, intr [h]. E-m ~ giva ngn respass.
H-grille, se Hausgrille, -holen, tr hämta hem,
hemföra, -isch, o 1. infödd, hemmahörande,
hemma, boende. Ån e-m Orte ~ sein vara
hemma el. bo på ett ställe. 2. se -atlich 1.
~e Geschichte, se Heimat[/]künde; ~er Herd
hemmets härd, huslig härd; Sitte bruk i
hemmet. 3. hemma|stadd, -van, hemma,
acklimatiserad. Mir wird ~ jag börjar känna
mig som hemma, hemmastadd el. i mitt ässe.
4. hemtrevlig, behaglig, förtrolig.
H-isch|-machung, f -ew acklimatisering. H-kehr, f öl.
hemkomst. 2. hemvng. Auf der ~ på återväg
hem. -kehren, intr [s] återvända hem,
hemvända. H-kehren, n -s , se Il-kehr. -kommen,
intr [s] komma hem. H-kömmling, m -s -e
hemkommen, -krank, a hemsjuk. H-kunft,
se H-kehr. -leuchten, intr [h]. E-m ~ à) lysa
ngn hem; b) bidl. F giva ngn respass, bedja
ngn hälsa hem, avspisa, avsnäsa el. avvisa
ngn. -lich, a 1. hemlig, adv hemligen, i
hemlighet, i smyg. Blick förstulen
blick; es ist e-e ~e Braut im Zimmer det
stundar för bröllop; ~es Gemach a)
hemligt rum; b) F hemlighus; n» gebären föda
i lönndom: ~ haltenhemlighålla; ~
lachen skratta i mjugg; trinken smygsupa.
2. om personer hemlighetsfull, sluten,
förbehållsam. ~ tun, se -lichtun. 3. se anheimelnd,
traulich, -licherweise, adv hemligen, i
hemlighet, i smyg.
H-lichhaltung, f hemlighållande. H-lichkeit, f -en 1. hemlighet. 2.
eufe-mist., se Genitalien. H-lichsein, n -s , se -lichkeit
1. H-lichtuer, m hemlighetsmakare.
H-lich-tuerei, f -en hemlighets|fullhet, -makeri.
-lichtun, intr [h] spela el. vara
hemlighetsfull. H-lichtun, n -s , se H-lichtuerei. -los m.
m., se heimatlos m. m. -lotsen [o:], tr lotsa
hem. H-marsch, m -es -e† hemmarsch,
-müssen, intr [Å] nödgas resa el. gå hem. Ich
muß heim jag måste hem. -nehmen, tr taga
[med sig] hem. H-recht, se Heimatsrecht.
-reden, intr [h] E-m ~ få ngn att taga
re-sou. H-reise, f -n hemresa. Auf der ~
begriffen sein ⚓ vara på hemgående, -reisen,
intr [s] resa hem. -reiten, intr [s] rida hem.
H-ritt, m -[e]s -e hemritt. -rudern, intr [s] ro
hem. H-ruf, m -[e]s -e hemkallelse, -rufen, tr
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free