Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - herbeitragen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tr eftertelefonera. -tragen, tr bära fram,
komma bärande med. -treiben, tr 1. driva
hit el. fram, framdriva. 2. se -schaffen, -wehen
[ve:an], tr blåsa npp. -winken, tr o. intr [h]
vinka hit. -wünschen, tr önska hit. E-n ~
önska, att ngn måtte komma, längta efter
ngn; das Frühjahr ~ önska, att det blir vår;
etwas Böses ~ nedkalla ont; e-m etw. n»
tillönska ngn ngt. -zaubern, tr fram|trolla,
-besvärja. -zerren, tr rycka el. draga fram.
-ziehen [tsi:an], I. tr 1. draga fram, draga
till sig, locka. Die Gelegenheit bei den
Haaren ~ passa på tillfället, skaffa sig tillfälle;
ein großes Publikum ~ draga mycket folk.
jrr Haar 1. 2. draga el. föra med sig, t. ex.
ein Unglück zieht ein anderes herbei. 3. se
herausziehen. II. intr [s] draga el. flytta hit,
närma sig, komma tågande, rycka an.
H~zie-hung, f framdragande, tillkallande.
her]lbekommen [he:r], tr få hit, få tag i. Wo hast
du es var har dn fått det ifrån? -bemühen
[my:an] I. tr. E-n besvära ngn att komma
hit, tillstädes el. till sig. II. refl. Sich ~
besvära sig hit, göra Big besvär el. hava
godheten att komma hit el. tillstädes, vara
snäll och komma hit. -beordern, tr
hitbe-ordra.
Herberg]]e [’hsrbsrga], f -n härbärge, kvarter,
fristad, asyl, skråv. (gesäll)härbärge, enklare
värdshus. E-e ~ finden få tak över huvudet;
e-m »v geben el. gewähren ar. härbärgera
ngn; sich (dat.) e-e ~ bei e-m ausbitten bedja
ngn om logi el. tak över huvudet,
herberg|-en, -te ge-t I. intr [h] vara härbärgerad
el. inhyst, hava logi, bo, bei e-m hos ngn.
II. tr se beherbergen. Wünsche »v» Midi,
hysa önskningar, -er, -ierer [’gi:], se
-sj-vater. Ii-s|los, a husvill, utan tak över
huvudet. -s|magd, f -e† värdshuspiga, -s|mutter, f
-f härbärgerska, förestånderska för ett
här-härge, värdhusvärdinna, skråv.
härbärgemoder. -s|recht, n -[e]s -e ung. bostadsrätt,
-s|-vater, m -s -f, -s|wirt, m -[e]s -e härbärgerare,
föreståndare för ett härbärge, värdshusvärd,
skråv. härbärgefader.
herllberufen, tr hitkalla, tillkalla, hitbeordra.
H-berufung, f -en hitkallelse. -bestellen, tr
hit|beställa, -beordra, -kalla, tillkalla, jur.
in|-kalla, -stämma, -beten, tr rabbla [upp]. Den
Rosenkranz »j läsa upp sina böner efter
radband. -bewegen, I. tr flytta el. föra hit el.
närmare. II. refl. Sich ~ flytta sig el. komma
hit, närma sig.
Herb‖heit, -igkeit, f -era, se Herbe.
herbitten [’he:r] tr. E-n ~ bedja ngn hit,
inbjuda ngn.
Herbivoren [v], pl zool. Hcrbivora växtätare,
gräsätande djur.
herblasen [’he:r], I. tr 1. blåsa el. driva hit.
2. mus. blåsa el. spela [upp]. II. intr [AJ om
vinden blåsa hitåt.
herblich, [s], a en smula kärv, skarp el. bitter,
syrlig.
herblicken [he:r] intr [h] blicka el. se hit[åt].
Herbling [s] m -s -e kart.
herborllisieren [’zi:], -te -t intr [h] samla
växter. H-ist, m -en -en herborist, växtsamlare,
herbos [’bo:], a (sup. -est) växt-, gräs|rik.
her‖babbeln [herr], se babbeln, -breiten, tr breda
ut, utbreda, -bringen, tr bringa el. föra hit,
komma hit med, med|föra, -taga, skaffa, jfr
-gebracht, -brüllen, I. tr framskråla. II. intr
[A o. s]. -gebrüllt kommen komma
skrålande (vagen fram), -brumme‖]n, tr frammumla.
Herbst [s], m -es -e 1. höst, skördetid. Im
i höst, om el. på hösten, diesen in diesem
~ är. nu på hösten; [im) vorigen i höstas.
2. siirsk. om vin skörd, -abend, m -[e]s -e
höst|-afton, -kväll, -anfang, m -[e]s -e† höstens
början, höstdagjämning. -apfel, m -s-f
höstäpple. -äquinokti|um, n -ums -en, se
-nacht-gleiche, -aster, f bot. Crjrsanthemum roseum
höst-aster. -birne, f -n höstpäron, -blume, f bot.
höstblomma, -bütte, f -»Ø kar (för vinskörd),
herbst]]e|n, -elte ge-elt opers. Es -elt det lider
till höst, det blir höstlikt, -|ön, -ete ge-et I.
opers. bliva höst. II. tr o. intr [h] inhösta,
skörda (särsk. vin). H-en, » -s skördande,
inhöstande, skörd.
Herbst]|es-, i sms. mest poet., se Herbst-, -faden,
m -s -f, se Altweibersommer, -ferien, pl
höst|-ferier, -lov. -fieber, se Heufieber. -frische, f -n
rekreationsplats under hösten, -gerste, f bot.
sexradigt korn, höstkorn. h-haft, se h-lich 2.
-heu, n -[e]s efterslåtter, -himmel, m -s
hösthimmel. -holz, n -es höstträ. -Iandschaft, f -en
höstlandskap, -laub, n -[e]s -e höstlöv, -leute,
pl skördefolk, vingårdsmän, h-lich, a 1.
tillhörande hösten, höst-, ^e Pflanzen
höstväxter; das Rauschen der Blätter poesi lövens
prasslande om hösten. 2. höst|lik, -lig. -ling,
m -s -e 1. höstfrukt. 2. om hösten fött barn el.
djur, höstbarn. 3. bot. Lactarius (Agaricus) deliciosus
läcker riska, blodriska. -lorchel, f bot. Heivella
hattmurkla, -löwenzahn, m bot. Leontodon
autum-nan» höstfibla. -luft, f -e† höstluft,
-lustbar-keiten, pl höstens nöjen, höstnöjen, -tnahd,
f, se -heu. -mann, m -[e]s -er† vingårdsman.
-manöver [’nö:var], n höstmanöver.
h-mä-ßig, se h-lich 2. -mast, f -en uppfödning
under hösten, -messe, f -n höst|mässa,
»marknad. -monat, m -[e]s -e höstmånad (september),
-morchel, se -lorchel. -m[o]usseron, m bot. A*a.
ricus pratensis höstmusseron. -nachtgleiche, f -n
höstdagjämning. -nebel, m -s höstdimma,
-obst [o:], n -[e]s O höstfrukt. -Ordnung [ord], f
en vinodi. skördestadga, -pflanze, f -n
höstväxt. -punkt, m -[e]s -e astr.
höstdagjämnings-punkt. -roggen, m -s bot. höstråg, -rose, f
bot. Al baea rosea StOCkrOS. -rOSOnWurzel, se
-zeitlose. -rübe, f -n lantbr. höstrova. -saat,
f -en lantbr. höst|säd, -sådd. -saison [ss^zo:],
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
