Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - herklimpern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jaga el. driva framför sig. II. intr [s] jaga,
spränga el. galoppera hit[åt] el. fram.
-klimpern, intr [h] F klinka. -kommen, I. intr [s]
1. komma, komma hit. Wo kommst du her?
var kommer du ifrån? vom Essen ~ komma
från [mat]bordet. 2. komma (av ngt),
härstamma, härleda sig. Das kommt von der
Trunkenheit her det kommer sig av
dryckenskapen, det är dryckenskapens fel. II. p p
-gekommen se -gebracht II. H-kommen, n -s 1.
se H-kunft. 2. tradition, hävd, sed, bruk,
kutym, skick och bruk. -kömmlich, o, se
-gebracht,. Das H^e, se Il-kommen 2.
H-kömm-lichkeit, f O konvenans; jfr H-kommen.
»können, intr [/i] kunna komma hit. -krachen,
intr [h]. Schüsse krachen hinter uns her
skott braka efter oss. -kriechen, intr [s]
krypa, komma krypande, -kriegen, F, se
-bekommen.
Herkules [hsrku-lss], m npr mjt. Herkules,
ar-beit, f -en herkules arbete, -käfer, m zool.
Dynastes Hercules herkulesbagge. -keule, f
-n 1. herkulesklubba. 2. bot. Cucurbita lagenaria
(Lagenaria vulgaris) kalebasspumpa, flaskkur-
bits. -säulen, pl Herkules* stoder. -statue
[’fta-.tu-a], f -n herkulesstaty.
herkulisch [’ku:J, a herkulisk.
Herkunft [’he:r], f -e/-1. hit:, an|körnst. 2.
här|-komst, -stamning, börd, ursprung, t. ex. von
guter ~ sein. Als Ort seiner angeben &
uppgiva som sin hemort, uppgiva sig vara
hemma från. -s|bezeichnung, f -en
ursprungsbeteckning,
herkynisch [’ky:], a-hercynisk.
herlllachen, intr [h] skratta [till], -laden, tr
tillkalla, inbjuda hit, hitbjuda. -lallen, tr
fram|lalla, -stamma, -langen, I. tr langa el.
räcka hit. II. intr [h] räcka el. nå hit, räcka
upp. -lassen, tr släppa hit el. in, låta
komma [hit], -laufen, I. intr [s] 1. springa el.
rinna hit, springa till. 2. springa, t. ex.
hinter, neben, vor e-m II. -gelaufen p p o. a
förlupen, kommen från okänt håll, utan fast
bostad. ~es Gesindel löst pack; ~ er Kerl
lösdrivare. -legen, tr lägga hit. -leiern, tr
mus. veva på med, draga (en melodi), widi.
uppläsa el. framsäga entonigt, haspla ur sig.
-leihen, tr låna ut, utlåna, -leitbar, o som
kan härledas el. avledas, derivabel.
H-leit-barkeit, f möjlighet att av-, här|ledas. -leiten,
I. tr 1. leda el. föra hit. 2. bildl. här-, av|leda;
derivera; deducera. Etw. H-geleitetes språkv,
ngt härlett, derivatum. II. refl. Sich ~
härleda sig, härstamma. H-leitung,f-en
härledning, avledning; etymologi; derivation,
deduktion, -lesen, tr uppläsa (uttryckslöst),
rabbla upp. -leuchten, intr [AJ lysa hit, t. ex.
e-m -liefern, tr leverera el. lämna hit.
Herling [e], m -s -e sur druva.
Herlitze [e], f -», s© Hartriegel a).
herl[locken [e:], tr locka hit, hitlocka. -machen,
refl. Sich ~ 1. Sich über e-n ~ kasta sig över
ngn, överfalla el. angripa ngn; sich über etw.
(ack.) kasta sig över ngt, taga itu med ngt,
gripa sig an med ngt. 2. se sich -begeben.
Hermandad [’da:t], f ö brödraskap Hermandad.
Hermännchen [s], ra, se Hermelin I. a).
Hermaphrodit [’di:t], m -en -en hermafrodit,
heisch, a hermafroditisk. -ismus, m -
herma-froditism.
Hermarsch [e:],øi -es -e† hitmarsch. heeren
[fi:], intr [s] marschera hit, hitmarschera.
Hermchen, ra, se Hermelin I. a).
Herme [g], f -n myt. herm, hermesstod.
hermelden [he:r], tr anmäla, inberätta,
rapportera.
Hermelin [hsrma’kin], -s -e I. n zool. a) Musteia
ermineas hermelin, lekatt; b) ljusgul häst; C)
se -spinner. II. m hermelin[sskinn].
hartig [’a:], a hermelinliknande. h^bekleidet, a
hermelinbeklädd, fodrad med hermelin,
-be-satz, m -es -e† herald, hermelinsbräm.
-|alter, se -spinner. h^farben, h^farbig, a [-her-melin[s]färgad.-] {+her-
melin[s]färgad.+} -feil, n -[e]s -e
hermelinsskinn. -kragen, m -s - hermelinskrage, -kreuz,
n -es -e herald, hermelinskors, -mantel, m -s -f
hermelinsmantel, -pelz, m -es -e
hermelinspäls. -spinner, -vogel, m zool. Harpy!» vinula
hermelinsfjäril, -wiese|, n, se Hermelin I. a.
hermen‖artig [’a:], a hermliknande. H-säule, se
Herme. H-Schaft, m -[e]s -e† herm|påle,
-pelare.
Hermeneut‖ik [’noytik], f hermeneutik,
tolkningskonst. h-isch, a hermeneutisk.
Hermesllfeuer, se Elmsfeuer. -säule, se Herme.
-tempel, m hermestempel.
Hermet|[ik [’me:], f -en hermetisk konst,
al-kemi. h-isch, a hermetisk, hermetiskt
tillsluten.
Hermitage [’ta:^a] o. -wein, m hermitage[vin].
her‖murmeln [e:^, tr frammumla, -müssen, intr
[h] nödgas el. vara tvungen komma hit. Er
muß her han måste hit; der Schlüssel muß
wieder her nyckeln måste skaffas till rätta el.
får lov att lämnas tillbaka, -nach [her’ncux],
P t -nacher, ᚼ -nachmals, adv bärnäst,
sedan, framdeles, hädanefter, efteråt,
sedermera, längre fram. Was än sedan?
»nehmen, tr 1. taga, hämta el. låna (fr&n något båu).
Wo nimmt er diese Keckheit her? var får
han denna djärvhet ifrån? wo und nicht
stehlen? var ska’ jäg taga pengarna (till det)
ifrån utan att stjäla? 2. F Jff-n, etw. arg ~
gå illa åt el. illatilltyga ngn, ngt. Die
Wanddekorationen waren stark -genommen
ragg-dekorationerna voro illa medfarna, jfr
mit-nehmen. H-nehmung, f tagande, hämtande,
lånande (frän ngt). H-nehmungslohn, m -[e]s -e†
hand. lön för återtagen pris. -nennen, tr
uppräkna, räkna el. rada upp.
Hernie [ma], /*-» wn. bråck.
her|nieder [her’m:],. högre »tu, se -ah.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
