- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1111

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Herzmuschel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tri. H-muschel, f zool. Cardium hjärtmussla.
H-muskel, m -s -n [f -n) anat. hjärtmuskel,
-nagend, o hjärtfrätande. H-nerv, m -s o. -en
en [v, f], anat. hjärtnerv. H-neuralgie [’gi:],
se -klemme.
Herzog [o:], rn -[e]s -e[f ] (framför böjt npr ofta oböjl.)
1. hertig; furste, prins. 2. zool. a) se
Groß-herzog 2; b) chætodon dux borsttand. -in, f -nen
1. hertiginna. 2. se Herzog 2. b. 3. ett slags
vilobädd med stöd. -in-Mutter, -in-Witwe, f
änkehertiginna, h^isch, se h^lich. -lein,
n småhertig. h~lich, a hertiglig, -s|fisch, se
Herzog 2. b. -s|geld, f -n hertigkrona,
-s|-sitz, m -es -e hertigsäte. -s|titel, m
hertigtitel. -s|würde, f -n hertigvärdighet, -tum,
n -[e]s -er† hertigdöme.
Herz‖ohr, n -[e]s -en anat. hjärtöra. -pochen,
se -klopfen, -polyp, m -en -en, se -gewächs.
-puls, m -es -e, se -stoß, h-quälend, se
li-na-gend. -rad, n -[e]s -er† O hjärthjul.
h-rau-bend, a hjärterövande. h-rührend, se
h-be-ivegend. -ruptur, f -era läk. hjärt|ruptur,
-bristning, kardiorexi. -sack, m -[e]s -e†, se
-beutel. -schaber, m -s - O hjärtformigt
skavstål. -scheibe, f -», se -rad. -scheidewand,
f -e† anat. hjärtats skiljevägg. -schild, n [m)
-[e]s -er herald, hjärt|sköld, -vapen,
h-schläch-tig, a vet. andtäppt. -schlächtigkeit, f vet.
andtäppa, -schlag, m -[e]s -e† 1. hjärtats
slag. Bis zu meinem letzten så länge
hjärtat klappar i mitt bröst, intill mitt sista
andedrag. 2. läk. hjärtslag. 3. vet., se
schlächtigkeit. h-schlägig, se h-schlächtig. -schloß, n
-schlösses -schlosser hjärtformigt lås.
h-schnei-dend, se h-zerschneidend,
-schwäche, f bjärtsvaghet, försvagad hjärtverksamhet.
-Schwiele, f -n läk. förkalkning i hjärtat, -spann,
m -[e]s läk. magkramp, kardialgi. -spitze,
f -n anat. hjärtspets. -sprosse, f -n bot.
hjärt-skott. h-stärkend, a hjärt|styrkande,
-stärkande. -Stärkung, f -en hjärtstyrkning, drvck
hjärtevärmare, läk. hjärtstyrkande medel. Es
ist e-e ~ det gör gott åt hjärtat, -stoß, m
-es -e† 1. fysiol, hjärtstöt. 2. se Gnadenstoß.
-Stück, n -[e]s -e ⚙ jamv. korsning,
hjärt-stock. -tätigkeit, f hjärtverksamhet, -ton,
m -[e]s -e† läk. hjärtjton, -ljud. -tute, f, se
-horn.
herzu [h-’tsu:], adv med sms., se her\bei o. -an
med sms.
Herzübel, n -s - hjärt|ont, -lidande.
Herjzug [e:], m -[e]s -e† 1. se -marsch o. -strich.
2. jämv. återvändande tåg, returtåg.
Herz‖vene [v], f -n anat. hjärtven. -Ventrikel
[v], »/?, se -kammer. Verfettung, f -en läk.
fett-bildning kring el. i hjärtat, fetthjärta.
-Vergrößerung, se -erweiterung. h-verhärtend, a
förhårdnande el. förkalkande hjärtat.
-Verhärtung, f-en, s&-schwiele. -verknöcherung,
f -en förbening av el. i hjärtat, h-verwundend,
a hjärtesårande. h-verzehrend, se h-nagend.
h-voll, se herzlich, -vorhof, m -[e]s -e†,
vor-kammer, f -n anat. hjärtförmak. -wasser, n -s
1. se -beutélwasstr. 2. österr. Das läuft e-m,
se (er hat das) Sodbrennen. 3. se Fäule. 4.
farm. hjärtstyrkande medel, -weh, n -[e]s
1. läk. hjärt|ont, -lidande. 2. bildl. hjärtesorg.
o. österr., se Sodbrennen, -wunde, f -n 1. sår
i hjärtat. 2. bildl. hjärtesår. -wurm, m -[e]s
-erf 1. zool. larv av Mamestra brassic» kålfly. 2.
bildl. mask, som gnager på hjärtat,
hjärtesorg. WurZ, f bot. a) Corydalis cava hålört; 6)
se Seerose 1. b), h-zerreißend, h-zerschneidend,
a hjärt|slitande, -skärande, -zufail, m -[e]s -e†
läk. anfall åt hjärtat, -zwei, f -en kort.
hjärtertvå. [jfr äv. Herzen[s)-.]
Heses [hss], n mus. hess-ess, dubbelt 6änkt h.
Hespile, se Haspe, -el, se Mispel.
Hesper‖ide [’ri:], f -n myt. hesperid. -idenäpfel,
pl hesperidernas äpplen, -idengarten, m -s -f
hesperidernas trädgård, -idin [’di:n], n -s
kem.hesperidin. h-[id]isch, a hesperisk. -ien
[’pe:], n -s npr Hesperien, västerlandet.
Hess lie, I. m -n -n hessare. Blinder ~ F
blindstyre. II. f -n 1. se Hachse 1. 2. slakt baklägg.
-eling, m, se Hasel II. hessen, se hächsen.
-enfiiege, f zool. Cecidomyia destructor hessisk
fluga, kornmygga, -in, f-nen hessiska, h-lsch,
a hessisk.
Hetärüe [’te:], f -n hetär, -en|künste, pl
hetär|-konster, -knep. -en|tum, n -[e]s O hetärväsen,
-ie [’ri:], f -n [’ri:an], hetairia, hetäria,
vänskapsförbund. -ismus, m -, se -entum.
heter‖odox [he-te’ro-’doks], a heterodox;
irr-lärig. H-odoxie [’xi:], f -n [’xi:8n]
heterodoxi, irrlärighet. -odynamisch [’na:], o bot.
heterodynam. H-ogamie [’mi:], f bot.
hetero-gami, diklini. -ogen [’ge:n], a heterogen,
olikartad. H-ogenität [’ts:t], f -era
heterogeni-tet, olika beskaffenhet, -oklitisch [’kli:], a
språk. heteroklitisk. -omorph, a heteromorf.
H-omorphie [’fi:], f -n [’fiian] heteromorfi.
H-onomie [’mi:], f -n [’mi:an] heteronomi.
rt-özie [ø’’tsi:], f heterjeci, -öci. -ozyklisch
[’tsy:]. a bot. o. kem. heteroeyklisk.
Hetman [het], - m -s -e o. -s hetman. -schaft,
f -en hetmansvärdighet.
Hettiter [he-’ti:], m -s - folkslag hettit.
Hetz, f -en dial., se Spaß. h’N/, interj buss på!
-artikel, m upphetsande artikel, brand artikel,
-bahn, f -en bana el. arena för hetsandet av
fångna vild jur. -blatt, n -[e]s -erf
upphetsande tidning, agitationsorgan. -e, f -ral.
jakt. hets, hets-, parfors|jakt. 2. bildl.
förföljelse, springande, brådska. In der sein
a) ha bråttom; b) vara upphetsad el.
upprörd; c) vara i klämma, vara illa däran. 3.
se -bahn, -haus. 4. a) koppel hundar till
hetsjakt; b) widi. F flock, skara. 5. öiterr., se
Spaß. 6. rätt att anställa hetsjakt,
hetz|en, -[es]« -test ge-t I. tr 1. hetsa, tussa,
bildl. äv. uppreta, uppegga, t. ex. die Hunde
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free