Print (PDF) - On this page / på denna sida - H - Holunderbeere ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holunderbeere
— 1152 —
Holzbohrer
lunder 1. -beere,/-n fläderbär. -blüte,/-n
fläderblomma, -blütenessig, m -s -e
fläderättika. -[blüten]tee, m -s fläderte, -büchse,
/ -n fläderbössa, -busch, m -es -e†
fläderbuske. -holz, n -es fläderträ. -männchen, n
flädermärgsgubbe, -mark, n -[e]s O
flädermärg. -markkügelchen, n flädermärgkula.
-mus, n -es -e flädermos. -pilz, m bot. Himeoia
auricuiæ Judæ judeöra. -Staude, / -n, -Strauch,
m -[e]s -e[r]f, .e -busch, [jfr f. ö. sms. med
Flieder-].
Holz, 11 -es -erf o. -e [dim. Hölz\chen -lein] 1. trä,
träslag, virke, ved, timmer. ~e o. merf pl.
trä|sorter, -slag, skogseffekter; ~ dampfen 0
basa träd; e dörren ei. kochen 0 torka trä ;
das m quillt, schwindet, wirft sich ei. verzieht
sichf träet sväller, drar ihop sig, kastar ei.
slår sig; ~ sägen biidi. F dra timmerstockar,
snarka; aus ganzem ei. vollem me schneiden
biidi. ha fullt upp att ta av, ha oinskränkta
medel till sitt förfogande; aus ganz anderem
me geschnitten ei. geschnitzt sein biidi. vara
skuren ei. tillyxad av helt annat virke, vara
stöpt i helt annan form; Männer aus
anderem me män av annat virke, slag ei. gry;
m in den Busch ei. in den Wald tragen ordspr.
gå över ån efter vatten. 2. grenar ei. kvistar (å
träd). Ins m schießen ei. treiben skjuta
grenar. 3. ved, bränsle, t. ex. ~ hauen,
spalten. Kleines m späntved; e kleinmachen
spänta ved; wo m gehauen wird, fallen Späne
ordspr. där träd huggas, falla alltid spånor;
weiches m zu spalten haben biidi. hava lätt ei.
lindrigt arbete; auf sich m spalten ei. hacken
lassen widi. låta hantera sig hur som helst.
4. trä, trä|bit, -stycke. An das m hängen
hänga i galgen; me bekommen biidi. F få smaka
käppen; viel m haben F ha mycket pengar
•i. multum. 5. biij. o. kägel, poäng, t. ex. wie
viel m ist noch? 6. äv. jakt. skog. Lebendiges
m, se Laubholz; totes m, se Nadelholz; m auf
dem Stamme skog på rot; wieder zu me
gehen jakt. åter gå till skogs; Wild zu me
schießen skadskjuta villebråd. 7.
mastträd. 8. ar. bot. träd, trädslag. Ewiges m
Pistaeia Leutiscus mastixträd; gelbes m, se
Gtlb-holz; heiliges m, g« Guajakholz; stinkendes m
Junipprus Sabina sävenbom; wildes m, se Ginster.
9. diai., se -bime. -abfall, m -[e]s -ef
träavfall, spånor. -ablader, m timmerlossare.
-ab-ladestelle. / -n lossningsplats för timmer,
-ablage, f -n ved-, virkes|upplag. -acker, m
-s -f skogsland, -åder,/-n ådra i trä.
ähnlich, se hmartig. -alkohol, m -[e]s -e, s«
-geist, -amiant, m -[e]s -e min. träliknande
asbest, -amt, se Forstkollegium, -anbau, m
-[e]s skogB|kultur, -odling, -anlage, / -n
skogsanläggning, -anschlag, m -[e]s -ef
skogs|taxering, -värdering, -anstrich, m -[e]s
-e träfärg. -anweiser, m skogsv.
timmermär-kare. -anweisung, / -en skogs-, timmer|stämp-
ling, -märkning, -apfel, m -s-f vild-,
sur|-äpple. -apfelbaum, m bot. Pirus malus silvestris
vildapel, -arbeit, / -en trä|arbete, -vara, -sak.
-arbeiter, m träarbetare, -architektur, /
träarkitektur. hearm, a skogfattig. -art [’a:],/
-en träslag, hmartig, a trä|artad, -liknande,
-asbest, se -amiant. -asche,/ö träaska.
Ungebrannte m skämts, påkolja, prygel, käpprapp.
-äst, m -es -ef huvudgren; trädgren, -äther,
m -s kem. metyleter. -aufbereitung,/-en skogsr.
virkesaptering. -aufschichter, m 0
stabbläg-gare. -aufschichtung, / -en virkesstapling,
uppläggning i stabbe. -aufseher, m 1.
skogs-uppsyningsman, skogvaktare. 2.
brädgårds-vaktare. -aufsetzer, se -aufschichter.
-auktion, / -en skogs-, virkes|auktion. -ausbau,
m -[e]s gruvt. förtimring. -ausformung, se
-aufbereitung. -ausfuhr, / -en trävaruutförsel,
träexport, -ausfuhrland, n -[e]s -erf
trä-exporterande land. -auslader, se -ablader.
-axt, / -ef vedyxa, -bahn, / -en ø trä|bana,
-beläggning; järnväg på träskenor,
-bahn-schiene,/ -n 0 träskena, -band, n -[e]s -erf
träband. h^bar [a:], a avverkningsbar, -bau,
m -[e]s -e o. -ten träjbyggnad, -byggning,
-bauer, m -s o. -n -n skogsbonde, -baukunst,
/ träbyggnadskonst, -baumwolle, /
träbomull. -bearbeitung, / -en träförädling,
-be-arbeitungsfabrik, / -en träförädlingsfabrik.
•bearbeitungsmaschine, / -n 0
träförädlings-maskin, maskin för bearbetande av trä.
-be-arbeitungswerkzeug, n -[e]s -e 0
träföräd-lingsverktyg. -bedarf, m -[e]s trä-, [-ved]be-hov.-] {+ved]be-
hov.+} -behälter, m vedlår; vedbod, -beil, n
-[e]s -e vedyxa, -hein, n -[e]s -e träben,
-beize, / -n 0 träbets. -bekleidung, / -en 0
trä-, bräd[beklädnad, brädfodring. -belag, m
-[e]s -ef bräd-, plank|beläggning.
-berei-fung, / -en 0 hjulband av trä. -bestand,
m -[e]s -ef skogs-, virkes|bestånd. -bett, n
-[e]s -en, -bettstelle, / -n träsäng, [–bieg[e]-maschine,/-n-] {+-bieg[e]-
maschine,/-n+} Øträbockningsmaskin. -biene,
/ zool. xyioeopa trädbi, trästekel, -bildhauer,
m trä|bildhuggare, -snidare, -skulptör,
-bild-hauerarbeit, -bildhauerei, / -en
trä|bildhug-geri, -snideri, -skulptur, -bildner, se
-bildhauer. -bildnerkunst, / träsnidarkonst.
»bildung, / -en bot. vedbildning, -birnbaum, m
bot. Fyrus communis vilt päronträd, -bime, / bot.
vilt päron, -blas[e]instrument, n -[e]s -e mus.
träblåsinstrument. -bläser, m mus.
träblå-sare. -block, m -[e]s -ef trä|block, -kloss,
-klots, -bock, m -[e]s -ef 1. trä-, sågjbock.
2. se Feuerbock. 3. widi. F a) träbock,
tjurskalle; 6) buffel, drul, P knöl. 4. zool. a) se
Bockkäfer; b) se [gemeine) Zecke; c) se
-boh-rer 2. b), -boden, m -s -[f] 1. för skog
lämplig mark, skogsmark. 2. trä|botten, -golv. 3.
vedbod. h~bohrend, a träborrande, -bohrer,
m -s - 1. 0 träborr. 2. zool. a) xylophaga trä-,
ved|borre. Ungleicher m lövvedborre; b) eos-
tr transitivt, i 11 tr intransitivt, ref reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. CD oskilibar sms. m föreg, uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
