Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hose ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hose, f -n (dim. Hös]chen -lein) 1. byxor,
ben-kläder. E-e ein Paar ett par byxor;
e-m die ~ra herunterlassen knappa ned
byxorna på ngn; e-m die ~ra straff ziehen giva ngn
stut; in die ~ra machen P göra på sig; wenn
du in meinen *vra stechtest ... bildl. om du
vore i mina kläder ...; er macht 11, hat Ydie
t^n voll, dem wird seine ~ schon zu eng bildl.
P han är så rädd, att han gör på sig, han
har byxångest; Stand der gefliehten ~ skämts,
äkta stånd, jfr ex. rid Frau 1. Herz 1 c) o.
Jache. 2. a) hos fyrfota djur skenben; b) hos
fja-derfa fjäderbeklädnad på benen; c) hos bin
frömjölsklump. 3. bot. bladslida. 4. ⚙ hylsa,
tuta, huv. 5. se Wasserhose. 6. ett slagg
smörtina. 7. dial. lång strumpa.
hösel[n, -te ge-t I. intr [h] om bin samla frömjöl.
II. tr. se hosen.
hos|en, -te ge-t tr förse med el. kläda i byxor.
Gehost p. p. o. a byxbärande, bebyxad; ge-te
Tauben duvor med fjäderklädda ben.
Hosenliband, n -[e]s -er† 1. byxband. 2.
strumpeband. -bandorden, m -s strumpebandsorden,
-hein, n -[e]s -e byxben, -biene, f -n bi, som
samlar frömjöl i korgar på bakbenen,
-bo-den, m -s -[†] byxbak, bakstycke i byxor,
-bördchen, ra, se -bund. -brummer, m P dåligt
j&st öl, som man får väderspänningar av.
-bund, m -[e]s -e†, -bündchen, n byxlinning.
-butter, f smör i tinor, -drell, m -[e]s -e
byx-lärft. -flicker, m lappskräddare, -gurt, m
-[e]s -e, se -bund. -gurtschnalle, se
-schnalle. -halter, m -s - byxhållare, hängsle.
-he-ber, se -träger. -kacker, se -scheißer. -klappe,
f -n byx|klaff, -lucka, -knopf, m -[e]s -e†
byxknapp, -latz, m -es -e, se -klappe, -laufen,
n -s lek. ung. säcklöpning, -leder, n
byx-läder. h-los, a byxlös. -lupf, m -[e]s -e, dial.,
se -träger, -lupfen, n -s dial. ett siags
brottning, livtag, -männchen, ra, -matz, m -es -e[f]
F byx|lasse, -olle. -naht, f -e† byxsöm.
ne-stel, f -n, se -band 1. -passe, f -n, -queder,
m byxlinning. -rolle, f -n teat. F byx-,
mans|roll. -sack, m -[e]s -e† byx|säck, -ficka,
-scheißer, m P en som gör i byxorna, -schlitz,
m -es -e 1. [byx]julp. 2. se -klappe,
»schnalle, f -n byxspänne. -schneider, m
byxskräd-dare. -Schützer, m byxskyddare,
skinnbeslag (å byxor). -Stoff, m -[e]s -e, se -zeug.
-Strecker, m byxsträckare. -Stricker, m
strump-vävare. -tasche, f -n byxficka, -träger, m
[byx]hängsle. -zeug, n -[e]s -e hand. byxtyg.
hosianna[h] [’ana:], interj hosianna! H^v», n
-s -s hosianna.
Höslein, ra, se Höschen.
Hospit m -en -en, se Hospitant.
Hospital [’ta:l], ra -s -e o. -er† hospital,
lasarett; vårdanstalt, försörjningsanstalt, asyl.
Fliegendes ~ ⚓ fältlasarett, -arzt, m -es
-e† lasarettsläkare, -brand, m -[e]s i*k.
hospitalsbrand, -brüder, pl reiig. hospitals-
bröder. -fieber, n hospitalsfeber,
-inspektor, m -s -en hospitalsinspektör, -it [’li: t], m
-era -era hospitals-, fattig|hjon. -iter(in), m (/)
hospitals-, barmhärtighets|broder, -syster,
-itin [’li:], f -nen (kvinnligt) hospitalshjon.
-kranke(r), m o. /adj. böjn. sjukhus-,
lasaretts|-patient. -krankenpflegerin, f -nen sjuksyster,
-nonne, f -n kat. hospitals|nunna, -syster,
-pfleger, m sjukvårdare, -schiff, n -[e]s -e &
lasaretts-, sjuk|fartyg -schwester, f -n
sjuksyster.
Hospitüant [’tant], m -en -en hospitant,
auskultant, extraelev, universitetsgäst. h-ier|en
[’ti:], -te -t hospitera, auskultera, gästa ett
universitet, som auskultant uppehålla sig
vid ett läroverk eü ett universitet, -ium, ra
-iums -ien 1. se Hospiz. 2. se Rundgesang.
Hospiz [hosrpi:ts], ra -es -e hospits, [-[kloster]-härbärge.-] {+[kloster]-
härbärge.+}
Hostie [’hostia], f -n kat. hostia, [-[nattvards]-oblat.-] {+[nattvards]-
oblat.+} -njbüchse, f -n oblatask. -n|erhebung,
f -era upphöjande av hostian, -n|gefäß, n -es
-e oblatfat. -n|häuschen, n oblatskrin,
-n|-kapsel,-n|schachtel, f -n oblatask. -njteller,
m oblattallrik, patén.
Hotel [ho-’tel], ra -s -s hotell. ~ zum
Kronprinzen hotell Kronprinsen, -besitzer(in),
m (/) hotell|värd, -värdinna, -ägare,
-äga-rinna. -garni [’ni:], ra - - -s -s hötel garni,
rum för resande, privathotell, -gesellschaft,
f -era 1. hotellbolag. 2. sällskap, samlat på
ett hotell, -hausknecht, m -[e]s -e
hotell-borstare. -ier [lT’e:], m -s -s , -inhaber(in), se
-besitzer[in). -ke|iner, m hotell|kypare,
-vakt-mästare. -omnibus, m -ses -se hotellomnibus.
-rechnung, f -era hote‖räkning, -wagen, m -s
-hotellvagn; jfr följ. -waggon, m -s -s järnv.
salongs-, pullman-, restaurations|vagn.
-Wirtschaft, f -era hote‖rörelse, -zimmer, ra
hote‖rum. -zug, m -[e]s -e† amerik, jämv. tåg med
salongsvagnar, lyxtåg.
Hotschpott m -s -s kök. hotchpotch.
hott, interj rop till dragare 1. åt höger! jfr hist.
2. hopp! hoj! smack!
Hotte, f -n ryggkorg, litet fat.
Hotte, i sms., se Hotto-.
hottehü [’hy:], interj, se hott 2.
hott|en, -ete ge-et intr [h] F åka, köra. Es will
mit der Sache nicht recht ~ det vill inte gå
framåt med saken, man står och stampar
på samma fläck.
Hottentott|[e], m -en -en hottentott, -en|feige,
f bot. Mesembrjanthemum edule hottentottfikon.
-en|schürze, f -n anat. hottentottskört. -en|tee,
m -s hottentott-te, buckoblad, -in, f -nen
hottentottska. h-isch, a hottentottsk.
hotto, se hott. H"vgaul, m -[e]s -e†, se -2)ferd.
-hü, se hott 2. H~pferd, ra -[e]s -e 1. bamspr. (häst)
toto, pålle. 2. se Libelle.
Hotz‖e, f -71 dial. 1. se Hotte. 2. vagga, -el, f
-ra dial. 1. gunga. 2. se Hutzel.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
