- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1169

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hundskamille ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blutjung, -kamille, f bot. Anthemis kulla.
Stinkende nu A. cotula surkulla. -katze, f zool.
cy-naiburus hundkatt, gepard. -kerbe|, m bot.
Anthriscus vulgaris taggkörvel. kirSChC, f bot.
ä) se Ahlbaum; b) Bryonia alba hundrova.
-klaue, f -n hundklo. -kohl, m bot. a)
Apo-cynum hundkål. Hanf artiger a.
cannabi-Dum indiansk hampa, b) Mercuriaiis annua
gren-bingel. -kolben, wi, se -rute. -köpf, m -[e]s
-e† hundhuvud. 2. zool. a) se -äffe; b) se -hai;
c) pteropus flygande hund. -kopfaffe, se -affe.
h-köpfig, a med hundhuvud, -kraut, n bot. Solanum
duicamara besksöta. kvesved. -läufer, se
Hunde-junge 3. -laus, f, se Hundehaarling. h-ledern,
a av hundskinn, hundskinns-, doggskinns-.
-loden, pl hundragg, bildl. F hundsnus. ~
bekommen äv. få på snusen, få sina fiskar
varma. h-mäßig, a hundaktig, liundsk, som en
hund. -maul, n -[e]s -er† hundjmun, -käft,
-gap. -mllch, f tikmjölk, h-miserabel, a F
genom|eländig, -usel. h-müde, a F
dödstrött, alldeles uppgiven av trötthet,
ut-schasad. -nelke, f bot. Saponaria officinalis
såp-nejlika. -pard, »i, se unze, -petersilie, f, se
Gleiße 3. -pflaume, f bot. Prunus insitia krikon,
-pint, m -[e]s -e pynt(ning). E-n ~ auf ein
Ende setzen pynta en ända el. sladd, -pocken,
pl hundkoppor, -pünte, f -«, se -pint. -quecke,
f, se Hundehaar gr as. -rauke, f bot. Brassica
erucastrum kålsenap, -recht, n -[e]s jakt.
jakthund tillkommande inälvor av fällt
villebråd. -rose, f bot. Rosa canina nypon|buske,
-blomma, -rübe, f bot. Bryonia alba hundrova.
-rute, f bot. Rote nu cynomorium maltesersvamp.
-Schierling, m, se Gleiße 3. -schlänge, f zool.
xiphosoma caninum bojobi. h-schlecht, a F
genom-usel, gement dålig, otäck, vederstygglig.
nues Wetter hundväder, hschwänzig, a
hund-svansad. -seuche, se Staupe, -stern, m astr.
Der nu hundstjärnan, Sirius. -sternjahr, n
ron-egyptiskt ar. -sternperiode, f -n astr.
sotisperiod. -straußgras, n bot. Agrostis canina hund-,
brun|ven. -Strick, m -[e]s -e, se Hundeleine.
-tage, pl hunddagar, rötmånad, -tagsferien,
pl rötmånads-, högsommar|lov. -tagsfliege, f
zool. Anthomyia canina e» art blomsterfluga.
-tagS-hitze, f rötmånadshetta. -teil, m -[e]s -e jakt.
hundarnas part el. del av bytet, -ticke, /*zool.
Ixodes ricinus hundfästing, -tod, VI bot.
Cynanchum vincetoxicum tulkört. -todgewächse, pl bot.
apokynaceer. h-toll, a bindgalen. -veilchen, n,
ViOle, f bot. Viola canina hundviol. -Wøizen, m, se
Hundehaargras. -Würger, se -tod. -wurm, se
Hülsenwurm, -wut, f O hundgalenskap,
vattuskräck, rabies. h-wütig, a angripen av
hundgalenskap el. vattuskräck, -zahn, m
-[e]s -e† 1. hundtand. 2. anat. hörntand. 3.
bot. a) Gemeiner ~ Erythronium dens canis
hund-tand; b) se -zahngras. 4. zool. Dcntalium entale
havstand. -zahngras, n bot. Gefingertes ~
Cynodon dactyion bermudagräs. -zecke, se -ticke.
-zunge, f -n 1. hundtunga. 2. bot. Echte ~
Cynoglossuni offlcinale munkfnat, hundtunga. 3.
zool. lake. [jfr äv- Hunde-.]
Hün |e, m -n -n jätte, rese. -en[bett, n -[e]s -en,
se -en\grab. -en|gestalt, f -en jättegestalt,
-en|grab, n -[e]s -er† jätte[grav, -hög,
-kum-mel. -en|gräberfund, m -[e]s -e fynd i
jättegrav. h-en|haft, li en mäßig, a jätte|lik[nande],
-stor. h en stark, a jättestark, -en|volk, n
-[e]s -er† jättefolk, -en|weib, n -[e]s -er. se
-in. -en|wuchs, m -es jätteväxt. [jfr äv. [-Riesen-.’]-] {+Rie-
sen-.’]+}
Hunger m -s 1. äv. bildl. hunger, svält. Der *u
sieht ihr aus den Augen hon ser utsvulten
ut; ~ haben, bekommen vara, bliva hungrig;
~ leiden äv. svälta; ~s el. vor ~ sterben dö
av hunger el. svält, svälta ihjäl: ~ ist der
beste Koch, ~ macht rohe Bohnen süß ordspr.
hungern är den bästa kryddan el. kocken;
der nu treibt den Wolf aus dem Walde ordspr.
nöden driver hund i band; der nu lehrt
pfeifen ordspr. ung. nöden är
uppfinningarnas moder. 2. hungersnöd. 3. läk. svält-,
hunger|kur. -bach, m -[e]s -e† skvaltbäck.
-blümchen, n bot. Draba nagelört. Graues nu
D. incana grå n.; fjemeines ~ D. (Erophila) verna
rågblomma, vår|nagelört, -älskling,
-brunnen, m -s -, se -quelle, -er, se -leider.
h~er-regend, a framkallande hunger,
aptitretan-de. -folter, f -n svälttortyr. -franzosen, pl
veter. pärlsot (hos nötkreatur). -gefÜhl, n -[e]s -e
hungerkänsla, känsla av hunger, -geheul, n
-[e]s -e hungertjut. -gestalt, f -en
uthungrad el. utsvulten gestalt, benrangel, skelett,
bara skinn och ben. h^grimmig, a rasande
av hunger, -gruben, pl lantbr. hungergropar,
flanker, -harke, /"-n lantbr. axplockningsräfsa,
räfsa, sora tar med sig kvarliggande ax. h^hai’k|on,
-te ge-t OO intr [h] räfsa ihop kvarliggande
ax. Iwig, se hungrig, -jähr, n -[e]s -e hunger-,
missväxt|år, -korn, se Mutterkorn. -kost, f
svält|kost, -föda. -krankheit, f -en sjukdom
av hunger, -künstler, m svältkonstnär. -kur,
f -en läk. svältkur, t. ex. e-e durchmachen.
In der nu sein ligga på svältkur, -leider, m
utsvulten stackare, F fattig sate. -leiderehe
[’e:a], f -n fattigmansäktenskap. -leiderei, f
hungerlidande, ytterlig fattigdom,
utsvul-tenhet, djupt armod, h^leiderisch, a lidande
av hunger, utsvulten, utfattig, -ling,
Hünger-ling, m -s -e brådmogen, dålig druva, -lohn,
m -[e]s -e† svältlön. Zu e-m nu arbeiten
arbeta för [en] svältlön, -niahlzeit, /*-en mager
el. knapp måltid, fattigmanskost. -mann, m
-[e]s -erf, ‡, se -leider, -moos, n bot. Cladonia
rangiferina renlav, -münze, f -n mynt, präglat
till minne av missväxtår.
hunger|n, hung[e]re -te ge-t I. opers. Es -t
mich, mich -t jag är hungrig. II. intr [h] 1.
hungra, svälta. wie ein Wolf vara
hungrig som en varg; nach etw. el. auf etw. (ack.)
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free