Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Infinitivus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m -es -e† infinitivsats. -|us, m -us -e, se
Infinitiv.
Infinit|um, n -ums -a infinitum, det
obegränsade el. obestämda.
Infix [’fiks], n -es -e gram. infix.
infizier‖bar [’tsi:rba:r], a smittbar. -en [’tsi:],
-te -t tr äv. bildl. inficiera, besmitta, förpesta,
förskämma. I-en, n -s , I-ung, f -en
infieie-ring.
Inflammation [tsT’om], f -en läk. inflammation,
i-atorisch, a inflammatorisk, i-ier|en [’mi:],
-te -t tr inflammera.
Inflation [tsT’o:n], fi -en nationalekon, inflation
(för stor utsläppuing av pappersruyut). -ist, m -en
en nationalekon, inflationist.
inflex‖ibel, a oböjlig, l-ibilje [’si:], n - -ia gram.
oböjligt ord. l-ibilität [’ts:t], f inflexibilitet,
oböjlighet. l-ion [sT’o:n], f -en inflexion.
dif-fraktion, ljusets böjning, l-ions|punkt, m -[e]s -e
mat. inflexionspunkt, en kurvas vändpunkt.
Infloreszenz [’tssnts], fi -en bot. inflorescens,
blomställning.
Influenz [’snts], fi -en influens, in|flytande,
-verkan, -a, fi 1. läk. influensa, blixtkatarr.
2. veter. hos hästar influensa, lungröta. [-[elek-trisier]maschine, -] {+-[elek-
trisier]maschine,+} fi -n fys. influensmaskin,
i-ieren, se influieren.
influier]en [’i:], -te -t intr [/i] influera, ha
inflytande, auf e-n, etw. på ngn, ngt.
Influßbringen, n -s försättande i flytande
tillstånd; bildl. igångsättande, upphjälpande,
hjälpande på traven.
infolge, prep med genit. el. adv med vou i följd av,
på grund av, med anledning av, t. ex. r Ihres
Anerbietens, Abwesenheit r von Krankheit.
-dessen, adv i följd el. på grund därav.
in folio [’fo:], adv in folio, i folioformat. Narr
r ärkenarr.
Informat‖ion [tsT’o:n], f -en 1. upplysning,
närmare underrättelse. Behufs r för
upplysningars vinnande. 2. information,
undervisning. -ions[bureau, n -s -s
upplysningsbyrå. -or [’ma:], m -s -en [’to:] 1.
informator. 2. sagesman, upplysningsgivare,
meddelare.
informier|en [’mi:], -te -t I. tr 1. underrätta,
upplysa, instruera. 2. informera, undervisa.
II. refl. Sich r göra sig underrättad, skaffa
sig upplysningar.
Informität [’te:t], f -en oformlighet.
Infragestellung, f ifrågasättande, hemställan,
betvivlande.
Infrau, f -en dial., se Häusler.
Inful, se Inf el. irier|en [Ii:], -te -t tr bekläda
med infula el. biskopsmössa, viga till biskop.
infundierbüchse, f -n farm. (flltreringsapparat)
per-kolator.
Infus‖ion [zT’o:n], f -en infusion, -ions|tierchen,
n, se -orium. -orienerde [’e:], f geoi.
infusorie-jord, bergmjöl. iorisch, a infusorisk. -ori|um,
n -ums -en zool. infusorie, infusionsdjur.
Ingangsetzung, fi -en igångsättning, t. ex.
e-r Maschine.
Ingebrauchnahme, f tagande i bruk, gen. av.
Ingber, se Ingwer.
Ingebäude, n -s - inre byggnad, inbyggnad.
Ingenieur [ingeniör], m -s -e ingenjör,
-be-lagerungspark, m -[e]s -e &
belägringsingen-jörpark. -bureau, n -s -s ingenjörs-,
arkitekt|-byrå. -korps [ko:r], n - - [ko:rs] &
ingenjör-, geni|kår. -kunst, f -e† ingenjörskonst,
-offizier, m -s -e ⚓ ingenjörofficer, -park, m
-[e]s -e ingenjör-, fortifikations|park.
-truppe, fi -nXi ingenjör-, geni|trupp. -wesen,
n -s ingenjörsväsen. -Wissenschaft, f -en
ingen j ör[s]vetenskap.
ingen‖iös [ge-], (sup. -est) a ingeniös,
uppfinningsrik, fintlig, sinnrik, l-iosität [’ts:t], f
uppfinningsrik-, fintlig|het, l-|ium, n -iums
-ien ingenium, snille.
ingeheim, t se insgeheim.
Ingenu‖e p^a’ny:], fi mest teater ingenue, naiv
ungmö, oskuld från landet, -ität [-[ingenu’r-’ts:t], f -] {+[ingenu’r-
’ts:t], /+} -en frimodighet, öppenhet.
Inger m -s - zool. Myxine glutinosa pirål.
ingeräusch, n -es -e dial., se Eingeweide.
Ingerman‖land, n npr geogr. Ingermanland,
i-ländisch, a ingermanländsk.
Ingesinde, poesi, se Gesinde.
ingleichen, t adv lika|så, -ledes.
Ingöt [’ingöt], m -s -s O metan. göt. -eisen, n
⚙ götjärn. -Stahl, m -[e]s -e ⚙ götstål.
Ingredi‖ens, n - -enzien, -enz, fi -en ingrediens,
beståndsdel.
In|greß, m -gresses -gresse ingress, in|gång,
-träde, -ledning, början.
Ingrier m -s - geogr. ingermanländare.
Ingrimm m -[e]s 1. (dov) vrede, inneboende
harm, förbittring, ilska. 2. ibi. vredgad el.
harmsen människa, tvärvigg. irig, a vred i
sitt innersta, sjudande av harm el.
tillbakahållen vrede, förbittrad.
ingrisch, se ingermanländisch.
Ingrossüation [tsT’o:n], fi -en införande i
intecknings- el. jorde|bok. -ator [’sa:], m -s
en [’to:] jorde-, intecknings|boksregistrator.
i-ier|en [’si:], -te -t tr införa i intecknings- el.
jorde|bok; renskriva. -ist, m -en -en
renskrivare.
ingrün, a dial. mycket grön. Ir, n 1. se
Immergrün. 2. se Waldrebe.
In|guß, m -gusses -güsse O metan, ingöt.
Ingwer [’igvor], m -s - bot. o. hand. ingefära, av.
ingefärabrännvin. Deutscher r Arum
macuia-tum dansk ingefära, aronsrot; gelber r Curcuma
gurkmeja. i rartig [’a:], a ingefärsliknande.
-bier, n -[e]s -e ingefärs|öl, -dricka,
-einge-machte(s), n adj. böjn. kök. syltad ingefära,
-gewächse, pl bot. ingefärsväxter. -klaue, f
ingefärsrot. -likör, m -s -e ingefärslikör.
-mus, n -es -e, se -eingemachte[s). -Öl, n -[e]s
-e ingefärsolja. -pflanze, f -n ingefärsväxt.’
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
