- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1186

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Inkommodität ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

. göra sig omak. Mtät [’in-’te:t], f -era, se
Unbequemlichkeit.
inkommunalisllier[en -te -1 tr. se eingemeinden.
l-ierung f -en, se Eingemeindung.
Inkomparabil|e [’ra:], n - -ia [’bi:] adjektiv, som
ej kan kompareras,
inkompet‖ent [’i-’tsnt, ’in-], a inkompetent,
icke vuxen, oduglig. I-enz [’in-’tgnts], f -en
inkompetens, oduglighet,
inkomplett [’in-’plst, ’in-], a ofullständig,
inkongru‖ent [’in-’snt, ’in-], a inkongruent,
icke överensstämmande, 1-onz [’in-’ents],
f -en inkongruens, brist på
överensstämmelse.
Inkonsequllent [’in-’kvsnt, ’in], o inkonsekvent,
ej följdriktig. I-enz [’in-’kvsnts], f -en
inkonsekvens, brist på följdriktighet,
inkonstitutionell, a inkonstitutionell,
författningsvidrig.
Inkonvenienz [’in-’ents], f -en olämplighet,
oläglighet, omak, missförhållande.
Inkorporation [tsT’o:n], f -en inkorpor|ation,
-ering. i-ier|en [’ri:], -te -t tr inkorporera,
införliva, -ierung, se -ation.
inkorrekt [’in-’rskt, ’in-], a inkorrekt, oriktig,
felaktig, Isheit, f -en oriktighet,
felaktighet.
inkräftig, a genomkraftig, urkraftig.
Inkrafttreten, n -s trädande i kraft, t. ex. bei s
dieser Vorschrift.
Inkrement, n -[e]s -e mat. inkrement, tillväxt,
ökning.
Inkrust|[ation [tsT’o:n], f -en inkrust|ation,
-ering, Petrifikation, förkalkning. i-ier|en
[’ti:], -te -t I. tr o. refi sich s inkrustera (sig),
förkalka (sig). II. intr [Å] inkrusteras,
förkalkas. -ieren, n -s , -ierung, f -en
inkruste-ring.
Inkubation [tsT’o:n], f -en läk. inkubation. -s |-
zeit, f inkubationstid.
Inkub|us [’in-], m -us -en, se 1. Alp.
inkul‖ant [’in-’lant, ’in-], a omedgörlig,
otjänstaktig. l-anz [’i-lants], f -en omedgörlighet,
brist på tillmötesgående.
Inkulp‖at [’pa:t], m -en -en, se Beschuldigte[r).
i-ier[en [’pi:], -te -t tr. se beschuldigen.
Inkunabel [’na:], f -n typ. inkunabel, paleotyp.
Inlage, %, se Einlage.
Inland, n -[e]s inland, eget land, ett lands inre.
Fürs s arbeiten hand. arbeta för den
inhemska marknaden; im se angefertigt,
hergestellt av inhemsk tillverkning; im se
gelegen inne i landet, -anleihe, f -n inhemskt
lån. -eis, n -es -e inlandsis.
Inländ‖er(in), m (f) inlänning, inföding. s pi.
landets egna undersåtar, i-isch, a inländsk,
infödd, inhemsk, inrikes.
Inlands‖absatz, m -es band. avsättning inom
landet, -markt, m -[e]s -e† hand. inhemsk
marknad, -paß, m -passes -pässe inrikes pass.
jfr Inland-.
Inlaut m -[e]s -e gram. in-, mid[ljud. |send, a
gram. inljudande, medial.
Inlet[t] [’in], n -[e]s -e bolster-, kudd|var.
Inleute, dial. pl, se Häusler.
inliegend, a, lse(s), n adj. böjn. inneliggande.
In|mann, m -[e]s -er† o. -leute, se Häusler.
inmitt|[els(t), se inzwischen, -en, prep med gen. o.
adv mitt i, mitt ibland, mitt emellan, t. ex.
wir stehen s e-s schweren Wahlkampfes.
s feierlicher Stille under högtidlig tystnad.
inne, adv inne. [Obs. I sms. betecknar s i allmänhet
ett ägande el. innehavande och bildar med v. alltid
skiijbar sms.l -behalten,, tr [be]hålla inne; kvar-,
undan|hålla. Isbehalten, n -s inne-,
undan|-hållande. -bleiben, intr [s] stanna inne.
»haben, I. tr 1. innehava, bekläda, t. ex. ein Amt
s. sde Stelle ibi. innehavande plats. 2.
innehava, besitta, hava i besittning, t. ex. ein
Land s. 3. inneha, bebo, t. ex. e-e Wohnung
s. Den Rücksitz s sitta på baksätet. 4.
vara inne el. hemmastadd i, behärska, t. ex.
e-e Sprache s. II. intr [h] jakt. vara
dräktig, vara med ungar, Ishaben, n -s
innehavande, besittning, -halten, I. tr 1. t hålla
inne[stängd]. 2. iakttaga, bibehålla, t. ex.
die richtige Entfernung s. Ein
Versprechen s hålla ett löfte; die Zeit s passa på
tiden. II. intr [h] hålla inne el. upp, göra
ett uppehåll el. en paus, t. ex. im Reden
plötzlich s. Vor e-m Hause s stanna framför ett
hus; mit etw. s avbryta el. upphöra med
ngt. Ishalten, n -s , ishaltung, f 1.
bibehållande, iakttagande. s e-s Versprechens
hållande av ett löfte. 2. uppehåll, paus.
»lassen, tr lämna inne el. hemma, låta stanna
inne.
innen, adv inne, innan, invändigt, ini,
innantill. s und außen innan och utan; nach s
[zu] inåt; von s [heraus] inifrån; e-n von
s und außen kennen känna ngn i grund och
botten; s alles besetzt (om spårvagn m. m.)
fullsatt inne i vagnen; den Schlüssel s stecken
lassen låta nyckeln sitta i på insidan.
Isbe-kleidung, f -en, Isbelag, m -[e]s-ef,
Isbeplan-kung, f -en i. inre brädbeklädnad,
garnering. Isblått, n -[e]s -er† fysiol, inre
groddblad, entoderm. Isboden, m -s -[f]
inner-botten. -bords, adv «i* inombords.
|sbö-schung, f -en innerbrant, inre sluttning.
|Steuerung, f -en O inre el. direkt eldning.
Isfläche, f -n insida, inner|yta, -sida.
ls-front, f -en ark. insida (a mur). Ingång, m-[e]s
-e† ⚓ innerstråk. isglieder, pl mat.
inner-termer. Ishaten, m -s -† inre hamn.
Ishandel m -s inrikeshandel. Ishaut, f -e† 1. anat.
o. zool. innerhud, inre hinna. 2. bot. endokarp.
3. skinn. Ishäutchen, n anat. inre hinna,
endotelhinna. Ishof, m -[e]s -e† inre gård.
|sklüver, m inre klyvare. |sieben, n inre
liv. Ismauer, f -n ark. innermur, inre mur.
Isparasit m -en -en zool. entoparasit. |s-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free