- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1187

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Innenpassagier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

passagier, m -s -e passagerare inuti vagnen.
I<x,pfahl, m -[e]s -e† ⚙ innerpåle. I^planke,
f -n innerplanka. I^polmaschine, f -n
innerpolmaskin. I^raum, m -[e]« -e† inre
rum, innerrum, konst interiör, l^reede, f -n
inre redd. I^schicht, f -en inre skikt el.
lager. |/x<schmarotzer, se Ir^parasit. I^sein,
n -s befintlighet i det inre. I^seite, f -n [-in-[nan]sida.-] {+in-
[nan]sida.+} I^spiel, n -[e]s -e fotboll innerspel.
I^spierbügel, m «£> inre ledsegelsbygel.
stehende(r), m o. f adj. böjn. innanför stående,
lastadt, f -e† stad inuti landet. I^stürmer,
m fotboll innerfoiward. I^tasche, f -n
innerficka. I^wache, f -n ⚔ inre vakt. l~wand, f
-e† innan-, inner|vägg. |zweite, f inre vidd
el. rvmd, inre diameter. I~welt, f -en inre
värld. I^werk, n -[e]s -e ⚔ innan verk. I
"Vowinkel, m inre vinkel. I^zehe, f -n zool.
in-nertå. [jfr äv. sms. med Binnen-.]
inner, I. dial. prep med dat., se -halb. II. a [blott
attributivt; komparativbildn.; sup. -st] 1. inre,
invändig, invärtes, intern, t. ex. ~e Krankheit,
Arznei, Stimme, Unruhen. <ve Angelegenheiten
inrikesärenden; *ver Dienst a) inrikes, 6)
civil tjänst, c) tjänst(göring) inomhus; ~e
Ladung hand. inombordslast; Mauer,
Türm-nan|mur, -dörr; Politik inrikespolitik. 2.
superi. a) innerst, t. ex. seine o>sten
Gedanken. Das tut mir in ~ster Seele weh det gör mig
ont ända in i själen. Er ist mir in fester Seele
zuwider han är mig i högsta grad
motbjudande; b) % adv. r^st, se im Ioj[e]n III. 1. Zu
«äst innerst. III. [s] 1. I^e(s), n adj. böjn. (det)
inre. Im 7~[e]w i det inre, invärtes, i själ och
hjärta; Minister des /~[e]rø inrikes-,
civilminister; Ministerium des I^[e]n inrikes-,
civildepartementet. 2* l^st|e(s), n adj. böjn.
(det) innersta, innersta delen, t. ex. mein
lustes empört sich dagegen. Im Insten meines
Herzens i mitt allra innersta. I^afrika, n
npr geogr. inre Afrika, det inre av Afrika,
-dienstlich, a i el. inom tjänsten
förekommande. -halb, I. adv innan|för, -till,
invändigt, på insidan, t. ex. der Schlüssel steckt o*.
II. prep 1. om rum med gen. innanför, inom,
inuti, t. ex. sich ~ der Schranken des Gesetzes
halten . 2. om tid med gen., el. om gen. saknar
böjningsändelse, med dat. inom, t. ex. es Jahres,
zweier Jahre, men ~ vier Jahren, -lieh, I.
a 1. se inner II. 1. 2. se innig. II. adv 1. till
invärtes bruk. 2. invärtes, i sitt inre, inom
sig. |rwlichkeit, f O 1. egenskap att vara inre
el. inneboende; inre egenskap el. natur. 2.
innerlighet, hjärtlighet, -politisch, a inre
politisk, -st, l~st, se inner II. 2. o. III. 2.
Innervation [tsi’o:n], f -en fysiol, innervation.
innellsein, intr [s] vara inne. -steh[e]n, intr [h]
stå mitt emellan, stå jämnt, t. es. die Zunge
der Wage steht inne. -werden, intr [s] med
gën. o. * tr märka,1 komma underfund med,
bli medveten om, t. ex. e-s Irrtums l-wer-
den, n -s varseblivande, märkande,
förstående, inseende, gen. äv. -wohnen, intr [ä]
innebo, dväljas, vara inneboende, ligga, e-m, e-r
Sache hos el. i ngn, ngt.
Innig, I. a innerlig, hjärtlig, öm, varm, djup,
t. ex. ~er Dank, ~es Mitleid, mein fester
Wunsch. II. adv innerligt, varmt, t. ex. e-n
~ lieben, -st innerligt, av fullaste hjärta.
I^keit, f -en innerlighet, hjärtlighet, värme,
-lich, se innig II.
Innozenz [’in], m npr Innocentius.
Innung, f -en skrå, gille, hantverkarförening.
-s|älteste(r), m adj. böjn. skråålderman, -s|bier,
n -[e]s -e skänkning. s|brief, m -[e]s -e
skrå|-brev, -stadga, -ordning, -s|bruder, m -s -f, se
-s]mitglied. -s|geld, n -[e]s -er skråpengar,
-s|-genösse, m -n -n, se <i></i> -s</i> \mitglied. -s|gericht, n
-[e]s -e skrådomstol, -s|gesetz, n -es -e
skråförfattning. -s|haus, n -es -er† gillehus,
-s|-meister, m skråmästare, -s|mitglied, n -[e]s
-er skrå-, gille|broder. -s|pfennig, m -[e]s -e,
se -s ]geld. -s|geld, n -[e]s -e skrårätt.
-s|-schmaus, m -es -e† skrå-, gille|kalas.
s|schu-le, f -n hantverks-, yrkes|skola.
-s|verwand-te(r), m adj böjn., se <i></i> -s</i> ]mitglied. -s|vorsteher, rø,
se -s ]älteste(r). -s|wesen, n -s skråväsen,
-s|-zwang, m -[e]s skråtvång.
inlloffensiv [’in-’z-], a inoffensiv, harmlös,
oförarglig, -offiziell, a icke officiell, -offiziös,
a icke officiös.
Inoku‖lation [tsi’o:n], f -en inoknlation,
ympning. i-ier[en [’li:], -te -t tr inokulera,
inympa.
inopportun [’in’o-’tuin], a inopportun, oläglig.
in petto, adv in petto, på hjärtat, inom sig, i
beredskap, t. ex. etw. haben.
Inpflegegeben, n -s utackordering.
Inquilin [’lin], m -en -en inneboende,
hyresgäst, zool. parasit.
Inquir‖ent [’rent], m -en -en
undersökningsdomare. I-ier|en [’ri:], -te -1 tr inkvirera,
undersöka, utforska.
Inquisit [’zi:t], m -en -en anklagad, svarande
(1 inkvisitorisk process), -ion [tsl’o:n], f -en 1.
jur. inkvisition, undersökning. 2. kat.
inkvisition. -ions|gericht, n -[e]s -e
inkvisitionsdomstol. -ions|prinzip, » -s -e o. -ien jur.
inkvisitorisk princip, -ions|pro|zeß, m -zesses
-zesse jur. inkvisitorisk process, -ions|richter,
m inkvisitionsdomare, inkvisitor. -or [’zi:],
m -s -en [’to:] 1. se Inquirent. 2. inkvisitor.
Portal, se iotorisch. -oriat [ri’a:t], n -[e]s
-e inkvisitoriskt förhör, i^orisch, a
inkvisitorisk, sträng el. rannsakande.
Inruhesetzen, n -s O försättande i vila,
avstannande, stoppande, o. des Flintenhahnes
gevärets säkrande el. ställande på
halv-spänn.
ins = a) in das; b) [[mindre]] in des.
Insalivation [tsT’o:n], f insalivation.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free