Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Inventarium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ventering, -i|um, n -ums -en, se Inventar o.
-[ien]stück. -kapital, n -[e]s -e o. -ien
kapital, liggande i inventarier, i-mäßig, o
hörande till inventariet, inventarie-. -Verzeichnis,
n -ses -se inventarieförteckning,
investier|en [’ti;], -te -1 1. se inventarisieren. 2.
inventera, uppfinna.
Inventur [’tu:r], f -en, -aufnähme, f -n hand.
inventering, inventarieförteckning, jfr «ms. med
Inventar.
invers, a mat. invers, omvänd, t. ex.
Funktionen. l-ion [zi’o:n], f -en retensk. inversion,
omvänd omkastad ordföljd.
Invert‖ebrat|um, n -ums -en zool. evertebrat,
in-vertebrat, ryggradslöst djur. -in [’ti:n], n -s
kem.invertin, inverta*. -zucker, m -s kem.
invertsocker (blandning »v druv- och fruktsocker).
invest‖ier[en [’ti:], -te-t tr 1. investera, bekläda
med ämbete. 2. placera, insätta (pengar i en
rörelse). -tes Kapital nedlagt kapital,
anläggningskostnader. I-ieren, n -s , l-ierung, f ~en
investering, l-ition [tst’o:n], f -en penning-,
kapitalplacering, l-itur [’tu:r], f investitur,
högtidligt beklädande med ämbete,
l-itur-streit, m -[e]s hist. investiturstrid.
Invitllation [tsT’o:n], f -en invitation,
inbjudning. -e [’vi: ta],. f -n kortspel invit, i-ier|en
[’ti:], -te -t tr invitera, inbjuda; kortspel av.
göra invit.
InvokÜation [tsTV.n], f -en invokation, åkallan,
-avit [’kcuvit], rn kat. (första söndagen i fastan)
in-vocavit.
Involut‖e, f -n mat. involuta, evolvent. -ion
[tst’o:n], f -en involution. -ions|formen, pl bot.
involutionsformer,
involvier[en [’vi:], -te -t tr involvera, inveckla,
innesluta i sig, innebära,
inwärtl|ig, a % inre, invändig, invärtes, -s ,
adv % 1. inåt. 2. invändigt,
inwendig, I. a invändig, inre, insides. nuer
Schraubstahl muttergängstål, invändigt
gängstål. II. adv invändigt, ini, inuti, t. ex.
etw. in- und ausioendig kennen. I^keit, f
inre.
inwiefern [’fern], I. (fr&gande) adv huru långt?
hur mycket? i vad mån? II. konj, se
insofern II.
Inwieke, f -n tvär|dike, -kanal.
inwie[weit [’voit], se -fem.
inwohnllen, se einwohnen 1. -end, a inneboende;
immanent. I-er m. m.; se Einwohner m. m.
Inzest [’tsest], m -es -e jur. incest, blodskam.
-zucht, se Inzucht.
Inzicht, f -en jur. 1. beskyllning, anklagelse.
2. indicium.
Inzidentfeststellungsklage, f -w jur. rättsligt
utlåtande om under process uppkommen
tvistefråga. -punkt, m -[e]s -e, -sache, f -n jur.
mel-lankommande tviste|punkt, -fråga.
Inzidenzfall, se Zwischenfall, -winkel, se
Einfallswinkel.
Inzision [tsi zT’o:n], f -en incision a) läk. in-
snitt; 6) metr. cesur, pausering.
Inzisiv m -s -en, se Schneidezahn.
Inzucht, f O lantbr. inavel,
inzwischen, I. adv a) under tiden; b) t
emellertid, däremot. II. t konj medan,
lo [’i:o:], f -s zool. Vanessa io påfågelöga,
jungfru.
lon [i*’o:n], n -s -[t]en fys. kem. ion.
lon‖ien [r’o:, ’jo:], n npr geogr. Jonien. -ier(in),
m (f) geogr. jonier. i-isch, a jonisk, t. ex. das
7~e Meer, -ismus, m - jonism.
Iota [’jo:ta:], n -[s] -s gram. iota, jota. Nicht
ein ~ icke ett jota, icke det allra minsta,
-zismus, se Itazismus.
|pe, se Eibe.
Ipekakuanha ["anja:], f, Wurzel, f farm.
Ipekakuanha, kräkrot,
|per, f -n bot. Ulmus campeUris alm.
I-Punkt, m -[e]s -e i-prick, pricken över i.
I.R. = Imperator Rex kejsare och konung,
|råde [’ra:de:], m (w) -s -n i Turkiet irade,
påbud av sultanen.
Iran [’ra-n, ’i:], n npr geogr. Iran. -ier(in), m
( f) (folkstam) iran[i]er. i-isch, a iransk.
Irbis m -ses -se zool. Felix irbis irbis.
irden, a av jord, av lera, jord-, ler-, t. ex. ~es
Geschirr, Waren. I<vwarenfabrik, f -en
lergodsfabrik,
irdisch, a (sup. -[e]s«) jordisk, timlig,
förgänglig* gesinnt världsligt sinnad. I~e(s), n
adj. böjn. jordiskt, jordiskhet, t. ex. alles I^e
vergeht. I~heit, f O jordiskhet.
Ire m -n -n, se Münder.
irgend, adv ined förallmänligande betydelse 1. Över
huvud taget, på det hela taget, på något
sätt, alis, blott, t. ex. wenn es dein Dienst
nu erlaubt, wenn sie [nur] ~ zu Hause zu
treffen ist. Wer [nur] el. jeder, der [nur] n*
anständig ist, tut das nicht den som vill vara
det allra ringaste anständig, gör inte sådant;
wie., wenn el. sobald gelärmt wird, schilt er
så snart det bullrar aldrig så litet, «a. vid
minsta buller, grälar han; es fand sich kein
nu brauchbares Gefäß man kunde inte hitta
något någorlunda el. något så när användbart
kärl; alles ~ Entbehrliche verkaufen sälja allt,
som möjligen kan undvaras; wenn nu daran
gedacht werden kann om man alis kan tänka
på Saken. 2. framför obest. art. o. obest. pron.
o. adr., varvid ~ ofta sammanskrires med följande ord.
jemand sagt någon, jag minns inte vem,
säger; jfr -einer; nu einmal någon gån g [i
världen], förr el. senare; ~ etwas, nu was
något, vad det vara må; gibt es nu etwas
Schöneres? kan det finnas något vackrare? 3. ibi.
i frågesatser några, t. ex. hast du nu Bekannte dort
gesehen?4. se ungefähr, etwas, -ein, fören.
in-def pron -eine -ein, pl. -welche någon (som
helst). Ohne -welche Kosten utan några som
helst kostnader, -einer, sjaivst. indef pron nå-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
