Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - irgends ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gon, någon som helst, någon, vern det vara
må. -s , adv »e -wo. -wann, adv 1. någon
gån g, en el. annan gång. 2. när som helst,
-was, se irgend 2. -welch|er, indef pron -e -es
vilken som helst. Ist noch -e Hoßnung? finns
ännu något som helst el. minsta hopp? -wie,
adv 1. på ett el. annat sätt. 2. på något som
helst sätt, hur som helst, -wo, adv
någonstädes (Tar det vara må), s anders, s sonst
någon annanstädes, var som helst annars,
-woher, adv någonstädes ifrån, från något
ställe vilket som helst, varifrån det än må
vara. -wohin, adv någonstädes hän, åt något
håll (vilket som helst), -worin, adv 1. i en el.
annan punkt, i ett el. annat avseende. 2. i
någon som helst puukt, i något som helst
avseende. iswosein, n -s nios.
någonstädestill-varo.
Irilldazee [’tse:a], -dee [’dera], f -n bot. iridacé,
iris, svärdslilja,
iridisieren, se irisieren.
Iridium [’ri:], n -s kem. iridium.
Irin, f -nen irländska.
Iris, /1. npr myt. o. astr. Iris. 2. läk. iris,
regn-bågshinna. 3. bot. Iris, svärdslilja. 4. min.
iris, regnbågskvarts. 5. herald, fransk lilja,
-bogen, m iris-, regn|båge.
irisch, a irisk, irländsk. Is, » irländska
(språket), jfr Deutsch.
iris[]druck, m -[e]s -t O typ. iris-, fondu-,
regn-bågs|tryck. -farbe, f -n irisfärg. -glas, n -es
-erf irisglas, -hölzchen, pl
salongständstickor. i-ier|en [’zi:], -te -1 I. intr [K] irisera,
spela el. skifta i regnbågens färger. II. tr ⚙
irisera, giva regnbågens färger åt. -ieren, n
-s irisering, regnbågsskimmer. -knöpf, m -[e]s
-e† ⚙ iriserad knäpp, -muschel, f zool. Haiiotis
näcköra. -öl, n -[e]s -e iris-, violrots|olja.
-pa-pier, n -s -e ⚙ irispapper. -pulver, n -s -
viol-rotspulver. -tapeten, pl ⚙ iriserade tapeter,
-wurzel, f -n Tarm. (roten av Iris Borentina) violrot.
Irland [’ir] n npr geogr. Irland.
Irländ‖er(in) [’ir], m (/) iriänd|are, -ska. i-isch,
a irländsk, ses Moos o. Istnoos, n bot. Chon.
dus crispns irlands-, karragen]mossa.
Irmen‖säule, f -W, -sul, f -s (fomgermansk helge-
dom) irminsül.
Irokesüe m -n -n, -in, f -nen indianstam irokes-
(iska). i-isch, a irokesisk.
Ironilie [’ni:], f -n [’ni:en] ironi, i-isch [’ro:],
a (sup. -schst) ironisk, spefull, i-isierjen [’zi:],
-te -1 tr ironisera, behandla ironiskt,
irr, se irre.
irrationllal [’i-’n-, ’na-], a mat. irrationell, t. ex.
se Größe, Zahl. l-alismus, m -, l-alität [’ts:t],
f irrationalism, förnufts-,
förstånds|vidrig-het. l-alzalil, f -en mat. irrationellt tal. -eil,
a irrationell, förnufts-, förstånds|vidrig.
Irr‖block, m -[e]s -e† geoi. erratiskt block,
flyttblock.
irre, I. a o. adv 1. vilsen; adr. vilse, på villo-
vägar). 2. kringflackande, irrande, ostadig,
t. ex. sein sr Blich, ss Licht, se Irrlicht.
3. vilseförande, villande, förvillande. Auf
sm Pfade på villande stig. 4. förvirrad,
konfys, altererad. s Reden führen tala
virrigt, svamla. 5. från förståndet, virrig,
vansinnig, rubbad. [Obs. s sammanskrlves med verb o.
bildar alltid skiljbar sms.l II. Is(r), Wlo./a^J.
böjn. dåre, förryckt människa, galning. Is,
f 1. vilsefarande. In der »i. in die s gehen,
laufen gå, löpa vilse, fara vill, vara på
villospår; in die s geraten råka vilse; e-n in Ydie
s führen, leiten vilse|leda, -föra ngn, föra
ngn på villospår. 2. villfarelse. 3. villostig.
4. irrfärd.
irreal [’i-’a:l, ’i-], a overklig. Is|is [’a:], m - -es
gram. overklighetsform. Isität [’ts:t], f -en
overklighet.
Irrede [rerds], /«» vansinnigt,
osammanhängande el. virrigt tal, svammel, fantasi,
gal-limatias.
Irredentist [’tist], m -en -en poiit. irredentist.
irrellfahren, intr [s] o. tr [h] fara el. köra vilse,
-führen, tr föra vilse, vilse|föra, -leda,
missleda; bildl. föra bakom ljuset, narra, dupera.
Sich (durch etw.) s lassen låta lura sig (av
ngt), F nappa på kroken; sd äv. missvisande,
l-führen, n -s , l-führung, f -en vilse|förande,
-ledande, förvillande, -geh[e]n, intr [s] gå
vilse, fel el. på villovägar; om brev förkomma,
komma bort, ej komma fram. l-geh[e]n, n -s
vilsegående, [kring]irrande; om brev
förkom-mände.
irregu‖lär [’i-’ls:r, ’i-], a irreguljär,
oregelbunden, -mässig, t. ex. se Truppen. I^e[r)
& irreguljär soldat, l-arität [’ts:t], f -en
ir-regularitet, oregelbundenhet,
irrellkreisend, o O excentrisk. -laufen, intr [s]
springa vilse el. fel; jfr -gehen, -leiten, se
-führen. I-Ieitung. f -en vilseledning.
irrelev‖ant [’i-~ ’i-], a obetydlig, oviktig.
l-anz [Vv-], f -en obetydlighet, bagatell,
irreligl|iös [’i-’ø:s, ’i-], a (sup. -est) irreligiös,
gudlös, ogudaktig, l-iosität [’i-’ts:t], f -en
irreligiositet, gudlöshet, religionsförakt,
irremachen, tr vilseleda, förvilla, störa,
förbrylla, bringa ur fattningen, konfundera.
E-n an etio. (dat.) s komma ngn att tvivla
på ngt, rubba ngns tro på ngt el. ngns
uppfattning om ngt.
irr|en, -te ge-t I. intr [h, när ortrörändringen
framhålles s] 1. irra, irra el. ströva omkring, sder
Ritter vandrande riddare. 2. gå vilse el. fel;
jfr irregeh[e]n. 3. misstaga sig, taga fel,
begå misstag, ha orätt, t. ex. wenn ich nicht -e.
4. förirra sig, t. ex. von Gottes Wegen, von cler
Wahrheit s. 5. fela, begå felsteg, t. ex. es -t
der Mensch, solang’ er strebt, was ich an ihm
verbrach und -té. Selbst der Beste hann s den
bäste felar ock. II. ᚼ tr vilseleda, förvilla,
störa. Laßt euch nicht s des Pöbels Geschrei
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
