Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kampfheld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-e strids-, box|handske. -held, m -en -en
stridshjälte, -huhn, n -[e]s-erf stridshöns.
-jagen, n -s hetsande av vilda djnr till strid,
-kunst, f strids-, fäktnings-, boxnings|konst.
-lärm, m -[e]s strids|larm, -buller, -läufer, se
-hahn 3. k-lich, % a strids-; adv. i kamp el.
strid. -Hed, n -[e]s -er stridssång. k-los, a
utan strid. -lust, k-Iustig, se -legier,
k-begierig. -mal, n -[e]s -e o. -er† stridsärr.
-mittel, n kampmedel. k-müde, a trött på
el. av att strida, k-mutig, a krigisk, modig,
manhaftig, morsk; jfr h-begierig. -Ordner, m
strids-, tävlings|ledare, -domare. -Ordnung,
f -en ⚓ stridsordning, -platz, m -es -e†
kamp-, strids|plats, slagfält, -preis, m -es -e
kampens lön, segerpris. -raum, se -platz.
-recht, n -[e]s -e 1. rätt att vädja el. gripa
till vapen. 2. lag el. stadga för
tävlingskamp. -richter, m stridsdomare, -riemen, m
förr stridshandske (ar remmar), -roß, h -rosses
-rosse strids|häst, -hingst, -ruf, m -[e]s -e
stridsrop, -schnepfe, f, se -hahn 3. -spiel, n
-[e]s -e strids-, kämpa]lek. -Stimmung, f -en
krigisk stämning, stridshumör, -tag, m -[e]s
-e strids-, tävlings|dag, avgörande dag.
-teil-nehmer, m strids deltagare, medkämpande.
k-tüchtig, te k-fähig. -Übung, f -era
stridsövning, gymnastisk övning, k-unfähig [’k-"un-],
a stridsoduglig; sport ur spelet, utslagen.
E-n, ein Schiff n machen försätta ngn, ett
skepp ur stridbart skick. -unfähigkeit, f
strids oduglighet, k-versucht, se k-geprüft.
-wärtel, m föråidr., se -zeuge, -weise, f -n, se
-art. -zeuge, m -n -n stridsvittne, sekundant.
-zölle, pl retorsionstullar.
Kamphen [’fein], n -s kem. kamfen.
Kampher, se Kampfer.
Kamphin [’fi:n], n -s kem. kamfin.
Kamphu [’kamfu:], m -s kongote.
kampier[en [’pi:], -te -t intr [h] kampera.
Kamposanto m -[s] -s kyrkogård.
Kampweide, f bot. saiix aiba vitpil.
Kam rad, se Kamerad.
Kamsin [zi:n], m -s -s ihct västanvind) kamsin,
chamsin.
Kamtschadale m -n -n geogr. invånare på
Kamtschatka, kamtschadal.
Kanaan [’kama-an], n npr geogr. Kanaan,
-iter-(in), m (/) kanaanit, kanané. kritisch, a
kanaanitisk.
Kanad]|a [’kcincrda:], n npr geogr. Kanada, -a|öl,
n -[e]s -e kem. kanadol. -a|tee, m -s -s kanada-,
bergsjte. -ier(in) [’na:], m (/) kanadens|are,
-iska. k-isch, a kanad[ens]isk, t. ex. die Kn en
Seen, nes Stachelschwein zool. Erethizon dorsatum
borstsvin, urson.
Kanake m -n -n 1. (inföding på Havaü) kan ak. 2.
berlinerslang tölp, obildad människa, drul.
Kanal m -s -e† (dim. Kanälchen) äv. bildl. kanal,
t. ex. e-n n anlegen, die Nachricht lourde uns
durch verschiedene nef zugeführt. Briti-
scher n geogr. [Engelska] Kanalen, -abgabe,
f -n kanalavgift, -anlage, f -n
kanalanläggning. -bau, m -[e]s -e o. -ten kanal|byggnad,
-anläggning, -bett, n -[e]s -en kanalbädd.
-bildung, f -en anat. kanalbildning, -boot,
n -[e]s -e ⚓ kanalbåt, -damm, m -[e]s -e†
kanalbank, -eisenbahn, f -en kanaljärnväg
(under Engelska kanalen), -gas, » -es -6 kloakgas.
-gebühr, f -en kanalavgift, -heizung, f -en
varmluftsvärmning (i varmluftskanaler). -inseln,
pl geogr. Die n Kanalöarna, Normandiska
öarna, -isation [tsT’o:n], f -en kanalis|ation,
-ering. -isations[system, n -s -e
kanalisations-system. k^isierbar, a kanaliserbar.
k~f-sier|en [’zi:], -te -t tr kanalisera, -isieren,
n -s , -isierung, f -en kanalis|erande, -ering.
-luftheizung, se -heizung. -netz, n -es -e
kanalnät. -riff, se Dammriff, -schiff, se -boot.
-Schiffahrt, f kanaltrafik, -schleuse, f -n
kanalsluss, -sohle, f -n kanalbotten.
Verbindung, f -en kanalförbindelse, -wage, f -n
O kan al våg. -werft, f -era kanalvarv. -winde,
f -n ⚙ kanallyftverk. -zelle, f -n bot.
kanalcell. -ziegel, m O håltegel,
kanallnäisch, a kananeisk. K-niter(in), se
Kà-naaniter[in).
Kanangaöl, n -[e]s ylang-ylang.
Kanapee [’kana’pe:], n -s -s vüsoffa kanapé.
Kanaren [’na:], pl geogr. Die ~ Kanarieöarna.
Kanarien‖futter, n, se -same[n]. k-gelb, a
kana-riegul. -glas, se uranglas. -gras, n bot.
Phaia-ris canariensis kanariegräs. -hahn, m -[e]s -e†
kanariehanne. -Hänfling, m, se Flachsfink.
-sam|e[n], m -ens -en kanariefrö. -sekt, m -[e]s
-e kanarie|sekt, -vin. -sie [zi:], f F, se [-[vogef}-weibcUen.-] {+-[vogef}-
weibcUen.+} -vogel, m -s -† kanariefågel, [-[vo-gel]weibchen, -] {+-[vo-
gel]weibchen,+} n kanariehona. -Vogelzucht, f
kanariefågelsavel, uppfödande av
kanariefåglar. -wein, se -sekt. -zucker, m -s
kanarie-socker.
Kanar‖ier(in), m (/) invånare på Kanarieöarna.
k-isch, a. Kne Inseln Kanarieöarna.
Kanaster, se Knaster.
Kanchil m -s -s zool. Traguius k an ch ii kantschil,
d vär gmy skh j ort.
Kandar‖e, f -n (betsel, bestående av stång och bridong)
kandar. k-|en, -te ge-t tr sätta kandar på*,
-en|zügel, m kandaijtygel, -töm.
Kandel, I. m -s -n (f -n) dial. [tak]ränna. II.
/-n, se Känne. III. m -s se Kandiszucker.
Kandelaber m -s - kandelaber, armljusstake.
Kandelbeere, f bot. Viburnum lantana parkolvoni
kände‖n, -te ge-t, se kannelieren, auskehlen.
Kandelzucker, se Kandis.
Kandidat m -en -en 1. kandidat. Als n
auf-treten uppställa sig som kandidat; om Jer
Medizinr der Philosophie medicine, filosof
kandidat. 2. dial., se Hauslehrer, -en]exam|e^
n -ens -ina kandidatexamen. -en|liste,, f -n
kandidatlista.-en|rede, f -n 1. provpredikan.
2. pari. kandidat-, program|tal. -enjstand, m
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
