- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1234

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kapuzinerkaffee ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n[er]nunna. -kaffee, m -s -s , se Kapuziner 3.
-kloster [o:], n -s -† kapucin[er]kloster. -kraut,
n böe. Nigella damascena »jungfrun i det gröna».
kresse, f bot. Trop«oium majus kapncin-,
indian|-krasse, -kutte, f -n kapucin[er]kåpa.
k~mä-ßig, se lebhaft, -mönch, m -[e]s -e, se
Kapuziner 1. -nonne, f -n, se -in. -orden, m -s
kapu-Cinerorden. -pflaume, f bot. Pariuarium
macro-pbjiium ingefärsplommon. -pilz, m bot. Boletus
acaber Strävsopp. -predigt, f -en, se
Kapuzi-nade. -pulver, n kapucinerpulver. -rose, f
bot. Eosa eglanteria gul tÖrnrOS. -tum, n -[e]s
kapncinerväsen. -vogel, se Kapuciner 2. a).
kapverdisch, a geogr. Die K^en Inseln Kap
Yerdeöarna.
Kap‖wein, m -[e]s -e band, kapvin. -wölken, pl
astr. kapmoln, Magelhäes’ska moln el. fläckar.
Kapybara, n -s -s zool. H.vdrocbcerus capjbara
Capy-bara, vattensvin.
Kar, n -[e]s -e 1. så, kar, kittel. 2. geoi. i
Aiperna bergkittel, kitteldal.
Karabiner. m -s - 1. karbin. 2.se -haken.
-futteral, n -s -e karbinfodral. -haken, m -s
-0 karbinhake. -hälfter, f -n karbinhölster.
-rlemen, m karbinrem. -tasche, se -hälfter.
Karabin|er [ni’e:], m -s -s ⚓ karabinjär.
Kara[c]ke, f -n ⚓ förr lastfartyg karrek.
Karäer m -s - (judisk sekt) karé, karait.
Karaffe, f -n karafE(in). -n|schildchen, n
karaff-etikett. -n|untersatz, m -es -e† karaffbricka.
Karaffine [’fi:], f -n (liten) karaff(in).
Karaibe m. m.,»e Karibe m. m.
Karakal m -s -s zool. Felis caracal karakal, ökenlo.
karakolier|en [Ii:], -te -t intr [/i] ⚓ förr
karako-lera.
Karambo‖lage [’la^a], f -n biljard o. b»di.
karam-bolage, sammanstötning, -age|partie, f -«,
-age|spiel, n -[e]s -e karambolage|parti, -spei,
-e, f -n karambol, röd boll. k-ier|en [’Ii:],
-te -1 intr [h] biljard karambolera; F stöta el.
törnå ihop, mit e-m med ngn. -ieren, n -s
karambolage.
Karamel [’mel], m -s (bränt socker) karamell, -le,
f -n (sockerbagerialster) karamell.
Karat [’reut], n -[e]s -e karat, -gewicht, n -[e]s
-e hand. karatvikt. -gold, n -[e]s karatguld.
klier|en [’ti:], -te -t tr karatera. -ieren, n -s ,
-ierung, f -en karatering,
-karätig i sms. -karats, -karatig, t. ex.
achtzehntes Gold 18 karats guld. Kakelt, y [-karat[halt].-] {+karat[-
halt].+}
Karausche, f -n zool. Carassius vulgaris ruda.
Karavelie [’vela], f -n karavell.
Karawan‖e, f -n karavan, -en|führer, m
karavanförare. -enjhandel, m -s karavanhandel,
-en|herberge, f -n, se -serei. -en|straße, f -n
karavanväg. -en|tee, m -s karavante,
-en|-weg, m -[e]s -e, se -en]straße. -serei [’rai:],
f -en karavan|seraj, -härbärge, chan.
Karbamid, se Harnstoff.
Karbatsch‖e [’ba:], f -n karbas, läder-, rid|-
piska. k-|en, -[e]si -test -t tr karbasa, piska
upp, låta smaka karbasen.
Kar be, y bot. Carum carvi kummin.
Karbeele, f -n ⚙ slusströskel.
Karbellkraut, se Feldgarbe, -n|distel, f, se
Kardobenediktenkraut.
Karbid [’bi:t, -de], n -[e]s -e kem. karbid.
Karbol [’bo:l], n -s kem. karbol. -ineum [’li:],
n -s karbolineum. -öl, n -[e]s -e karbololja.
k^sauer, a karbolsyrad. -säure, f -n kem.
karbolsyra, fenol, -watte, f -n karbol|vadd,
-bomull.
Karbon [’’born], n -s geoi. stenkolsformation,
karbonsystem. -ade, f -n kök. karbonad,
k^arisch, a karbonarisk. -är|o [’na:], m -os
-i i tal. carbonaro. -at, -[e]s -e I. m min.
kar-bo|nado, -nat. II. n kem. karbonat, -isation
[tsi’o:n], f -en O väv. karbonisation.
k~-isier|en [’zi:], -te -t tr ø väv. karbonisera.
-isieren, n -s O väv. kanonisering,
isier-maschine, f -n ⚙ karboniseringsmaskin. -it,
n -[e]s -e kem. sprängämne karbonit.
Karborund [’runt, -da], n -[e]s kem.
carborundum, karborund, siliciumkarbid.
Karbunkel m -s - 1. läk. karbunkel. 2. se
Karfunkel. k^artig, o läk. karbunkelartad.
-krankheit, f, se Milzbrand.
Karburllation [tsT’om], f kem. karburering.
-ations|apparat, m -[e]s -e
karbureringsap-parat. -ator, [’ra:], m -s -en [’to:] ⚙
karburator. k-ier|en fri:], -te -t tr ⚙ karburera.
Karch m -[e]s -e† diai,, se Karré.
Kärcher, dial., se Kärrner.
Kardamom [’mo:m], m o. n -s -e kardemumma,
-alpinie, f bot. Elettaria cardamomum
kardemum-maört. -e, f -n, se Kardamom. -öl, n -[e]s -e
kardemummaolja.
Kardätsche, f -n 1.0 karda, ullkam. 2. rykt-
borste, hästskrapa. 3. se Kartätsche.
kardätsch|en, -[e]s* -test -t tr 1. ⚙ karda,
kamma (uii). 2. rykta, strigla. 3. se
kartätschen. K~, n -s O kardning.
Kardätschenlidraht m -[e]s -e† ⚙ kardtråd.
-haken, m -s - O kardnock. -macher, m
kard-makare. -putzer, -reiniger, m kardrensare.
-tisch, m -es -e ⚙ kardbord.
Kardätscher(in), m (/) O kard|are, -erska.
Karde, f -n 1. bot. Dipsacus kardtistel. Behaarte
~ D. pilosus hårig kardtistel. 2. ⚙ appretering
(blomhuvud av kardtistel) kardborre. 3. ⚙ kard|a,
-maskin.
Kardeel [’de:l], n -[e]s -e (/ -e) ⚓ kardel. -e,
f -n tranfat. -schütten, m O kardelsläda.
karden, se kardätschen 1.
Kardenllausstecher m O noppjärn. -distel, se
Karde 1. -gewächse, pl bot. kardtistel växter,
dipsacéer. -putzer, so Kardätschenputzer,
-rah-men, m -s - O kard|ram, -skiva, -saal, m
-[e]s -säle O kardningsrum. -setzmaschine, f
-ii ø kard8ättningsmaskin. -trommel, f -n
⚙ kardningstrumma, ruggmaskin.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free