Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kärder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kärder, ms- zool. nattsländelarv, husmask.
Kardialgie [’gi:J f läk. kardialgi, magkramp,
gastralgi.
Kardienstag m tisdagen i dymmelveckan.
kardieren, se kardätschen 1.
Kardinal m S -e† kat., zool. Cardinalis Virginia,
nu*, dryck kardinal, kr, a kardinal, ypperst,
huvudsaklig, huvud-, -bischof, m s -e†
kardinalbiskop. -botschafter, m påvlig legat el.
nuntius.
Kardinälchen, >e Plattmönch.
Kardinall|ia, pl kardinal-, grund|tal.
-kämmer-ling, m s -e påvlig kammarherre, -punkt, m
-[e]s -e kardinalpunkt, -s|blume, f bot. Lobelia
cardinalia kardinalblomma, -s|hut, m -[e]s -e†
kardinalshatt. -s|käppchen, n kardinalsmössa,
-s|versammlung, f -en kardinalsförsamling,
konklav. -s|würde, f -n kardinalsvärdighet,
-tugend, f -en kardinaldygd, -vogel, se
Kardinal. -zahl, f -en kardinal-, grund|tal.
Kardistel, se Karde 1.
Kardobenedikten|Idistel, f bot. a) se Distelkohl;
b) o. -kraut, n bot. Cnicue benedictus
kardobene-dikt.
Kardone, se Kardune.
Kardonnerstag m -[e]s -e skärtorsdag.
Kardune, <i>f -nYFIY|artischocke, f -n bot. Cynara
Cardnnculus kardon.
Karduse m. m., se Kartusche m. m.
karei|en, -te -1 tr ø (tyg) senga, sveda. Kr, n
s O sengning, svedning.
Karel‖ien, n npr geogr. Karelen, -ier(in), m (/)
karel|er, -ska.
Karene, f fasta, indragning av en måltid
såsom penitens.
Karenz [’rents], f -en karens, -jähr, n -[e]s -e
karensår. -zeit, f -en karenstid.
karessier|en [’si:], -te -11, tr karessera, smeka.
II. intr [h] kokettera, visa sig kärvänlig.
Karete, se Karrete.
Karett|je, -schildkröte, f -n zool. cheione imbricata
karettsköldpadda.
Karfiol [fi’o:l], m s -e, se Blumenkohl.
Karfreitag m -[e]s -e långfredag.
Karfunkel m -s - 1. min. karbunkel. 2. se
Karbunkel 1. -gesicht, n -[e]s -er F
drinkaransikte, rödbrusigt ansikte, karfunkel|n, -te
*t intr [h] gnistra (som en karbunkel). naSO, f
-n karbunkel-, brännvins|näsa. -Stein, m -[e]s
-e, se Karfunkel 1.
karg, (komp. -er o. kärger, -st o. kärgst) a 1.
karg, snål, sparsam, knusslig, gnidig, närig.
Mit etw. r sein vara sparsam el. knussla
på ngt; r mit Worten karg på orden,
ord-karg. 2. karg, knapp, skral, tarvlig, fattig,
futtig, t. ex. rer Lohn, Trost, r gewöhnt
van vid ett indraget liv el. att leva knappt.
Kargalldeur [’de:r], -dor [’do:r], m s -e band.
kargador, superkarg, skeppsmäklare,
karg|en, -te ge-t intr [h] vara karg el. snål,
knussla, spara, an, mit etw. på el. med ngt,
t. ex. nicht mit seinem Beifall r. Kr, n -s ,
se Kargheit.
Karger m -s - gnidare, knusslare, snålvarg.
jfr Geizhals.
Kargl|heit, f -en karghet, snålhet, knussel,
k-laut, se wortkarg. -lautheit, -lautigkeit,
se Wortkargheit.
kärglich, a karg, ringa, sparsam, knapp,
tarvlig, t. ex. ~er Lohn, re Mittel. Sich r
be-helfen müssen hanka sig fram med knapp
nöd; von der Natur r bedacht styvmoderligt
behandlad av naturen. Krkeit, se Kargheit.
Kärgling m s -e %, se Geizhals.
Kargo m -s s »i* 1. kargo, skeppslast,
fraktgods, laddning. 2. se Kargadeur.
Karibl|e [’ri:], m -n -n karib. -en|fisch, m tooi.
Serrasaimo piraya karibfisk, piraya. -intf -nen,
jfr -e. k-isch, a karibisk, t. ex. das jfiCre Meer.
Karibu [’ka:], n -s -s zool. Rangifer caribou karibu,
karier]en [’ri:], -te -t I. tr ruta, göra rutig. -1
rutig. II. intr [h] umbära, fasta, svälta.
Karies [’ka:], f läk. karies, ben-, tand|röta.
Karikatur [’tu:r], f -en karikatyr,
kren|ähn-lich, kren]artig, a karikatyr|artad, -mässig.
-en|bild, n -[e]s -er karikatyrbild. -eii|gemälde,
n -s - karikatyrmålning, kren[haft, se
Åren|-ähnlich. -en|liebhaber(in), m (/)
karikatyrälskare. -en|maler(in), -en]zeichner(in), m
(f) karikatyr|målare, -målarinna, -tecknare,
-tecknerska. krisch, a karikatyr|artad,
-mässig. -ist, m -en -en karikatyrist, karikatyr-,
skämt|tecknare.
karikierj|bar [ba:r], a karikerbar, lätt el.
lämplig att karikera, -|en [’ki:], -te -t tr karikera,
vrångteckna, förlöjliga.
Karinaten, pl zool. carinater.
Kariol, se Karriol.
kariös, a läk. karierad.
karisch, a geogr. karisk, t. ex. das iTre Meer.
Karkasse, f -n 1. ⚔ brandbomb. 2. karkas.
-n|band, n -[e]s -er† karkasband. -n|draht, m
-[e]s -e† karkastråd.
Karl m I. npr Karl, t. ex. r der Große. II.
-[e]s -e t, se Kerl. -chen, n npr (lilla) Karl,
Kalle, -in [’li:n], m -s -e 1. mynt karolin. 2.
kaolin, -ine [’li:], f -n F 1. se Karoline. 2.
brännvinsflaska, plunta. -ino, m s -s , se
-in L -ist, m -en -en karlist. kristisch, a
karlistisk. -sjbader, I. m -s - invånare i
Karlsbad. II. a Karlsbad-. Die r Beschlüsse hist.
Karlsbadbesluten; r Salz farm.
karlsbader-salt. -s|geld, f bot. Carlina acaulis stjärntistel.
Karmel m s npr geogr. Der Berg r Karmel.
Karmeliter m -s - karm elit [munk], -geist, m
-es farm. karmelitersprit. -in, f -nen
karme-litnunna. -mönch, m -[e]s -e, se Karmeliter.
-nonne, f -n, se -in. -orden, m s
karmelit-orden. -wasser, w, se -geist.
Karm|en, n -ens -iria sång, poem.
Karmesin [’zi:n], n s karmosin[färg]. kr, a
karmosinröd. -beere, se Kermesbeere, kr-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
