- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1252

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - keilähnlich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det på spiken. 2. ne pl. F stryk, prygel,
smörj, t. ex. ne bekommen. Es setzt ne det
vankas smörj. 3. ⚙ a) kil, sprint; b) art.
slutsten i valv. 4. ⚓ a) förr kilformig
uppställning; b) slutkil. 5. se
Donnerkeil 1. 6. xooi. Donax stymp-, trekants[mussla.
k^ähnlich, se knförmig, -ant [’lånt], m -en
en F slagakämpe. -antreiber, m O en som
slår in kilar, -arbeit, f -en gruvt.
kilnings-arbete. -ärmel, m kilärm. k^artig, se
kn-förmig. -auflager, n ⚙ kilens bäryta. -band,
n -[e]s -er† syskonhake. -bellage, f -n
⚙ kilhake. -bein, n -[e]s -e anat. kilben,
-beinflügel[knochen], m anat. kilbensvinge,
-bogen, m -s - kilbåge. -bohrer, m -s - ø
kilborr. -bolzen, m -s - ø sprintbult. -breite, f
-n ⚙ kilbredd, -einschlagen, -eintreiben, n
kilning. -eisen, n ⚙ kilformigt järn.
keil|en, -te ge-t I. tr i. kila; inkila. 2. F prygla,
slå, klå. 3. E-n für el. zu etw. n i sht
studentslang vinna ngn för ngt, värva ngn till el.
för ngt. 4. dial., se kaufen. II. intr [h] 1.
hugga, t. ex. die Sau beißt und -t wie rasend
um sich. 2. F, se büßein. n kil[ande,
ning; jfr keilen.
Keiler m -s - 1. ⚙ en som kilar. 2. F
slagskämpe. 3. jakt. vildsvinsgalt, -ei, f -en F
slagsmål, pryglande.
Keilüfäustel, ngruvt. slägga för indrivande
av kilar, -fläche, f -n ⚙ kilyta. k-förmig, a
kilformig. -hacke, se -haue, -haken, »*, se
{großer) Brachvogel, -hammer, m -s -†
kilhammare, -haue, f -ngruvt. kilhacka,
-hauenarbeit, f -en gruvt. arbete med kilhacka,
k-hauig, a som kan bearbetas med kilhacka;
spröd, k-hemm[en, -te ge-t tr kila under,
bromsa, -höhe, f -n ⚙ kilhöjd. -holz, n -es
-erf 1. splintved. 2.typ. drivholts.
in-schrift, f -en kilinskrift, -joch, n -[e]s -e
gruvt. kilhuvud. -kissen, n sned|kudde,
-dyna. -köpf, m -[e]s -e† ø kilhuvud, -kränz,
m -es -e†, 8e -joch. -länge, f -n ⚙ killängd,
-loch, »—[e]s -er† kilhål. -melde, f bot. Haii.
mus (Obione) portulacoides Saltmolla. -nute, f -ft
⚙ kilspår. -photometer [’me:], n astr.
kilfoto-meter. -presse, f -n ⚙ kilpress, -rad, n
-[e]s -er† O kilhjul. -radbremse, f -n
backbroms med kilspår. -rädergetriebe, n
-s -, -räderwerk, n -[e]s -e ⚙ kilhjulsväxel.
-rahmen, m -s - O tvP. kilram. -riemen, m
⚙ kilformig rem. -rille, se -nute, -schärfe,
/kilegg. -schlegel, m, so-faustel. -schnitt,
m -[e]s -e ⚙ kilsnitt, -schraube, f -n
kil-skruv. -schritt, f kilskrift, -schriftkunde, f
kilskriftsforskning, -schriftkundige(r), m adj.
böjn. kilskriftsforskare, k-schriftlich, a
kil-skriftsformig, kilskrifts-, -schwänze, pl zool.
papegojor med kilformig stjärt,
k-schwän-zig, a med kilformig stjärt, -schwanzlori
[lo’.ri:], m zool. Trichogiossus muiticoior
mångfär-gad lori. -schwanzsittich, m zool. conurus ka-
rolina|perikitt, -papegoja. -Sicherung, f -en
⚙ kil|säkring, -lås. -stärke, f, se-breite, -steg,
m -[e]s -etyp. kilsteg. -stein, m -[e]s -e
ark. kil-, valv|sten. -stoßer, m, se -fäustel.
-Stück, n -[e]s -e kilformigt stycke,
kilstycke. -stufe, f -n byggn. svängsteg. -treiber,
m 1. se -fäustel. 2. se -holz 2. -Verbindung,
f -era ø kil|förbindning, -förband.
-Ver|schluß, m -schlusses -schlüsse ⚔
kil|meka-nism, -slutningssystem. -weg, m -[e]s -e
kilspår. -winkel, m O kilvinkel, -zahlen,
pl mat. produkter av tre ojämna tal. -ziegel,
m kilformigt tegel, -zieher, m, se -holz 2.
-züge, pl ⚓ & kanoner kilräfflor.
Keim m [-e]s -e (dim. -chen, -lein) 1. bot.
grodd, växtämne, embryo, brodd,
grodd-knopp, spor, zool. o. fysiol, embryo, ne treiben
skjuta grodd[ar], gro. 2. bildl. frö, linda,
brodd, början, upprinnelse. Den n zu etw.
legen lägga grunden till ngt; den n e r
Krankheit in sich tragen bära fröet till en
sjukdom inom sig; etw. im ne ersticken
kväva ngt i broddén el. i sin linda; im ne
vorhanden möjligen inträffande, potentiell,
-apparat [’ra:t], m -[e]s -e groningsapparat.
-auflösung, f -era bakteriolys. k^bar, se
kn-fähig. -bildung, f -era groddbildning.
-bläs-chen, n biol. groddblåsa. -blatt, n -[e]s -erf,
-blättchen, n 1. bot. hjärtblad. 2. fysiol,
groddblad. Äußeres n yttre groddblad, ektoderm;
inneres n inre groddblad, entoderm;
mittleres n mesoderm. k^blätt[e]rig, a bot. med
hjärtblad, hjärtblads-, kotyledon.
-blätter-theorie [’ri:], f biol. groddbladsteori,
k^blatt-los, a bot. utan hjärtblad, akotyledon. -boden,
m -s ■-† O maltbotten, -drüse, f -n Mol.
könskörtel.
keim|en, -te ge-t I. intr [h (vid förändr. av
tillstandet el. platsen äv. s)] 1. gro, skjuta brodd, sticka
upp, knoppas, t. ex. die Saat, das Malz -t.
Der Bart -t skäggbrodden börjar framträda.
2. bildl. gro, spira upp, gry, utveckla sig.
nde Liebe, ndes Talent gryende kärlek,
talang. II. tr 1. komma (få) att gro, bringa
till groning, bildl. framkalla, väcka till liv.
2.brygg. om kom stöpa. ra groende,
groning, germination.
Keim‖entwicklung, f -era groddutveckling.
-epithel [’teil], ra -8 -e biol. groddepitel. -faden, m
-s -[†] bot. groddtråd. k-fähig, a gro-, frö|bar.
-fähigkeit, f gro-, frö|barhet. -fleck, m -[e]s -e
biol. groddfläck; chalaza. k-förmig, a bot.
embryonal. k-frei, a utan grodd, steril, aseptisk.
~ machen sterilisera, -freiheit, f sterilitet,
-frucht, f -e† bot. sporokarp, spor-,
sporangie|-frukt. -gang, m -[e]s -e† bot. frösträng.
-häuf-chen, ra bot. hos lavar soredium. -haut, f -e† biol.
gröddskiva, blastoderm. -hülle, f -n bot. «lag
av frövita peiisperm. -kapsel, f -n bot. spor.
-kasten, m -s - trädg. gronings[låda, -bänk.
-kern, m -[e]s -e biol. groddkärna. -knospe, f
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free