Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kerbeisen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hauen bildl. arbeta ihop med ngn, dela ljuvt
och lett med ngn. 2. bot. naggtand. -eisen, n
⚙ märk järn.
Kerbel m -s - bot. a) Anthriscus. Echter A.
certe-foiium körvelkäx; gemeiner ~ a. vulgaris
tagg-körvel; großer el. wilder ~ a. sylvestris
hund|-loka, -käx, -körvel; b) Chærophyiium.
Betäubender ~ ch. temuium hårfloka; c) Myrrhis.
Spanischer el. perennierender ~ m. odorata spansk
körvel, -kern, m, se [großer) Kerbel, -kohl, m,
-kraut, «, se [echter) Kerbel, -rübe, f bot.
Chærophyiium buibosum körvelrova, knölfloka.
-suppe, f -n körvelsoppa.
kerb|en, -te ge-t tr karva, göra inskärningar,
skåror el. snitt i, nagga, tanda, krusa; om
mynt räffla. Ge-t äv. bot. naggad, tandad. K~,
n karv|ande, ning; inskärning, nagg[ande];
tandning, uddning.
Kerbenüeinschnitt,m-[ë]s -e inskärning av hack,
snitt el. skåra, -fügung, f -en O spontning.
Kerberos [’ksr], se Zerberus.
Kerbllhaue, f -ȯ gruvt. kilhacka, -holz, n -es
-erf karvstock, t. ex. Kerben aufs ~
schneiden. Wir führen hein ~ bildl. vi äro inte så
nogräknade; es geht auf ein neues ~ bildl.
det kommer på ny räkning; das geht el.
kommt nicht aufs ~ det får inte skrivas upp;
viel auf dem ~ haben bildl. ha mycket på
sitt samvete, ha ett stort syndaregister; etta.
bei e-m auf dem ~ haben eg. stå i skuld hos
ngn för ngt, bildl. ha ngt otalt med ngn;
etw. auf das oj kaufen köpa ngt på kredit
el. »krita» ; etw. auf sein ~ nehmen taga ngt
på sin räkning el. sitt^ansvar; aufs ~ setzen
bildl. lägga på minnet; e-m etw. aufs ~
setzen, schneiden el. schreiben skriva ngt på
ngns konto; bel e-m auf dem ~ stehen stå
till boks el. i skuld hos ngn. k-ig, a äv. bot.
naggad, tandad. -ling, m -s -e, se -tier.
-ma-schine [’Ji:], f -n ⚙ karv-,
urkarvnings|ma-skin, maskin för utskärande av skåror,
-messer, n ⚙ k arvkniv. -nutmaschine, f -n ⚙
spontningsmaskin. -rad, n -[e]s -er† ⚙
karv-trissa. -rolle, f -n ⚙ karvskiva. -säge, f -wO
sågfräs. -scheibe, se -rolle, -schnitt, m -[e]s -e
träskärning, inskärning i trä; skåra; ⚙
karv-snitt. -schnittarbeit, f -en
träskärningsar-bete. -schnittmuster, n träskärningsmönster.
-Schnitzer, m träskärare. -schnitzerei [’rai], f
en träskärning. -seite, f -n ⚓ raiikniv egg.
-Stein, m -[e]s -e .0 i stenläggning kantsten.
-Stock, m -[e]s -e†, se -holz, -tier, n -[e]s -e zool.
insekt, -tierkunde, f zool. insektslära,
entomologi. -ung, f -en, se -en. -zahn, m -[e]s -e†
bot. naggtand. k-zähnig, a bot. naggad,
zan-ge, f -n, se -eisen, -zeichen, n skogsv. stämpel
å träd, som skola fällas. -Zettel, m
karvstocks-halva i delad karvstock.
Kerf [s], m -[e]s -e, -e, f -n 1. se Kerbe. 2.
insekt. -jäger, m, se Insektenfresser, -tier, n
-[e]s -e, se Kerf 2.
Kerguelenllkohl [ksr’ge:], m bot. Pringiea antiscorbu.
i i ca kerguelenkål. -land, n npr geogr.
Kergue-lens land, Desolation land.
Kerke-dortje, n -s -s ⚓ slabbgårding.
Kerker [s], m -s - (dim. -chen, -lein) fängelse,
t. ex. im ~ sitzen, in den ~ werfen, k^artig,
a fängelselik[nande]. -fieber, n läk.
fängelsefeber. -haft, f O hållande i fängsligt förvar,
fängelse, fångenskap, k^haft, k<vlich, a
fän-gelse|aktig, -lik. -loch, n -[e]s -erf
fängelsehåla. -luft, f fängelseluft. k^mäßig [ms:],
se ko>haft. -mauer, f -n fängelsemur,
-meister, m fångvaktare. k~|n, -te ge-t se
ein-kerkern, -pforte [o], f -n fängelse|port, -dörr.
-strafe, f -n fängelsestraff. ~ leiden utstå
fängelsestraff, -tür, f -en fängelsedörr, -turm,
m -[e]s -e† fängelse-, fång|torn. -typhus, m
läk. exantematisk tyfus, fläck-, hunger-,
krigs|tyfus, fläckfeber, -zelle, f -n
fängelsecell. jfr f. ö. Gefängnis-.
Kerkop|s [’ksr-], m -s -en [’ko:] 1. kerkop, troll.
2. ett slags långsvansad apa.
Kerl [e], m -[e]s -e o. P -s (dim. -chen) 1. karl,
mansperson, sälle, Fkarlslok. Armer ~ F
fattig sate; armseliger ~ fattig stackare; dicker
~ P tjockis; dummer F dumsnut;
durchtriebener, geriebener ~ F inpiskad skälm,
listig kanalje, fiffikus; elender ~ usling,
stackare ;ßdeler, lustiger ~ F munter ture, glad
lax, lustigkurre; ein ganzer ~ F en hel karl,
en karlakarl; grober ~ F grobian, knöl;
kleiner ~ liten stackare; langer, lang
aufgeschossener ~ F lång räkel el. drasut;
liederlicher liderlig sälle; das ist ein netter oj
i ron. det är en ljus pojke; du bist [mir’] ein
schöner oj! iron. du är just en snygg gossel
ein verteufelter ~ F en tusan till karl;
zerlumpter ~ F tras]hank, -varg; das ist
einmal ein oj! det kan man kalla en karl! 2. F
fästman, P »karl». 3. ibi. Fom flickor. Ein
strammer (guter) ~ en präktig (bussig) flicka.
4. förakti. betjänt[glop], drängslok. -chen, n
fö rak ti. karl|stackare, -kräk, struntkarl; F pys,
grabb, pojkvask, visper. Ein reizendes ~ en
förtjusande liten raring; ein tapferes ~ en
käck liten baddare. k~haft, mäßig [me:],
a karlaktig.
Kermes [’ker|mes, -mos], m - - farm. kermes.
-baum, »i, se -eiche, -beere, f -n 1. bot.
Phyto-lacca decandra kermesbär, alkermes. 2. *ooi., se
-schildlaus, -beerenbaum, m bot. Phytolacca dioica
ombu, umbu. -eiche, f bot. Quercus coccinea
schärlakans-, kermes|ek. -körner, pl
kermes-korn. k~rot, a kermesröd. -rot, n -[e]s
ker-mesrött. -Scharlach, m -s -e ⚙ kermesfärg.
-schildlaus, f zool. Coccus (Cbermes) iiicis
kermes-sköldlus.
Kern [s], m -[e]s -e (dim. -chen, -lein) 1. äv. bot.,
⚙ o. astr. kärna, t. ex. ~ e-s Kometen, über e-n
n^j gießen, wer den ~ haben will, muß die
Schale brechen, das also war des Pudels oj?
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
