- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1258

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kernwerk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-werk, n -[e]s -e ⚔ kärnverk, -wolle, f finaste
el. prima ull. -wort, n -[e]s -e kärnfullt el.
uttrycksfullt ord; jfr -ausdruch. -zelle, f -n
fysiol. kärncell.
Kero‖plastik [ke-ro-’plastik], f cero-,
vax|pla-stik. -se[ie]n [ze’lem, ’ze:n], -sin [’zi:n], n -s
hand. kero|sen, -sin, fotogen.
Kersey [’ko-.Tzi:], m -s -s hand. grovt ylletyg kersing.
Kerub, se Cherub.
Kerz|e [a], f -en (dim. -chen, -lein) ljus, i sht
vaxljus. Steif el. gerade wie e-e t stel som en
pinne, rak som ett ljus; tn des Witzes bildl.
snilleblixtar; du »v/ poet. du lättantändliga
hjärta!
KerzenüanzUnder, m redskap o. person ljuständare.
-balken, m -s - förr i kyrkor ljushållare, -beere,
f bot. frukt av Aleurites moluccana kandle-, ban-
kul|nöt. -beerstrauch, m bot. Myrica cerirera
vax-buske. -beleuchtung, f -en ljusbelysning,
bom-be, f -n knallglas. -docht, m -[e]s -e ljusveke,
-fabrik, f -en ljusfabrik, -fabrikant, m -en -en
ljusfabrik|ant, -ör. k-förmig, a ljus|formig.
-liknande, k-gerade [’ke-’ra:], a rak som ett
[tänt] ljus, spikrak, som tända ljus. -gießer,
m 1. ljus|stöpare, -tillverkare, -fabrikör. 2.
äv. -[gieß]maschine, f -n ⚙ ljus-, stöp|maskin.
-glühlicht, n -[e]s -er glödljus för ljus.
»halter, m -s - ljus|hållare, -knekt, -händler, m
ljushandlare, k-hell, a upplyst el. strålande
av ljus, t. ex. ter Saal, -laterna, f -n
ljuslykta. -leuchter, m ljusstake, -licht, n -[e]s
ljussken. Beim ~ vid ljus[sken]. -macher,
WI, se -gießer. -nußbaum, m bot. Aleurites
moluccana kandle-, bankul|nötsträd; jrr -beere.
-schein, m -[e]s, se -licht. -Schimmer, m -s
ljusskimmer, k-schlank, a smärt som en
vid-ja. -stärke, f ljusstyrka, fys., elektr.
normalljus. -träger(in), m (/) ljusbär|are, -erska.
-weihe, f kat. 1. ljusinvigning. 2.
kyndels-mässa. -Wollkraut, n, se Königskerze, -zieher,
mt se -gießer. -ziehmaschine, se -gießmaschine.
-kerzig, a i sms. av viss ljusstyrka.
Kerz‖lein, n litet ljus, ljus|stump, -bit, dank.
-ler, m -s - ljus|stöpare, -handlare.
Kescher [e], m -s - (dim. -chen, -lein) insektshåv;
fiskhåv. k’x/|n, kesch[e]re -te ge-t tr håva,
fånga med håv.
Kespen, pl -i* bottentimmer å fartyg.
Kessel m -s - (dim. -chen, -ein) 1. kittel, stor
gryta, t. ex. den t ans Feuer setzen, ~ flicken. ~
für das Weihwasser vigvattens|bäcken, -kärl;
kleine ~ haben auch Ohren ordspr. små grytor
ha också öron; der t schilt die Pfanne, daß
sie schwarz sei, der ~ schilt den Ofentopf
schwarz sind sie alle beide ordspr. ung. kära
kittel, sota inte grytan; den t einhängen bildl.
ha inflyttningskalas,’ ~ machen bidl. F »stöpa
ljus»; alles in denselben el. e-n t werfen bildl.
behandla alla på samma sätt, taga allt över
en bank. 2. Ø[ång]panna. E-nt ausklopfen
el. von Kesselstein reinigen rensa en panna.
3. geogr. kitteldal; krater; bassäng,
vattenbäcken; urholkning. 4. »t- strandkrökning, bukt,
urskärning i strandbädden. 5. ⚓ a) kittel,
mörsarvärn; 6) övergångskon i haubitser m. m.
6. jakt. a) kittel vid grytproy; b) gryt, lya,
kula; c) inringningsplats. 7. ark., se Kelch 4.
8. ⚙ slusskammare, -amboß, se Bodenamboß.
-anker, m -s - O pannstag. -anlage, f -n
ångpanneanläggning, -arbeit, f -en
pann-arbete; kopparslagararbete. -arbeiter, m
pannarbetare; kopparslagare, -armatur[’tu:r],
f -en O pannarmatur. -asche, se Pottasche.
-ausblasehahn, m -[e]s
-e/-Øpannutblåsnings-kran. -ausrüstung, f -en, se -armatur.
-batte-rie [ta’ri:], f -n 1. ⚔ mörsarbatteri. 2.
pannbatteri. -bäum, m -[e]s -e† trädg.
dvärgträd i kittel- el. korg|form. -bauwerkstatt, f
-enf O pannverkstad. -bedienung, f -en
ångpanneskötsel, -bekleidung, f -en
pann-beklädnad. -beschlag, m -[e]s -e†
pannför-hydning. -bier, n -[e]s hembryggt öl. -blech,
n -[e]s -e ⚙ pann-, grov|plåt. -boden, m -s -[f]
1. kittelbotten. 2. ⚙ [ång]pann[e]gavel.
bom-be, f -n ⚔ mörsarbomb. k^braun, a
koppar|-brun, -färgad, -braun, n -s mrg umbra.
»brunnen, m -s - kittelformig källa el. brunn,
-bü-ßer [y:], se -flicker. -dampfhaube, f -», se -dom.
-dampfmaschine, f -n ångpanna med påbyggd
maskin, lokomobil, -decke, f -n
pann-huv. -dom [o:], m -[e]s -e ⚙ [-ång[panne]-dom.-] {+ång[panne]-
dom.+} -er, se Keßler, -explosion [’zTo:n], f
en O ångpanneexplosion, -fabrik, f -en 1.
kopparslagarverkstad. 2. [-[ång]pann[e]verk-stad.-] {+[ång]pann[e]verk-
stad.+} -fang, m -[e]s -e† förr kittel|fångst,
-prov, provet med det kokande vattnet,
-farbe, f -n ⚙ tygtryck kittelfärg. -farbendruck,
m -[e]s -e ⚙ kittelfärgtryck. -feuerung, f -en
Øpanneldning. -flicker, m 1. kittel|flickare,
-botare, kopparslagare. 2. skämts,
kannstö-pare; jrr Kannegießer 2. -flickerei, f -en
kit-telflickeri. -flickervolk, n -[e]s kittelflickare;
patrask, slödder, k^förmig, a kittelformig.
-fundament, n -[e]s -e ⚙ pannbädd. -garnitur
[’lu:r], se -armatur, -gewölbe, n -s - O ark.
kittelvalv. -graben, m -s -† ⚔ ränngrav,
ky-nett. -haken, m -s - kittel|hake, -krok,
grytkrok. -haus, n -es -er† O pannhus, -heizer,
m ångpanneeldare. -heizrohr, n -[e]s -e
ångpannetub. -höhle, f -n geoi. kittelformig
håla. -hülle, f -n ytterskal till ångpanna,
-jagd, f -en, -jagen, n -s jakt. rundskall,
-kiel-schwein, n -[e]s -e bärjärn till ångpanna,
pannbädd. -körper, m O pannstomme. -lager,
n -s - ø pannbädd. -macher, m, se -arbeiter.
-mantel, m -s -† ø pannkapp. -maschine [’Ji:],
m O kvarn kittelmaskin. -mauerung, f -en
panninmurning. -messing, n -s
kittelmäs-sing. -mulde, f -n geogr. kitteldal.
kessel[n, kess[e]le keßle -te ge-t I. refl. Sich t
om marken sänka sig kittelformigt. II. tr.
Federn t sprita fjäder. III. intr [Ä].l. göra el.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free