- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1263

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kielrichtung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n -[e]s -e rätt till ankring, jfr -geld.
rich-tung, f -en kri. -schnecken, se -füß[l]er.
-Schwein, » -[e]s -e -i* kölsvin. -schwert [e:],
n -[e]s -er ⚓ kölfena, fenköl; centerbord.
-schwinn, se -schwein. -spündung, f -era i*
köl-spunning. -stapel, m -s -, -Stapelung, f -en
skeppsb. rad av köl-, stapel|block. -Stütze, f -»»i*
kölstötta vid Stapellöpning. -WaSSBI*, » -s ⚓ äv.
bildl. kölvatten, t. ex. im ~ jds segeln,
-wasser-formation [tsi’oin]jZ-era, -Wasserlinie, f -n
kölvattensordning, kolonn, -weger, m »t»
våg-hålsvägare. -werft [s], f -en
kölhalnings|-varv, -plats, -werk, n -[e]s koii. trädg.
blomsterlökar.
Kieme, f zool. gäl, gån, t. ex. durch —ra
men.
Kiemen‖apparat pratt], m -[e]s -e gälapparat,
-atmer [’a:], w djur, som andas med gälar,
-atmung [’a:], f -en andning med gälar,
-bäum, m -[e]s -e† gälträd. -blatt, n -[e]s -erf,
-blättchen, n -s - gälblad. -bogen, m -s -
gälbåge. -decke|, m gällock. -faser, f -n
gälfrans. k-förmig, a gälformig. -fuß, m -es -eft
-füß[f]er [y:], m zool. gälfoting, brankiopod.
-haut, f -e† gälhinna, -höhle, f -n gälhåla.
k-los, a utan gälar, -lurche, pl zool.
Perennibran-chiata gälgroddjur. -mund, m zool. Ampbioxus
lansettfisk. -mündung, -Öffnung, f -en
gälöppning. -plättchen,n gäl|skiva, -blad. -schwänze,
pl zool. Branchiura karplöss. -sipho, m -raera
[’fo:], -siphon [’zr.fon], m -s -s zool. hos musslor
brankialsif011. -spalte, f -n gälspringa, -tiere,
pl zool. ichtyoidea fisksalamandrar,
gälgroddjur. -tracheen [’xe:],^ zool. trakégälar.
k-tra-gend, a gälbärande, -wurm, m zool. Lernæa
bran-chialis gälparasit.
kiemig, a zool. försedd med gälar.
Kien m -[e]s torrved, tyre, töre. Das ist der
reinef P det var »bussigt»! det var det
bästa, man kan tänka sig, det var
»kucke-maffens» ! -apfel, m -s -† tallkotte, -bäum, m
bot. tall, fura. -bohrer, se Kiefer[n]rüsselkäfer.
-e, f -n dial., se 2. Kiefer, k—en, a av
torrved, torrveds-, tyr-, -er, m -s -
torrvedssam-lare. -fackel, f -n tyrbloss, pärt|a, -bloss,
torrvedsfackla. -fluß [o], m -flusses -flüsse
kådflöde. -föhre, f, se -baum. -fresser, m
zool. Tenthredo pini tallsågstekel. k—haltig, se
kr^ig. -harz [a:], n -es -e tallkåda. -holz, n
-es -er† 1. tall|ved, -skog. 2. se Kien, -holz«
fackel, se -fackel. k—icht, t k—ig, a kådig,
kådrik, om ved fet. -knorren, m -s - vresig
torrvedsgren. -krankheit, f, se -zopf. -öl, n
-[e]s träolja av tan, harts-, terpentin|olja,
-pest, f bot. 1. se -zopf. 2. tallkräfta, -po[r]st
[o], m bot. Ledum paiustre skvattram. -rauch,
m -[e]s, -ruß [u:], m -es O kimrök. -rußpilz,
m bot. slemsvamp, -scheit, n -[e]s -e[r] [-tall-[ved]trä.-] {+tall-
[ved]trä.+} -span [a:], m -[e]s -e† pärt|a, -sticka,
torrvedssticka. -stock, m -[e]s -e† 1.
tall-stubbe. 2. ⚙ metall, kinstycke (återstod av koppar
efter segring med bly), -topp, m -[ö]« P, se Kinem
matograph. -zopf, m bot. Peridermium blåsrost.
Kiepe, f -n 1. lockkorg. 2. ryggkorg. 3.
F fruntimmershatt i korgfsson kråka. 4. blldl., M
Korb, -n|hut, m -[e]s -e†, se Kiepe 3.
Kieper m -s - 1. se Köper. 2. se Küfer.
Kier m -s -s O panna.
Kies m -es -e 1. grus, grov sand. Mit —
gemischt grusblandad; ~ auf e-e Straße
auffahren grusa en väg. 2. sandbank. 3. min.
a) kis; b) se Quarz. 4. F studentslang
plurin-gar, kova. -abbrände, pl min.
svavelkisav-bränningar. -ader, f -n min. kisåder.
k—ähnlich, k—artig, a 1. grusartad. 2. min. kisartad.
kiesätig, se kieset[t]ig.
Kies‖aufschüttung, se -schüttung. -ausfüllung, f
-en grusfyllning, -bach, m -[e]s -e†
grusförande bäck. -berg, m -[e]s -e grusbacke,
be-schüttung, f -en sändning, k-bestreut, a
grusad, t. ex. —e Wege. -bett, n -[e]s -en
grusbädd. -boden, m -s -[†] grus|jord, -botten,
grusig mark. -brenner, m, -brennofen, m -f
⚙ kisugn.
Kiese, f -n -i* pallskiva i bräspei.
Kiesel m -s - (dim. -chen, -ein) 1. kem. kisel. 2.
min. kiselsten, flinta. Öl aus e-m pressen
bildl. pressa olja ur flinta, åderlåta en
girig-buk. 3. dial. hagel. 4. dial., se Kreisel, -ader, f
-« min. kiselåder. -alge, f -n bot. kiselalg.
»arbeit, f -era arbete utfört med hopsatta
kiselstenar. k—artig, a kisel-, flint|artad. -batzen,
m -s - F sty., se -stein, -boden, m -s -[f]
kisel-stensbotten. -einlagerung, f -en bot.
kiselin-lagring. -erde, f geoi. kiseljord. -fluorid [’ri:t,
-da], ra -[e]s -e kem. fluorkisel. -fluorkalium
[’u:or], n -skem.kiselfluorkalium. -fluormetalle,
pl kem. kiselfluormetaller, fluorsilikat.
k-förmig, a kiselformig. -galmei [’mai], m -[e]s -e
min. kiselgalmeja. -gebirge, n -s - geoi.
kisel-berg. -gerölle, n -s rullsten, grus. -glas, n -es
1. se -galmei. 2. ⚙ flintglas, -grube, se
Kiesgrube. -grund, m -[e]s -e†, se -boden, -gur [u:],
/geoi. kiselgur, bergmjöl, infusoriejord.
k—-haft, se kr^ig. k—haltig, a kisel|haltig,
-blandad. Chart[a], a flinthård. -härte [e], f
flinthårdhet. -herz, n -eras -era bildl. hjärta av sten,
flinthårt hjärta, stenhjärta. k—ig, a
kisel|-artad, -haltig. -ing, se Kiesling. -klumpen, m
-s -, -konglomerat [ma’ra’.t], ra -[e]s -e geoi.
konglomerat av kiselstenar, puddingsten.
-kupfer, n -s , -malachit [’xiitj m -[e]s min.
kisel|koppar, -malakit, -mangan [g’ga:n], ra -s
min. kiselmangan, rhodonit, röd mangankisel.
-mehl, n -[e]s, se -gur. -metall [’tal], ra -[e]s -e
kem.kiselmetall, silicium,
kiesel|n, kies[e]le -te ge-t I. tr 1. grusa. 2. t
slunga el. kasta som en kiselsten. II. intr [h]
dial. 1. hagla. 2. se kreiseln.
Kiesel‖panzer, m -s - bot. diatomacéskal.
-pflanze, f -n bot. kiselväxt. -pflaster [a], n -s -
fältstensbeläggning. k-reich, a 1. starkt kisel-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free