- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1275

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klangfärbung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


f -n mus. klangfärg, timbre, -färbung, f -en
brytning i tal. -figur [’gu:r], f -era fys.
klangfigur. -folge, f mus. tonföljd.
-fülle, f klangfullhet. -gabelklavier [’vi:r], n -s -e mus.
melodikon, adiafon. krgebend, a ljudande,
klingande, sonor, fulltonig, klangfull, -geschlecht,
n -[e]s -er mus. tonsläkte, -gewölbe, n -s -
ljudande el. akustiskt valv. -glas, se Bleiglas.
-holz, n -es -er† mus. trä för resonansbotten,
-lehre, f fys. läran om ljudet, akustik, -lein, m
bot. Linum crepitans springlin, krlos, a 1.
klanglös, icke ljudande,stum. 2. bildl. utan
ceremonier, i tysthet «t. stillhet, hemlig, -losigkeit, f
1. klanglöshet; läk. afoni. 2. tonlöshet.
-mes-ser, m fys. ljudmät|are, -ningsinstrument.
kr-nachahmend, a ljudhärmande,
onomatopoe-tisk. -nachahmung, f -en ljudhärmning,
ono-matopei. -probe, f -n om mynt klang|prov,
-prövning. k~reich, a klang|rik. -full, klingande,
-reichtum, m -[e]s klang|rikedom, -fullhet.
-schrift, f -en ljudskrift, -stein, se Kling stein.
-stück, n -[e]s -e mus. ᚼ sonat, -stufe, f -n mus.
intervall. -Verwandtschaft, f -en mus. klang-,
ton|frändskap. krvoll, se k^reich. -welle, f
-n fys. ljudvåg. -Wirkung, f -en klang-,
ljud|-verkan. -wort, n -[e]s 1. pl. -e klangrikt ord.
2. pl. -er† ljudhärmande (onomatopoetiskt)
ord. -zinn, n -[e]s ø fint tenn.
Klank m -[e]s -e†, -e, f -n dial. 1. ögla, knut.
2. vägkrök. 3. maska.
Klapp m -[e]s -e, se Klaps. kr, I. interj klapp!
pangl smack! jfr klipp I. II. adv, se klipp II.
-bank, f -e† hopfällbar bänk. -bettstelle, f -n
fäll-, tält|säng. -boje, f -n ⚓ tunn-,
spets|-boj. -bolzen, m -s - i puttingsbult. -boot [o:],
n -[e]s -e ⚓ hopfällbar båt. -bord [o], m
-[e]s -e ⚓ skvättbord. -brett, n -[e]s -er
fäll-skiva i vägg. -brücke, f -n fäll-, vind|brygga,
-bro; O klaffbro. -brust, f, se Dosenschildkröte.
Kläppchen, ra liten klaff el. lucka, jn- Klappe.
Klappdeckel, ro [ned]fällbart lock.
Klappe, f -n (dim. Kläpp[chen, -lein) 1. [-[flug]-smälla.-] {+[flug]-
smälla.+} se Fliege 1. 2. a) fiv. w mus. klaff,
ventil; b) [fall]lucka, läm; c) ⚓ ugnar m. m.
spjäll; eldstadslucka; draglucka; d)
vagnsdörr; e) lock ⚓ kanna; f) flik å kuvert. 3. skrädd.
julp, byxklaff; ficklock; uppslag. 4. anat.
klaff, valvel. 5. Eiserne r puttingsjärn.
8. rra pl. på hästar skygglappar. 7. bildl. a) Die
r zumachen F stänga igen butiken, upphöra
med ngt; b) haltenSie die r/ P håll klaffen
el. snattran [på er]! 8. F säng. In die r
gehen, sich in die r legen knyta sig, krypa till
kojs. 9. se Kaffeeklappe. 10. se Klaffmuschel.
klapp|en, -te ge-t I. intr [h] 1. klappa, smälla,
klappra, slamra, slå; om tänder skallra. Die
Tür -t hinter e-m ins Schloß dörren slår
igen efter ngn. jfr -em I. 2. om verser hålla
rytmen. Nicht r äv. halta. 3. F passa el.
ihop, stämma, gå i lås, passa i vartannat.
Die Sache -t nicht det vill inte gå riktigt
bra, det går inje som det ska’, det går ej i
lås, det hakar upp sig; es -t alles famos
det går förträffligt el. briljant, det går som
om det vore smort. II. intr [s] o. reß sich
r om klaff röra sig. (Sich) in die Höhe r
springa upp, slå upp: auseinander r gå isär,
öppna sig. III. tr 1. fälla, slå, t. ex. den
Rockkragen in die Höhe r. 2. F smälla, klappa
på, t. ex. ein Kind r. Kr, ra smällande m. m,
Wenn es zum r kommt F när det kommer till
kritan (blir allvar av el. gäller); nun kommt
es zum r F nu smäller det. jfr klappen.
KlappenOapparat [’ratt], m -[e]s -e ⚙ teier. klaff
-växel. k-artig, a klaff|formig, -liknande,
fe-der, f -n mus. i orglar klaff-, ventil|fjäder.
»fehler, m läk. klaff-, hjärt[valvel]|fel. -fenster, ra
gångjärnsfönster, k-förmig, se k-artig. -horn,
se Klapphorn. -instrument [’msnt], ra -[e]s -e
mus. klaffinstrument. -loch, n -[e]s -er†
klaff-, ventil|hål. -nadel, f -n ⚙ På stickmaskin
tungnål. -robbe, se Klappmütze 2. -röck, m
-[e]s -e† röck med uppslag, -schrank, m -[e]s
-e† ⚙ teier. växel[bord]. -signalhorn [’gna:l],
se Klapphorn. -sitz, m -es -e ⚙ ventilsäte,
-system [zYs’te:m], ra -s -e ⚙ telef, klaffsystem.
k-tragend, a klaffbärande. -trompete [’pe:], f
-n mus. ventiltrumpet, -ventil [vsn’ti:l], n -s
-e ⚙ klaffventil. -Ver[schluß [u], m Schlusses
-schlüsse ø på gevär klaffmekanism. -wehr, ra
-[e]s -e vattenbyggn. klaff vid fångdamm. -Werk, n
-[e]s -e ⚙ klaff-, ventil[uppsättning. -wirbel,
m O ventil-, piston|stång. jfr äv. Klapp-.
Klapper, I. f -n (dim. -chen, -lein) 1. skramla,
skallra. r e-r Mühle O kvarnklapp. 2. bot.
Rhinanthus höskallra. II. m -s -, se
Verschlußlaut. -apfel, m -s -† kalvilläpple. -hein, n (m)
-[e]s -e benrangel, skelett, skinntorr person.
Freund r skämts, benrangels-, lie|mannen,
Döden Fadder, krbeinig, se k^dünn. -blech,
n -[e]s -e skrällande blåsinstrument, kr dünn,
krdürr, a skranglig, tunn och smal,
skinntorr, mager som en skrika, -ei,f -en 1.
slamrande, skrammel. 2. plotter, skräp, strunt. 3.
prat, skvaller, struntprat, -er, m skramlare,
slamrare. graSmÜCke, f zool. Sylvia (Curruca)
cur-ruca ärtsångare, -hölzer, pl leksak
skrammel-verktyg, smattror. krig, a 1. skramlande,
skallrande, slamrande, re Verse haltande
vers; re Töpfe haltenam längsten atis ordspr,
spräckta krus hålla längst. 2. skranglig, t. ex.
re Figur. 3. skröplig, bräcklig. 4. skral,
dålig, si och så, skraltig, t. ex. es sieht mit der
Aktienzeichnung sehr r aus. -jagd, f -en
klappjakt, -kasten, m -s - 1. skrammellåda,
pianoskrälle, F hackbräde. Auf dem r
pauken F dunka el. hamra på pianot. 2. gammalt åk.
don vagnsskrälle. -mann, m -[e]s -leute 1. man
med skallra el. slamra, -leute pi. jakt.
drevkarlar. 2. se -lein. 3. se Plappermaul, -maul,
se Plappermaul, -mühle, f -n 1. kvarn. Ihre
Zunge geht wie e-e r bildl. mun[nen] går på
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free