Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - klappern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
henne som en väderkvarn, »det är som att
dra på en vev». 2. skramfa, skallra till
fågel-skrämma. 3. F slamme^kvarn, -taska,
pratkvarn.
klapper|n, klapp[e]re -te ge-t I. intr 1. [h]
klappra, slamra, skallra, t. ex. der Storch -1, mit
dem Geld, mit den Tellern oj. Mit den Augen
~ klatscha med ögonen; mit den Zähnen
vor Kälte ~ hacka tänderna av köld; sein
Mundwerk -t wie ein Mühlrad mnn[nen] går
på honom som ett kvarnhjul; jfr
Klappermühle., 2. [h] slamra, prata, pladdra, sladdra.
3. [h] prata för en sak, slå på stora trumman,
puffa. Für etw. ~ äv. skrika ut, basun[er]a
ut ngt. 4. [s] slamra, komma slamrande. II.
tr med angivande av verkan. E-n aus dem Schlafe
~ väcka ngn med sitt skrammel. III. refl.
Sich müde ~ trötta ut sig med prat, prata
sig trött. n -s skramlande, skrammel,
prat. ~ gehört zum Handwerk ordspr. F man
måste prata för saken.
klapp|ern, -[e]re -erte ge-ert intr [h] klappra,
slamra.
Klapperl|nuß, se Blasennuß. -ring, m -[s]s -e
zool. ring el. kapsel i skallerormens skallra,
-rose, se Klatschmohn, -rösel, w, se Ackerrose.
-schlänge, f -n 1. zool. crotaius skallerorm. 2.
F skämt», maskin knack er ska. k-schlangenartig,
a skallerormsliknande. -schlangenkraut, n bot.
Solidago canadensis gullris, -schlangenwurzel, f
bot. Polygala senega senegarot. -schuld, f -en F
småskuld. -stein, m -[e]s -e min. klapper-,
kamper|sten. -stock, m -[e]s -e† ⚙
kvarn|-klapp, -leka. -storch, m -[e]s -e† bamspr. stork,
-topf, m bot. Rhinanthus höskallra.
Klappüfächer m veckad (hopfällbar) solfjäder,
-falle, se Kastenfalle, -feder, f -n ⚙
tillhål-lare i lås. -fenster, n fällfönster, dragruta,
fönsterventil, k-förmig, se k-enartig. -holz, n
-es -er† tunnb. laggträ, kimvirke, -horn, n
-[e]s -er† mus. horn med klaffar, bygel-,
kent|-horn, kornett, -hornbläser, m mus.
kornett-blåsare. -hornvers [fsrs], m -es -e ung.
lime-rickvers. -hut, m -[e]s -e† 1. chapeau claque;
hopfällbar [cylinder]hatt. 2. hatt med klaffar,
k-ig, a försedd med klaffar (ventiler el.
valvler); i sms. -klaffig. -valvlig, t. ex. ziveioj.
-kamera, f -s , -kammer, f -n fotogr. bälgkamera.
-kragen, m -s - fällkrage, -laden, m -s -† ark.
hopfällbar fönsterlucka, -läufer, m &
klapplöpare. -leiter, f -n hopskjutbar stege,
skarv-stege, mekanisk stege, -messer, n fällkniv.
-mütze, f -n 1. mössa med klaffar,
snöbollsmössa, finsk mÖSSa. 2. zool. Cjstophora cristata
klappmyts, blåssäl. -nase, f zool. Hhinopoma
mi-crophyiium en art [egyptisk] flädermus, -netz, n
-es -e slagnät för fåglar, -reim, ‡, se
Schlagreim. k-rig, se k-erig. -schiff, n -[e]s -e [-mud-der[transport]pråm-] {+mud-
der[transport]pråm+} med luckor, -schirm,
m -[e]s -e [hopfällbar] avdelningsskärm,
-schraube, f -n ⚙ länkbult. -sesse|, m, se
-stuhl, -sitz, m -es -e teat. klaff|plats, -stol.
-Spiegel, m hopfällbar spegel, -steg, m -[e]s -e
1. nedfällbar spång el. bro. 2. nedfällbart
fotsteg. -stiefel, se Stulpstiefel, -stiel, m
-[e]s -e ⚙ snick. konsol för takstol o. d. -stuhl, 7»
-[e]s -e† fäll-, tältjstol. -Stulle, f -n
dubbel|-smörgås, P -’smeka’, -tisch, m -es -e klaff-,
fäll|bord. -trompete, se -en\trompete. -tör, f
-en fall]dörr, -lucka, -ventil, se -en\ventil.
«verdeck, n -[e]s -e sufflett. -visier [v], n -s -e
⚔ klaff-, fäll|sikte. -zange, f -n ⚙ pincett,
[jfr äv. Klappen-.]
Klaps m -es -e[f] (dim. Kläps]chen, -lein) klapp,
slag, smäll, smäck, dask, P smocka;
munfisk, slag på fingrarna, sittopp. Da habe
ich meinen ~ weg F nu får jag mina fiskar
varma; e-n o> kriegen bildl. få smäll, äv. få en
[vänskaplig] klapp. mie?-/smack! smäckl
klatsch! duns! k~|en, -[es]* -te ge-t I. intr
[h], se klappen 1.1. II. tr smacka (slå, ’smocka’
el. da ska) till, smälla, -en, n-s - smäll[ande],
dask[ande], slängar,
klar, a (komp. -er (‡ klarer) -st (‡ klärst)) 1.
klar, ren, ljus; tydlig, påtaglig, t. ex. ~e
Augen, o, er Himmel, ~ er Kopf ~e Vorstellung,
ojes Wasser, Wetter; adv. klart, klarligen, t. ex.
es ist oj, daß er lügt. Das Gegenteil raka
motsatsen; der o,e Unsinn rena galenskapen;
ojer Gewinn ren vinst; Spiegelglas o>
schleifen O klarslipa spegelglas; e-m o,en Wein
einschenken bildl. giva ngn klart besked,
sjunga ut sin mening för ngn; »v, und bündig
seine Meinung sagen säga ut sin mening klart
och tydligt; das ist von selbst (an sich) oj
det är självklart; das ist ~ und deutlich
wie die Sonne el. so ~ wie der Tag el. wie
2 mal 2 — 4) det är solklart, ([så] klart som
dagen el. som att två gånger två är fyra); es
ist ~ wie Kloßbrühe (Tinte el. Torf) skämts. F
det är klart som korvspad; er ist sich (dat.)
selbst nicht ~ han är icke på det klara med
sig själv; über etw. (ack.) werden komma
på det klara med ngt; sich (dat.) über etw.
(ack.) sein ha ngt klart för sig, vara på det
klara med ngt; ~ werden klarna; sich (dat.)
«v/ werden få klart för sig; mit einander o>
werden göra upp ett mellanhavande,
komma överens. 2. genomskinlig, t. ex. ~es
Ge-icebe. 3. «i* m. m. klar, beredd, färdig. Den
Boden ~ machen lantbr. röja marken; ~ zur
Abfahrt, zum Gefecht! klart till avresa, till
strid! von etw. kommen ⚓ gå klar för (klara)
ngt; ein Tau fährt o, «£« ett tåg går klart;
~e fahrende el. ~ laufende) Taue ȣ- klara
tåg; ein Takel ot scheren klara en talja;
~ Deck! ~ Schiff! <i« klart däck! klart skepp!
~ beim Anker! i» klart vid ankaret! den
Anker, die Riemen ~ machen <£» klara
ankaret, årorna; zum Wenden! klart att
vända! I. n poet. Der Augen oj ögonens ljus
(glans). II. m -[e]s band. fin batist el. kambrik.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
