- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1277

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

III. Kfve, n adj. böjn. 1. Das ne vom EL
äggvitan. 2. (Obs. I skrives oftast med liten bokstav)
klarhet, det klara. Etio. ins ne bringen (setzen)
klargöra (klara upp) ngt; über etw. (ack.) el.
mit etw. ins ne kommen komma på det klara
med ngt, få ngt klart för sig; über etw. (ack.)
im nen sein vara på det klara med ngt, ha
ngt klart för sig.
Klar|a, f npr -as -as o. -era (dim. Klårchen)
Klara.
Klär|]anlage, f -ra, -anstalt, f ~en O sockerbruk
raffinaderi.
Klara[s]feuer, se Elmsfeuer.
klaräugig, a klarögd.
Klärllbassln [’se], n -s -s , -becken, » O [-klar-[n]ingsdamm.-] {+klar-
[n]ingsdamm.+} -behälter, m O klar|tank,
-bas-säng.
klarblickend, a klar|synt, -seende.
Klärbottich m -[e]s -ebrygg. silkar.
Klärchen, ra -s , se Klara.
klar‖denkend, a klartänkande. -düster, a mài.
klärobskyr, ljusdunkel.
1. Klare. se klar III.
2. Klare, f 1. Dem Talg die n geben skira
talgen. 2. kök. tunt spad, tunn sås.
Kläre, I. f 1. klarhet, genomskinlighet. 2. a)
se Kapellenasche; b) fin kolstybb. II. f npr
-s -n, se Klara.
Klar-Elf, f geogr. Die n Klarälven,
klar|en, ’te ge-t tr klara, göra klar, t. ex. e-e
Flagge, ein Takel n.
klär|en, -fe ge-t I. tr 1. äv. ø klara, rena, rensa;
skira, skära, luttra. Fenster n putsa fönster;
ge-ter Zucker, se Klärsel. 2. fotboll om back
bryta. 3. se aufklären. 4. se ausroden. II. refl.
Sich n klarna, bli[va] klar el. ren, t. ex. der
Himmel, das Bier -t sich. K~, n -s [-klar[n]an-de, -] {+klar[n]an-
de,+} renande.
Klaret[t] [kla/rst], m -s -s claret, kryddat rödvin.
-traube, se Fuchstraube.
Klärllfaß, n -fasses -fässer O klarningsfat.
-gefäß, n -es -e ⚙ sockerbruk klarpanna, -haus,
n -es -er† O sockerbruk raffinaderi.
Klarheit, f -en 1. klarhet, tydlighet, t. ex. ~
in etw. (ack.) bringen, n über etw. (ack.)
gewinnen få klarhet om (i) ngt. 2. glans,
skimmer, ljus.
klarier‖en, -te -t tr ⚓ klarera. K-en, n -s &
klarer|ande, -ing. K-er, m «£- klarerare. K-ung,
f-en klarering.
Klarierungsllbrief, -schein, m -[e]s -e &
klare-ringssedel. -spesen, pl «i* klareringsavgifter.
klarifizier|en [fi’tsi:], -te -t tr 1. ø, se läutern.
2. jur., se erklären.
Klarin [’ri:n], ra -[e]s -e, -e, f -n mus. klarin
trumpet.
Klarinettllblatt, n -[e]s -er† mus. klarinett|blad,
-rör. -e, f -n mus. klarinett, -en|rohr, n bot.
Arundo nonax italiensk vass. en|ton, m -[e]s -e†
mus. klarinetton. k-ier[en, -te -t intr [h] spela
klarinett, -ist, m -en -en klarinett[s]blåsare.
Klarissllenorden m -s - reiig. klarissinnornas
orden, -in, f -nen reiig. klarissinna nunna.
Klär‖kanne, f -n klarkanna för vin. -kessel, m
⚙ sockerbruk klarpanna, -kübel, m, se -bottich.
klar‖legen, legte klar -gelegt -zulegen tr
klargöra, utreda. K-iegung, f -era klargörande,
utredning, e-r (gen.) Sache av ngt.
klärlich, adv % klart, klarligen,
klar[machen, mache klar -gemacht -zumachen
tr 1. klargöra, utlägga, t. ex. e-m den
Standpunkt n; jfr -legen. 2. Holz n hugga (klyva,
spinta) ved. 3. göra klar, klarera.
Klär‖mittel, ra klarmedel. -nüße, f p/bot. frön ar
Strychnos potatorum klamötter för renande av
dricks-vatten, -pfanne, f -n, se -kessel.
Klarschiff, n -[e]s »1« klart skepp, -exerzieren,
ra, -ubung, f -era å* övning för klart skepp till
drabbning, ställning till drabbning.
Klarl|schleifen, n ⚙ 0m spegelglas klarslipning.
-schrift, f renskrift, äv. översättning,
k-se-hend, se k-blickend. -sein, n klarhet, tydlighet.
Klärsel, ra -s - O sockerbruk klärsel. -kochen, n
0 klärselkokning.
klarsichtig, a klarsynt. K~keit, f klarsynthet.
Klär‖späne, plbrygg. klarspån. -staub, m -[e]s,
se Kapellenasche.
klarllstellen, stellte klar -gestellt -zustellen tr.
se -legen. K-steliung, f -era klargörande,
förklaring, belysning; jfr K-legung.
Klärteich m -[e]s -e ⚙ klartank,
klarnings-bassäng.
Klartuch, ra -[e]s O väv. fint linne.
Klärung, f -era klarande, renande; Midi,
uppklarande, klarläggande, utredande;
uppklarnande. -s-, i sms., se Klär-.
Klas, P, se Klaus.
Klasse, f -n klass, t. ex. die arbeitenden,
gebildeten nn, nach nn einteilen el. ordnen, in
e-e bestimmte n stellen, er ist der Erste
[Letzte) seiner n, e-n in e-e n versetzen. Die
höheren nn de högre (övre) klasserna i aiim.;
die oberen nn de övre klasserna i skolan; Ydie
niederen nn de lägre klasserna i aiim.; Ydie
unteren nn de lägre klasserna i skolan;
Hauptmann erster n kapten av första graden;
Fahr]schein el. -karte erster [zweiter) (gen.) ~
första (andra) klass biljett; Reisender
zweiter (gen.) andraklasspassagerare; von n
av klass, framstående; an n überlegen sein
sport, vara av högre (bättre) klass, ung. vara
överlägsen i teknik, -ment [’msnt], n -s -s
klassement, inrangerande, inordnande i klasser.
Klassen‖älteste(r), m o./adj. böjn., se -aufseher.
-arbeit, f -era skoi. skolskrivning, arbete utfört
1 klassen el. på skolrummet, -aufsatz, m -es
-e† skoluppsats, -aufseher, m skoi.
ordningsman. k-bewußt, a klassmedveten, -bewußtsein,
n -s klassmedvetande, k-bildend, a bildande
klass, klassifi[c]erande. -buch, n -[e]s -erf
skoi. klassbok, liggare, -einteilung, f -era
klassindelning, klassifikation, -erste(r), m o./adj.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free