- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1287

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kletterhaar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gymn. klätter[ställning, -redskap, -haar, bot.
n -[e]s -e klätterhår. -halke, f bot. Geiseninm
fsempervJrens gul jasmin, karolinajasmin,
klet[t]erig, a P usel, miserabel, ömklig, eländig.
Kletter‖mast, m -[e]s -en, sa -stange. -meise, f
zool. Certhia familiaris trädkrypare.
klett|ern, -[e]re -erte ge-ert intr [h o. vid
ortsförändring s] klättra, klänga. Auf e-n Baum
e klättra upp i ett träd; der Riemen -ert ⚙
remmen kryper. K^, n -s klättr|ande, -ing.
Kletter‖partie, f -n klätter-,
bergbestignings|-parti. -pflanze, f -n bot. kläng[e]växt. -ratte,
f zool. Capromys klättrarråtta. -rose, f bot.
kläng-, klätter|ros. -Specht, m zool. Tichodroina
muraria murkrypare. -spor[n, m -n[e]s -en, se
-eisen, -stange, f -n gymn. klätter|stång, -mast.
-Staude, se -rose. -Stiefel, m O klättersko.
-tau, n -[e]s -e gymn. klätterlina. -tiere, pl zool.
klättrande djur, klättrare. -Übung, f -en
klätterövning. -vogel, m zool. klätterfågel.
-weiche, f -n ⚙ jämv. klätterväxel.
Klett|jfrucht, f -e† bot. taggfrukt, -weide, f bot.
Salix rosmarinifolia en art krypvide.
Kletze, se Klötze.
klick, interj. e hl ack! klipp klapp! K e,f~en
<£>. ~ des Steuerruders köihäl; ~ am
Vordersteven skäggknä. K^e, se Clique. K^er, m -s
-F 1. se Kleckser. 2. leksak ler-, sten|kula. -|er|!,
-[e]re -erte ge-ert intr [h] F 1. se klecksern.
2. spela kula. K^werk, se Kleiberwerk.
Klieblleisen, ntunnb. spalt|järn, -kniv. k-|en,
klob klöbe gekloben (o. -te ge-t) dial. I. tr klyva.
II. intr [s] o. reß sich e klyva sig.
Kliebenwurzel, se Klettenwurzel.
Kliebller m -s - dial. klyvare, vedhuggare, -holz,
n -es -er† kluven ved; sågat timmer, k-ig, a
klyvbar, lätt att klyva.
Klient [klr’ent], m -en -en klient, -el [’te:l],
f-en klient|el, -skap. -in. f -nen, se Klient.
-schaft, se -el.
klier|en, -te ge-t intr [h] F klottra.
Kliesche [’kli:Ja], f -n zool. Pleuronectes limanda
sand|flundra, -skädda. Unechte e
Hippoglossoi-des limandoides lerskädda, stormun, judepiga.
Kliff, n -[e]s kliff, [kust]klippor koll., geoi. bräcka,
kliff, se klaff, -en, se kläffen. K~klaff, m -[e]s
-e, se Kläffer.
Klima [’klnma:], n-s -so.-te klimat,luftstreck,
-beschreibung, f -en klimatbeskrivning,
-fie-ber, n klimatfeber, -krankheit, f -en
klimatsjukdom.
klimakterisch [’te:], a läk. klimakterisk,
vänd-punkts-, t. ex. ee Jahre, ee Zeit. K-ium, n -s
läk. klimakterium, övergångsperiod.
Klimallschwankungen, pl klimatförändringar,
-variationer, k-tisch [ma:], a klimatisk,
klimat-. -tologie [’gi:], f -n klimatologi, lära
om klimaten, k-tologisch [’lo:], a
klimatologisk. -Wechsel [’kli:], m klimatförändring.
Klimax [’kli:], f -e klimax, stegring [i [-uttrycket].-] {+uttryc-
ket].+}
Klimbim [klim’bim], m o. n -s humbug, reklam,
skoj. Viel e für etw. machen göra mycket
väsen av (puffa för) ngt.
Klimm‖e, f -n bot. cissus exotisk klängväxt.
k-|en, klomm[e]st (o. -test) klömmest (o. -[e]test)
geklommen (o. ge-t) -[e] intr [h o. s] klättra,
klänga, äntra, jfr klettern, -haar, se
Kletterhaar. -rad, n -[e]s -er† O jämv. kugghjul i
bergbana. -stag, n -[e]s -e ⚓ bog-, löp|stag Pà
bogspröt. -stange, se Kletterstange, -ziehen, n -s ,
-zug, m -[e]s -e† gymn. armhävning.
Kiimper‖ei, f -erc, se Geklimper, -er, m -s -, -in, f
-nen pianoklink|are, -erska, en som klinkar
(spelar illa), -kasten, se Klapperkasten 1.
k-klein, a F gruvligt liten, -lied, n -[e]s -er
slagdänga, -ling, m -s -e, se -er.
klimp|ern, -[e]re -erte ge-ert intr [h] o. tr 1.
skramla, bingla, rassla, t. ex. mit dem Geld e.
2. klinka, dunka, ’hamra’, t. ex. auf dem
Klavier e. K~, n -s skramlande; [-klink[an-de];-] {+klink[an-
de];+} äv. spel[ande], t. ex. das e auf der
Zither hörich gem.
Klimp|rerin, se -erin.
kling, interj kling! klirr! ~ klang! kling klang!
dingdång! pling plong! K~, m oböji. Mit e
und Klang med pukor och trumpeter
(klingande spel). Ko^beutel, se Klingelbeutel.
1. Klinge, f -n 1. klinga pà svärd m. m., blad P&
kniv el. yxa, t. ex. Messer mit zwei en. Mit
flacher e med flata klingan. 2. klinga, svärd,
t. ex. e-n über die e springen lassen, e-e gute
e führen, die en kreuzen. E-e gute e
schlagen a) föra en god klinga, fäkta bra, slåss
duktigt; b) F ata duktigt ta[ga] för sig som en
hel karl, visa tapperhet i grötfatet; e-n vor
die e fordern utmana ngn på duell; bei der
e bleiben bildl. hålla sig till sak[en]. 3. ⚙ ~
e-s Hobels hyveljärn.
2. Klinge, f -n% ravin, klyfta, dalbäck.
Kling|ebeutel, se -elbeutel.
Klingel, f -n [ring]klocka, pingla, bjällra. Die
e ziehen dra i klocksträngen, ringa på [-[klockan];-] {+[kloc-
kan];+} elektrische e elektrisk ringledning,
-anmacher, m klockuppsättare,
ringledningsmontör. -bahn, F, se Kleinbahn, -beutel, m
-s - 1. [kyrk]håv med pingior. 2. hängande
bröst, pi. P hängpattar. -draht, m -[e]s -e†
klocksträng av metalltråd, -feder, f -n
ring-klocksfjäder. -griff, m -[e]s -e ringklocks-,
ringlednings|handtag. -herr, m -n -en
kyrkvärd. -knöpf, m -[e]s -e† ringledningsknapp,
t. ex. auf den e drücken, -ieitung, f -en
ringledning, -möhre, f, se Gartenrapunzel b).
kling[eln, -[e]le -elte ge-elt I. intr [h] ringa,
pingla, t. ex. an der Tür e. Der
Fernsprecher -elt det ringer i telefon; [nacK] e-m e
ringa på ngn: opers. es -elt det ringer. II. tr.
E-n aus dem Schlafe (Bette) e väcka (få upp)
ngn genom ringning. III. refl. Sich müde e
ringa sig trött. n -s ringlande, ning.
Klingelllschnur, f -en o. -e† klock|snöre, -sträng.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free