- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1288

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klingelwecker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-wecker, m elektrisk ringklocka, -zug, m
-[e]s -e† 1. ringning (tryckning) på klockan,
t. ex. e-n durch e-nwecken. 2. klocksträng.
3. ring|ledning, -apparat, -anordning,
kling|en, klang[e]st klängest geklungen (o. ‡
-te ge-t) -[e] I. intr 1. [h] klinga, ljuda,
t. ex. gut, hohl, lieblich, rauh, loidrig —, mit
nuder Münze bezahlen, mit —dem Spiele, e-e
—de Schelle, —de TFor£e. Der Name -t gut
namnet har en god klang; —de Reime
kvinnliga rim; —der Fros£ bitande köld; —der
Vorteil kontant vinst, vinst i klingande mynt
(reda pengar). 2. [h]. Die Ohrenmir det
ringer för mina öron (susar i öronen på mig).
3. [h] klinga, låta, förefalla, t. ex. das -1
sonderbar [wie ein Märchen). 4. [h] (obs.! oftast
svag böjn.). Mit den Gläsern — klinga med
glasen, skåla; auf die Gesundheit (das Wohl)
jds — dricka ngns skål; an das Glas
klinga (slå) på glaset. 5. [s] utbreda sig,
tränga, nå, t. ex. sein Ruf ist bis in ferne
Länder geklungen. 6. [h] spela, musicera,
t. ex.und singen. II. tr. E-n Klang
frambringa ett ljud; e -n Toast — utbringa
en skål. K—, n -s kling|ande, ning. — in
den Ohren susning i öronen.
Klingenilfieber, n stuaentspr. ’rädsla för klingan’,
’due‖rädsla’, -probe, f -n ⚙ kling|prov,
-probering. -Schmied, m -[e]s -e klingsmed.
-spitze, f -ro klingspets. -stahl, m -[e]s
kling-. stål. -stock, m -[e]s -e†, se Stockdegen, -zeug,
n -[e]s -e ⚙ klingsmide.
Kling‖or, m-S- gram. självljud, vokal, -fähigkeit,
f mus. förmåga att klinga el. ljuda, -gedieht, n
-[e]s -e klingdikt, sonett, -glas, se Bleiglas.
-klang, m -[e]s klingklang; biiai. tomma fraser,
svammel. k-klang, interj klingklang, -lein,
st Klanglein, k-ling [klig’lig], k-lingling [–],
interj kling[eli]klang. jfr kling, -spiel, n
-[e]s -e cymbal, -stein, m -[e]s -e geoi.
kling-sten, fonolit.
Klinik [’kli:], f -en klinik, -er, m -s - kliniker.
-|um, n -ums -en, se Klinik.
klinisch, a klinisk.
Klink‖art [’kliqkart], m -s -s , se -er 2. -bolzen,
m -s - O klinkbult. -e, f -ro 1. [dörr]klinka;
dörr|vrede, -handtag. Er gehtn putzen el.
schlagen F han går från dörr till dörr och
tigger. 2. ⚙ klinka. -eisen, n ⚙ klinkjärn.
klink|en, -te ge-t intr [h] o. tr 1. .4»» Schlosse,
am Drücker — trycka på dörrklinkan; Ydie
Tür, an der Tür — ta[ga] i dörren; es war
ihm, als hörte er die Tür — han tyckte det
var ngn som tog i dörren. 2. Die Hacke m. m.
an den Stiel — sätta hackan m. m. på skaftet.
3. äv. klank geklunken Øo.i klinka. Den
Spieker — »1« klinka huvudet på spiken.
Klinkenllblech, n -[e]s -e ⚙ slutbleck i kiinki&s.
-drlicker, m O klinktrycke, klinka. -gesperre,
n s - ø spärrhakanordning. -heber, se
-schlüs-sel. -putzer, m P, se Vagabund o. jfr Klinke I. i.
-schloß, n schlosses -schlosser O klinklås.
-schlüssel, m nyckel till klinklås. -umschalter,
m -s - O telef. jack.
Klinker m -s - 1. ⚙ klinker[tegel]. 2. ⚓ fartyg
byggt på klink, -boot, n -[e]s -e[f], se föreg. 2.
Chaussee, f -n väg el. gata belagd med [-klinker[tegel].-] {+klin-
ker[tegel].+} k—gebaut, et «i-klinkby^gd, byggd
på klink, -rost, m -es -e ⚙ klinkerrost.
Straße, f -n, se -chaussee. -t, m -s -s , se
Klinker 2. k—weise, adv ⚓ på klink, t. ex.
gebautes Schiff, -werk, n -[e]s -e
klink|bygg-nad, -bordläggning, bordläggning på klink.
Klink‖haken, m -s - O klinkhake, -ring, m -[e]s
-e »i* klinkring, -schloß, se -en\schloß. -werk,
se -er\werk.
Klinollachse, -diagonale, f -n geoi. min.
klino-diagonal. -meter, n {m) klino|meter, -skop.
Klins‖e, f -n (dim. -chen, -lein) spricka, springa,
rämna, k-|en, -te ge-t tr ⚙ «nick. fylla i,
täppa till springor med sågspån.
Klinze, se Klinse.
klipp, I. interj. — klapp! klipp klapp! II. a
o. adv oböji. — und klar klappad och klar;
etw.und klar sagen säga ngt rent ut; e-e
— und klare Antwort ett klart och tydligt
svar. jfr klar 1.
Klipp|dachs, se -schliefer.
Klippe, f -n 1. klippa, skär. Blinde
{verborgene el. wachende) — blindskär. 2.bildl.
blindskär, farlighet, farligt hinder. Ich war froh,
diese — so glücklich umschifft zu haben jag
var glad att så lyckligt ha klarat detta
blindskär. 3. klippt, stämplat mjnt [-klipping[-s|penning].-] {+klipping[-
s|penning].+}
Klippeisen, n ⚙ fint stångjärn klipp järn.
klipplleln, se klöppeln, -|en, -te ge-t, 8e -em.
Klippenllbock, se Steinbock, -bucht, f -en &
klippig bukt. -dachs, se Klippschliefer, -fisch,
m 1. zool. Cbætodon >borsttand». 2. hand.
klippfisk. -hahn, se -vogel 1. -hase, m zool. Lepus
variabiiis nordhare. -huhn, se Steinhuhn, -insel,
f -n skär. -kette, f -n klipprev. -kletterer, se
-steiger, -küste, f -n klippig kust. k-los, a
klipplös, utan klippor, k-reich, a full med
klippor, klippig, -reihe, f -n «t« rad av
klippor. -steiger, m klipp|bestigare, -klättrare,
-tier, ro, se Klippschliefer, -vogel, m zool. 1.
Rupicola klipphöna. 2. Larus eburneus vitmås.
-vogel, pl zool. Rupicoiini klipp|höns, -fåglar,
k-voll, se k-reich. -wand, f -e† klippvägg,
-wasserfaden, m bot. conferra rupestris
vatten-siike, havslin. jfr äv. Klipp-.
Klipper m -s - 1. ⚓ klipper[skepp].
2.0skulptörhammare. -hammer, m -s -†
snabbhammare. k—|n, klipp[e]re -te ge-t intr [h] smälla,
klappa, slamra, -schiff, n -[e]s -e, se Klipper 1.
Klipp‖fisch, so-en\ßsch. -flechte, f bot. Färbende
— Roccella tinctoria orseljlav. -holz, » -es -erf,
se Kloben 2. k-ig, a klippig, -känne, f -n
stånka med lock. k-klapp, se klipp I. -klapp,
n -s kvarns slamrande, -klappmühie, f -ro 1.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free