Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klippkleber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slamrande kvarn. 2. se -mühle. -kleber, m zool.
Paten» skålsnäcka, -kram, m -[e]s O’
krimskrams, småkrafs, skräp, jfr Kleinkram,
-kramer, m en som handlar med krimskrams,
leksakshandlare, -krug, m -[e]s -e† 1. se
-känne. 2. se -schenke. -mühle, f -n spel.
tripp-trapptrull. -schenke, f -n nsel krog, sylta,
syltkrog. -schliefer, m zool. Hyrax klippdass,
daman. -schuld, f -en små-, plotter|skuld.
-schule, f -n små[barns]skola; førakti. tras-,
strnnt|skola. -schüler(in), m (/) abecedarie,
småskoleelev. -schuimeister, m
småskollärare. -Schwengel, m på åkdon förvåg, -werk, n
-[e]s 1. trä[lek]-, små|saker. jfr -kram. 2. ⚙
mynt klippverk.
klirr, interj klirr! kras! kratsch! -|en, -te ge-t
1. intr [ÄJ 1. klirra, rassla, skramla, t. ex.
man hört die Waffen die Fenster Mit
den Schlüsseln f v rassla med nycklarna. 2.
[när ortsförändring framhålles s] klirrande röra
sig, rassla ned, falla ned med ett klirrande.
II. tr 1. E-n aus dem Schlafe ~ väcka upp
ngn genom klirrande. 2. Sie -ten Ydie
Schioer-ter aneinander de korsade klirrande sina
klingor. K~en, n -s klirrande, skramlande,
rasslande. K^spor[n, m -n[e]s -en klirrande
spor.re. K<vton, m -[e]s -e† klirrande ljud.
Klisch]|ee [kisjer], n -$ -s O typ. klisché,
av-klapp. k-ier|en [’Jr.], -te -t tr ⚙ typ.
klische-ra, avklappa, -iermaschine, f -n ⚙
klische-ring8maskin. -iermetall, n -[e]s ⚙
klisché-metall.
Klistier [’ti:r], n -s -s läk. klistir, klystir,
lavemang. E-m ein ~ geben el. setzen giva ngn
ett lavemang, sätta lavemang på ngn.
artig, adv som (i form av) lavemang, k^[en,
-te -1 tr. E-n nv sätta lavemang på ngn. -en,
n -s , -geben, n -s lavemang[s]sättning.
ma-schine, f -n läk. spolningsapparat, irrigatör.
-pumpe, f -n klysopomp. -schlauch, m -[e]s
-e† klistir-, laveman g[s]|slang. -spritze, f -n
klistir-, lavemang[s]|spruta. Vorrichtung, f
en lavemangsredskap.
Klitor|is [’kli:], f -is o. -ides anat. klitoris,
kitt-lare.
klitsch, se klatsch. m -es O 1. mjuk
massa smör o. dyl. 2. F degklump, t. ex. der
Kuchen ist reiner K~e, f -n dial. usel
lantegendom. -[eklatsche]naß, a lungsur,
genomvåt. -en, se glitschen, -ig, a om bröd degig,
kladdig. K^igkeit, f degighet.
Klitter m -s -, se Klecks, -buch, n -[e]s -er/, se
Kladde.
klittll[e]rig, a 1. ned|fläckad, -sölad, -plumpad.
2. sönderstyckad, delad i småbitar, -fern,
-[e]re -erte ge-ert I. intr [h], se klecksen.
II. tr 1. sönder|dela, -plocka; jfr
herausklau-ben. 2. beskriva detaljerat, beskriva in i
minsta detalj. K-er|schuld, se Klapp er schuld.
K-erung, f -en rörakti. detaljerad (minutiös)
skildring el. beskrivning.
Kloak [klo-’a:k], m o. » -[e]s -e -e, f -n av.
zool. kloak; kloakledning.
Kloakenl|arbeiter, m kloakarbetare, -feger, m
kloakrensare. -gas, n -es -e kloakgas.
mün-dung, f -c» kloakmynning. -Öffnung, f -en
äv. zool. kloaköppning, -reiniger, se -feger.
-röhre, f -n kloakrör, -schicht, f -en geoi.
bo-nebed, rätiska etagen jurasystemets nedersta avdeln.
-system, n -s -e kloaksystem. -tier,n -[e]s -ezooi.
kloakdjur. -Ver|schluß, m -schlusses -schlüsse
vattenlås. -wasser, n-s - kloakvatten,
-we-sen, n kloak|väsen, -system,
klob, se klieben.
Klobe, f -n, se Kloben 1.
Klöb|eisen, n ⚙ tunnb. spaltkniv.
Kloben m -s - (dim. Klöb[chen, -lein) 1. klabb,
kloss, kubb, grovt vedträ. 2. jakt. [klove till]
fågelgiller. 3. ⚙ mek. o. block[tyg], talja;
[våg]klove; jrr äv. Handschraubstock. 4. iantbr.
knippa, binge un m. m. 5. biiai., se Klotz 2.
klob|en, -te ge-t tr 1. F ’damma till’ ngn med
ett vedträ (en klabb). 2. o. klöb[en, -te ge-t
klyva ved.
Klobenllarbeit, f -en O blockarbete,
-be-schlag, m -[e]s -e† ⚙ blockbeslag,
-deich-sel, se Gabeldeichsel, -fang, m -[e]s -e† jakt.
gillerfångst, -flaschenzug, m -[e]s -e† ⚙
blocktyg. -gehäuse, n -s -0 blockhus, -herd, se
Vogelherd, -holz, n -es -er† ved i klabbar el.
kubbar, kubbved, ohuggen ved. -macher, m
⚙ blockmakare. -niet, n [m) -[e]s -e ⚙
blocknagel. -säge, f -n klov-, klo-, stock|såg. -seil,
n -[e]s -e ⚙ blocktåg.
klobig, a 1. grov, otymplig, klumpig; plump.
2. i sms., t. ex. drei<\, som kan klyvas i tre
delar.
Klobsäge, se Klobensäge.
klöhnen, se klönen.
klomm, klömme, se klimmen.
klön|en, -te ge-t intr [/i] dtai. P 1. prata, sladdra.
2. grina, gnälla,
klonisch, a läk. häftigt skakande klonisk, t. ex. ~er
Krampf.
K|onz, n -es -e ⚙ tunnb. kil.
Kloon m -[e]s -e -i* nystan sjömansgarn.
Klopf m -[e]s -e slag, knackning; pi., se -e 1.
-apparat, se -signalapparat, -bürste, f -n ⚙
typ. avklappningsborste. -damm, m -[e]s -e†,
-deich, m -[e]s -e ⚙ vattenb. tillklappad och
med grästorv belagd damm[byggnad]. -e, f
-n 1. F smörj, stryk. Es setzt ~ det vankas
smörj. 2. iantbr. ej färdigtröskad sädeskärve,
-eisen, n ⚙ korgm. bank-, klapp|järn.
Klöpfel, se Klöppel. k~|n, klöpf[e]le -te ge-t
intr [K] o. tr klappa el. bulta sakta el. lätt.
klopf|en, -te ge-t I. intr [h] 1. klappa, knacka,
banka, bulta, dunka, t. ex. an die Tür Es
-t opers. det knackar [på dörren]; das Blut -t
hart blodet pulserar hårt; das Herz -t mir,
mir -t (el. es -t mir) das Herz mitt hjärta
klappar, bultar el. dunkar; das Herz -t stark
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
