- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1293

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klunkerwolle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dangla. 2. dial. gå och lata sig, gå och driva,
slå dank. -er|wolle, f hand. smutsig el. oren ull.
Klunse, se Klinse.
Klunter, f -n Pl. se Klunker 3. 2. 1 ortlolla,
slampa.
Kluppe, f -n (dim. Klüpp\chen, -lein) 1. a) ⚙
[gäng]kloppa; b) [knip]tång, klämma. 2.
skogsv. [kuberings]klave. 3. bildl. klämma,
knipa. E-n in [unter) die ~ bekommen el. F
kriegen få ngn fast el. i klämman; e-n in der
n haben ha ngn i sitt våd. jfr Klemme 2.
4. hunt, knippa nycklar, klunga fåglar.
Kliippel, se Klöppel 2 a), 3 a), 4.
kluppllen, -te ge-t tr 1. knipa om, klämma fast.
E-n Hengst ~ kastrera en hingst. 2. bunta
ihop, binda i knippa. 3. skogsv. klava. K-ert,
m -s O bunt, knippa. K-holz, n -es -erf
kast-reringstång av trä. K-zange, f pincett.
Klus, f -en, se Klause.
Kilisback, f -en -i* klysback.
Kluse, f -n, se Klause.
Klüs‖e, f -n ⚓ klys, klysgatt. k-|en, -te ge-t
intr [h] »t«. Das Schiff -t el. opers. es -1, fängt
an zu n vattnet tränger in genom klysen.
-enjbacke, f -n -i« klysdyna. -en|band, n -[e]s
-erf ⚓ klysband. -en|deckel, m -s - &
klys-tavla. -gatt, n -[e]s -era o. -s , se -e. -holz, ra
-es -er† klystimmer; manshuvud,
judas-öron. -pfropfen, m -s - klys]propp, -buss.
-sack, m -[e]s -e† ⚓ klysdyna. -stopper, m -s
-klysstoppare.
Kluster m bot. Viscum album mistel.
Klüszapfen, se -pfropfen.
Klute, f -n dial. jordklump, koka. -n|treter, m
förakti. ’lantis’, ’bonde’, P dyngsprättare.
Klütller m -s - P 1. se Kliimpchen. 2. se
Klump-huhn. k-[e]rig, se klümp[e]rig. k-|ern, -[e]?-e
-erte ge-ert intr [h] 1. se klümpern. 2. dial.
syssla med småsaker, knåpa.
Klutte, f -n sämre kol.
Klutter, f -n lockpipa.
Klüver [y:var], m -s - ⚓ klyvare. n bei! n
setzen ! upp med klyvarn! -baum, m -[e]s -e†
klyvarbom. -bezug, m -[e]s -e†, se -kleid.
-fall, n -[e]s -en ⚓ klyvarfall. -gast, m -es
en -t* ktyvargast. -kleid, n -[e]s -er »t*
kly-varkapell. -leiter, m ⚓ klyvers-,
klyvar|lej-dare. -niederholer, m -s - klyvarnedhalare.
-schote, f -n klyvarskot, -stag, n -[e]s -e
»i» klyvarstag.
Klysopompe [’pompa], f -n lavemangsredskap
kly-sopomp.
Klystier m. m., se Klistier m. m.
k. M., förk. = künftigen Monats nästa månad.
km, förk. = Kilometer.
km2, km3, förk. = Quadrat-, Kubik\kilometer.
Knabbelkoks m - - O krossad koks.
knabb|eln, -[e]le -elte ge-elt se -em. K~, ra
-s, se Knabbern.
knabber‖n, knabb[e]re -te ge-t intr [h] o. tr
knapra på. An etw. (dat.) el. etw. ~ knapra på ngt;
er wird daran zu ~ haben bildl. det blir nog
en svår nöt att knäcka för honom. K^, n -s
knaprande. Etw. zum ~ mitnehmen ta med
sig ngt att knapra på. K-werk, ra -[e]s ngt
att knapra på, F snask.
Knäbchen, n -s liten gosse el. pojke, pys,
gossebarn, F kvanting.
Knabe m -n -n (dim. Knäb\chen, -lein) 1. gosse,
pojke, t. ex. er ist noch ein ein alter n.
Sie sind ein unverschämter n! ni är en
oförskämd slyngel! 2. 0, se Knagge 2.
Knaben‖alter, ra -s goss-, pojk|ålder, -år.
-an-zug, m -[e]s -e† goss-, pojk|kostym, -dräkt,
-bluse, f -n goss-, pojk|blus. -erinnerung, f
-era goss-, pojk|minne, minne från pojkåren,
k-haft, a goss-, pojk|aktig, barnslig, pueril,
-haftigkeit, f goss-, pojk|aktighet, barnslighet,
puerilitet. -heit, /1. gossår. 2. allt vad
gossar el. pojkar heter, pojkar. 3. se -haftigkeit.
-hört, m -[e]s -e barnavärn för gossar, -hut, m
-[e]s -e† goss-, pojk|hatt. -j ah re, pl goss-,
pojk|år. -jlingling, m -s -e [[mindre]] poet.
gosseyngling. -kleider, pl gosskläder, -kraut, n bot.
Orchis nyckelblomster. Breitblättriges ~ o.
latifolia el. incarnata majalis maj nycklar; echtes el.
männliches ~ o. mascuia Sankt Pers nycklar;
geflecktes ~ o. macuiata fläckigt
nyckelblomster, Jungfru Marie hand; weibliches n ö.
morio göknycklar, -lehrer, m lärare för
gossar, gosskollärare. -liebe, se -schänderei.
k-mäßig, se k-haft. -sängerchor, m -s -e[f]
gosskör. -schaft, so -heit. -Schänder, m
pe-derast, föråidr. drän gaskänd are. -schänderei,
-Schändung, f pederasti, -schule, f -n
goss-skola. -spiel, n -[e]s -e goss-, pojk|lek.
-stimme, f -n gossröst; mus. alt. -stolz, m -es
gossestolthet. -streich, m -[e]s -e pojk|streck,
-upptåg, -tum, n -[e]s 0, se -heit 1. o. 3. -würz,
f, se -kraut, -zeit, f gossår, pojktid.
Knäb|lein, se -chen.
knack, interj knack! K~, m -[e]s -e 1. se
Knacks. 2. se Dickicht. 3. gatuiggniug knackad
sten, makadam. K~brot, ra -[e]s -e
knäckebröd. K~[el]beere, f bot. Fragaria viridis (collina)
backsmultron, nejkon. -|en, -te ge-t I. intr
[h] knaka, t. ex. in allen Fugen, in den
Gliedern knäppa, t. ex. mit den Fingern
der Hahn des Geioehrs -1, es -t in der Wand.
Das Glas -te det knäppte? i glaset; ~ und
krachen knaka och braka. II. tr knäcka,
knäppa, t. ex. Nüsse bildl. e-m e-e harte
Nuß zu ~ geben. Wir haben noch e-e Nuß
mit einander zu ~ bildl. äv. vi ha ännu litet
otalt (ci. F en gås oplockad) med varandra.
K^en, ra -s knakande, knäppande,knäckande.
Knäckente, se Knäkente.
Knack‖er, m -s - 1. se -s . 2. knäckare,
knäppare. jfr Nußknacker. 3. slang lur el. ’törn’
på en bänk. k-[e]rig, a knakande,
knäckande ; knaprig. k-|ern, -[e]re -erte ge-ert intr
[h] knaka, knäppa, -laut, m -[e]s -e fonet. stöt.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free