Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Knebler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tystande; fjättrande, -ler, m -s - en som
lägger kavle i el. täpper till munnen på ngn.
Knecht m -[e]s -e (dim. -chen, -lein) 1. dräng.
Der e gibt dem Herrn nichts nach, wie der
Herr, so der e ordspr. sådan herre sådan dräng;
stumme ~e små-, serverings|bord. sq faul 5.
2. a) träl, slav. ~ der Sünde träl under
synden, syndaträl; b) tjänare, t. ex. ~ Gottes. 3. förr
a) knape; b) knekt, soldat; c) bödel; d) gesäll.
4. ø o. ⚓ knekt. 5. zool.Der alte e. se
Wachtelkönig. -elei, f -en slaveri, kryperi. k^|eln,
-[e]le -elte ge-elt intr [7i] slaviskt krypa, lisma,
fjäska, k^|en, -ete ge-et I. ᚼ intr [h]. E-m e
tjäna ngn, vara ngns tjänare. II. tr
trälbin-da, underkuva, t. ex. das Volk, die Presse e.
-en, n -s , se -ung. -erei, se -elei. -es-, i sms., se
-S-. krisch, o slavisk, trälaktig; krypande,
underdånig. k~lich, a slavliknande, låg, t. ex.
eer Dienst; jfr keisch. -s|geld, f -en
dräng|-göra, -syssla; slav-, träl|arbete.
-schaft, f slaveri, träldom, t. ex. aus der e befreit werden.
In der e geboren träl|boren, -född. -sjdienst, m
-es -e drängtjänst; trälsyssla. k^selig, a
slavisk, servil. -Seligkeit, f trälsinne,
slaviskhet, servilism. -s ’gefühl, n -[e]s -e slav-,
träl|-känsla. -s|geist, m -es, se -ssinn. -sjgestalt, f
en en tjänares skep]else, -nad el. gestalt, t. ex.
bibl. er nahm e an. -s|last, f -en träl-,
slavj-börda. -s|seele, f slav-, träl|själ. -[s]sinn, m
-[e]s trälsinne, slaviskt sinne, krypande
sinnelag. -[s]stand, m -[e]s trälstånd.
-s|verhält-nis, n -ses -se slaviskt förhållande, slaveri,
-s[wesen, n träl|väsen, -dom. -ung, f -erc
träldom; under|kuvande, -kuvning, -kasteise.
Knecke, f, se Hahnenfufi 3.
Kneffs, pl kök. kött-, fiskfärs]bullar,
frikadeller, queneller.
Kneif m -[e]s -e fällkniv; skomakar-, [-träd-gårds]kniv.-] {+träd-
gårds]kniv.+} -bindsei, n knivbän[d]sel. -e,
f -n nosklämma för hastar, k^-]en, kniß’[e’]st
(-test) gekniffen (ge-t) -e I. tr 1. nypa,
knipa, klämma, t. ex. e-n braun und blau
e. E-m die Wange e, e-m el. e-n in die
Wange e nypa ngn i kinden; e-e
Visitenkarte e vika ett visitkort; e-n bis aufs Blut
e nypa ngn så att det blöder; der Röck -t
mich rocken stramar. 2. bildl. kvälja, plåga,
pina, t. ex. eder Hunger. 3. dial. F E-n e fukta
sin strupe, ta sig en tår på tand. 4. Den
Wind e hålla nära vinden. 5. Die Würfel
e P fuska med tärningarna; die Preise e
hand. pressa ned priserna. II. intr 1. [Ti]
nypas; strama. 2. [s] studentslang F vid fäktning
smita ifrån, dra sig undan. III. gekniffen
pp. o. adj. om ögonen plirande; knipslug. Die
Gekniffenen de fiffiga el. sluga [kanaljerna].
-er, m -s - 1. en som nyper el. kniper. 2.
pincené. 3. studentslang F en som drar sig
undan el. smiter, ’hare’; jfr keen II. 2. 4. zool.
a) Mergu» senator småskrak; 6) se
Abgottschhn-ge. -erin, f -nen, se -er 1. -er[schnur, f -e†
pincenésnodd. -haken, m -s - -£» taljehake,
-instrumente, pl mus. harpinstrument. -kuß,
-kusses -küsse, se reij. -küßchen, n -s . E-m
Kind ein e geben nypa ett barn i kinden
och kyssa det. -mal, n -[e]s -e o. -er† blånyp.
-messer, n, se Kneif, -stich, m -[e]s -e <£>
knävelstek, två halvslag med rundtörn.
zan-ge, f -n knip-, hov|tång.
Kneip, dial., se Kneif.
Kneip‖abend, m -[e]s -e krog-, sup-, gille|afton,
svyck[kväll]. -besen, m studentslang krognymf,
P subba, -bruder, m -s -† dryckes-,
sup|bro-der; Fpimplare, krogkund; festare,
festpris-se, rummelkurre.
1. Kneipe, f -n klämma, klove, tång.
2. Kneipe, f -n 1. krog, värdshus, ölstuga;
studentlokal. Immer in en liegen alltid hänga
på krogen; in die e geh\_e~]n gå på krog[en].
2. studentslang rum, ’kula’, håla. 3. se -rei.
1. kneip[en, -te knipp) ge-t (‡ geknippen) tr
knipa, nypa; jfr kneifen I. 1. Es -t mich im
Bauche jag har knip i magen; die Schuhe e
mich skorna klämma [mig]: was -t dich denn
so sehrt vad är det som plågar dig så? K~,
n -s knip i magen.
2. kneip|en, -te ge-t intr [h] o. tr gå på krog[en],
supa, festa, rumla, svira, svycka. Luft e
supa luft; Natur e njuta av naturen, ta’
frisk luft; ~ gehen gå ut och festa, gå på
krog[en]. K~, n -s supande, festande,
rumlande, rummel. Kl|eben, n krog-, ute|liv,
t. ex. ein e führen. K^witz, m -es -e krog-,
punsch[vits, -kvickhet.
Kneipi|er, m -s se -bruder. -erei, f -en F 1.
krogbesök, -vana; ständigt supande, festande,
rumlande, t. ex. mit der e wird er sich
ruinieren. 2. supgille, dryckeslag, festligt
samkväm; fest, svyck, rummel, F hippa.
Schwere e F dunder|hippa, -fylla, k-frei, a F
krogfri, t. cx. ein eer Tag. -genie [^e-’ni:], n -s -s
F, se -bruder. -hof, m -[e]s -e† liten kringbyggd
restaurangträdgård, -ier [’pfe:], m -s -e F l.se
-icirt. 2. se -bruder. -komment [ko’ma], m -s -s
studeutspr. supsed; regler för festsamkväm el.
supafton, -lied, n -[e]s -er dryckes-,
sup|-visa. -madel, n uppasserska, krognymf. [-na-mej[n], -] {+-na-
mej[n],+} m -ns -n studentspr. krognamn, öknamn
som ngn bär på krogen,,
Kneippllbrot, se Grahambrot, -kur. f -en läk.
kneippkur. -sandalen, pl kneippsandaler.
Kneipllpump m -[e]s F krogkredit, F krita på
krogen, -schenke, se 2. -e 1. -schröter, se
Hirschkäfer. -schuld, f -en krogskuld.
-Schwanz, m -es -e† studentslang F ung. ’påhäng’
på krogen el. vid samkväm, -stube, f -n
krogrum, ’krypin’, ’pina’, -szene, f -n krogscen.
-tag, m -[e]s -e sup-, samkväms|dag. -tusch,
m -es -e stud. förolämpning vid dryckeslag,
-wart, m -[e]s -e studentspr. klubbmästare.
-wirt(in), m (f) krog-, värdshus|värd(inna),
krög|are, -erska. -wurm, m -[e]s -er† 1. se
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
