Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - knistern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knister’i|n, knist[e]re -te ge-t intr [å] spraka,
t. ex. das Feuer -1; knarra, gnissla, t. ex. der
Sehnte, der Sand -t; frasa. t. ex. die schwere
Seide -t; knistra, rassla, prassla. Kr, n -s
sprakande: knarrande, gnisslande; frasande;
läk. krepitation. K-rasseln, n -s läk.
knister-rassel, krepiterande rassel i lungorna. K-salz,
n -es -e min. knistersalt.
knitsch|en, -[e]s£ -te ge-t, se quetschen.
1. Knittel, m. m., se Knüttel m. m.
2. Knittel, pl korta garnstumpar knyttels.
Knitten, pl lusägg, gneiter.
Knitt‖er, m -s , se Knautsch, -er|gold, se
Knistergold. k-[e]rig, a 1. se knist[e]rig. 2.
skrynklig, tillskrynklad; knottrig. 3. iättretlig,
snarstucken, fnurrig, knottrig. k-[ern, -[e]re
-erte ge-ert I. intr [ä], se knistern. II. tr.
se knautschen. III. refl. Sich r reta upp sig,
vara ilsken, gå och t.jura. k-rig, se k-[e]rig.
Knix, knixen, se Knicks, knicksen.
Knjas, Knjäs, se Knes.
Knobel m -s - 1. se Knollauch. 2. se Knöchel
1. a). 3. se Würfel.
Knöbel m -s - 1. se Knöchel 1. a). 2. se Würfel.
Knobelbecher m tärningsbägare.
Knöbelkraut, n, se (ausdauernder) Knäuel.
knobeln, F, Se würfeln.
Knoblauch m -[e]s bot.. Aiüum sativum vitlök, kr [-[s]artig, -] {+-
[s]artig,+} a vitlöks|aktig, -liknande.
Knoblauch[s]libraten, m -s - kök. fårstek med
vitlökssås. -[brot]schnitte, f -n kök. brödskiva
ingniden med lök att doppa,
-brühe, f vitlökssås. -erz, n min. skorodit. -esser(in), m (/)
vitlöksät|are, -erska. -gamander, m bot.
Teu-crium scordium löksuga. -geruch, m -[e]s
vitlöks-lukt. -hederich, m, se -kraut, -köpf, m -[e]s
-e† F liten usling, litet kräk. -kraut, n bot.
Alliaria oföcinalis löktrav, vitlöksört. -krÖt3, f
zool. Peiobates ruscus lökgroda, -mittwoch, m
-[e]s -e dial. onsdagen i pingstveckan, -pilz, m,
se Lauchkraut, -rauke, -raute, f, se -kraut.
-schwamm, m, se Lauchkraut, -tag, se
-mittwoch. -wurst, f -e† vitlökskorv, -zehe, -zinke,
-zwiebel, f -n bot. vitlöksklyfta.
Knöchel m -s - (dim. -chen, -ein) 1. anat. a)
kno-ge; b) ankel, fotknöl; c) armbåge. 2.
ben-tärning. krartig, a anat. fotknölslik[nande].
-hein, n -[e]s -e anat. språngben.
Knöchel chen, n -s - (dim. av Knöchel o. Knochen)
litet ben; liten fotknöl, krhcch, krtief, a
fotknöls|hög, -djup.
Knöch[e]ler, m -s - 1.tärnings|kastare, -spelare.
2. se Knochenmann.
Knöchel‖fortsatz, m -es -e† anat. fotknölsepifys.
-gelenk, n -[e]s -e anat. fot-, ankel[led. k-|n,
knöch[e]le -te ge-t intr [Å] spela [med]
tärning, raffla, -ring, m -[e]s -e ankelring. -spiel,
n -[e]s -e tärningsspel.
Knochen m -s - (dim. Knöch]lein, -eichen) 1.
ben, [ben]knota, kota, t. ex. starke r haben,
e-m Hunde e-n r hinwerfen, nur aus Haut
und r bestehen. Fetter r bildl. godbit, ’mums’;
inbringande affär; es sind zu viel r im
Fleische, das Fleisch hat zu viel r köttet är
för benigt; e-m die r im Leibe
entzweischlagen göra kål på ngn; seine r schonen biwn.
spara på sina krafter, akta sig för att ta i,
vara lat; du kannst deine r im Schnupftuch
nach Hause tragen P bildl. ung. det kommer
inte att* bli mycket kvar av dig, om jag får
hållas; er wirft noch mit unseren r die
Äpfel von den Bäumen bildl. F han kommer nog
att överleva oss; bis auf den r ända intill
benet el. kärnan; bis auf die r durchnäßt
våt inpå bara kroppen, alldeles genomsur;
faul bis auf den r genomrutten; bis auf Ydie
r loyal F lojal ända ut i fingerspetsarna;
voll von r om kött benig: zu r werden
förbenas. 2. P finger. Er muß seine r überall
haben; se Knebel 8. ex. 3. P a) skällsord fähund;
%b) snålvarg, girigbuk. -abblätterung, f -en läk.
benlossning, exfoliation. krähnlich, se
k-artig. -ansatz, m -es -e† anat. epifys. -arbeit, /1.
⚙ hårt arbete. 2. -en benarbete, -arbeiter(in),
m (/) benarbet|are, -erska. krartig, a
ben|-artad, -aktig. -asche, f ben|aska, -jord.
-atro-phie, f iäk. ben[atrofi, -förtvining. -auswuchs,
m -es -e† läk. ben|nybildning, -knöl,
exos-tos, osteofyt. -band, n -[e]s -er† anat.
ben-ligament. -bau, m -[e]s benbyggnad, -beil,
n -[e]s -e ⚙ köttyxa, krbildend, a
benbildande. -bildung, f -en läk. ben|bildning,
-vandling, Ossifikation, -bohrer, m -s - läk.
benborr, trepan. Kleiner r trefin. -brand, m
-[e]s läk. benbrand, nekros. -breccie, f -w geoi.
benbreccia. kr brechend,« benbrytande,
-bre-Cher, 111 1. benbrytare. 2. bot. Narthecium ossifra
gum myrlilja. 3. se Beinbrecher. 4. ⚙
benmjois-tiiiv. benkrossare. -brennerei, f -en
benbrän-neri. -bruch, m -[e]s -e† läk. benbrott,
fraktur. -brüchigkeit, f benskörhet, jfr
-erwei-chung. -brüha, f -n kök. soppa kokt på ben.
-drechsler, -dre!:er, m bensvarvare, -dünger,
m, -dungmeiil, n -[e]s lantbr. benmjöl ur gödning,
-düngung, f lantbr. benmjölsgödning, krdürr,
a skinntorr, benig, -einrichter, m F benläkare,
kirurg, -entsteliung, se -bildung. -entzündung, f
en läk. beninflammation, -erde, f kem.benjord.
jfr -asche. -erwsichung, f -en läk. ben|mjukhet,
-uppmjukning, -skörhet, osteomalaci. kr
erzeugend, se krbildend. -erzeugung, se -bildung.
-fäule, f, se -fraß, -feile, f -n läk. benfil.
kniest, a benfast. -fett, n -[e]s -e benfett, -fisch,
m zool, a) re pl. Teleostei benfiskar; 6)
seBein-fisch. -fleischgeschwulst, f -e† läk. sarkom av
benvävsnatur, Osteosarkom, -fortsatz, m -es
-e† anat. benutskott, apofys. -fraß, m -es
läk. benröta, karies, krfräßig, a läk. kariös,
karierad. krfrei, a benfri. -fresser, pl zool.
benätare. -fuge, f -n, -fügung, f -en
benfogning. -gallerte, f tom. bengelé, ossein.
-ganoiden, pl zool. Holostei benganoider. -ge-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
