Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Korrigieren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
r, e-ro Druckbogen r. rde Mittel läk.
korri-gentia, förbättrande tillsättningar till recept.
K~, n -s korriger|ing, -ande; korrekturläsning,
korrektur. K-ahle, f -n ⚙ typ. korrigerål. -bar,
a korrigibel, möjlig att korrigera el. rätta.
K-platte, f -n ⚙ boktr, korrektursten.
K-sen-dung, f -en post. korrekturförsändelse. K-stuhl,
m -[e]s -e† typ. korrigerstol. K-zängelchen, n
-s - O typ. korrigertång. jfr Korrektur-.
korripier|en, -te -1 tr gripa, taga fatt.
Korroboration, f -en korroboration, stärkande.
Korroborl m -s -s australisk nationaldans korroboree.
korroborier|en, -té -t tr be|kräfta, -styrka.
korro‖dier|en, -té -t tr korr|odera, -adera, fräta,
etsa. K-sion, f -en geoi. läk. korrosion,
frätning. -slv, a korrosiv, frätande, etsande.
korrumpier|en, -te -t tr korrumpera, fördärva;
besticka, muta.
korrupt [’rupt], a korrumperad, fördärvad;
förvrängd. K^ion, f korruption, fördärv, sedligt
förfall; besticklighet, mutsystem,
mottaglighet för mutor. K^ions[presse, f -ro
korrumperad el. besticklig press.
Korsak[’korzak], m -s -s zool. vuipes corsac korsak.
Korsar [’za:r], m -en -en korsar, fribytare,
ka-pare. k^enhaft, a korsar-, fribytar|aktig.
-en|-schiff, n -[e]s -e fribytar-, sjörövar|fartyg,
korsar, -entum, n -[e]s korsarväsen, sjöröveri.
Korse m -n -n geogr. korsikan.
Korseke [’ze:ko], f -n slags hällebard.
Korsett, n -[e]s -e korsett, snörliv, -dri|ch, se
zwilch. -iere [’jenra], f -macherin,f-nen
korsett-, snörlivs|sömmerska. -Stange, f -n
korsett-, snörlivs|planschett. -zwilch, m -[e]s
-e korsett|väv, -lärft.
Korsika, n -s npr geogr. Korsika, -ner(in), m -s
-(/ -nen) korsikan (ska), konisch, a
korsikansk. -nisch, ro - korsikanska [språket], jfr
Deutsch.
Kors‖in, f -nen korsikanska. k-isch, se
k-ika-nisch,
Korsit m -[e]s -e geoi. korsit, klotdiorit.
Korso m -s -s korso, kapplöpning, rännarbana.
-fahrt, f -en korsopromenad i vagn.
Kör|stier, m -[e]s -e lantbr. avelstjur.
Korte, se Korde.
Kortege [’tsig], ro -s kortege, [heders]följe.
Körtel, se Kordel.
Kortes, pl oböji. spansk folkrepresentation COrteS.
Kort‖ex, m -[es] -e bot. bark. k-i kal, a läk.
kortikal, hörande till [hjärn]barken.
Korubin, ro -s kem. O korubin.
Korund [’runt], m -[e]s -e min. korund,
diamant-spat. -feile, f -ro O korundfil. -spitze, f -ro ⚙
korundspets pà tandläkarborr.
Körung, f -en lantbr. köring, utseende el. urval
till avel. -s|genossenschaft, f -en lantbr. avels-,
stamboks|förening.
Korven [v], pl ⚓ bottenstockar.
Korvette [y], f -n *i* korvett. -n|kapitän, m -s
-e korvettkapten.
Korybant m -en -en Kybeies präst korybant.
k-isch, a korybantisk, vild, yrande.
Korydalin, ro -s kem. korydalin.
Korydalis [’ry:], f - bot. corydaiis nunneört.
Koryphäe [’fs:a], m -n -ro 1. ant. kor|förare,
-dirigent. 2. nu koryfé, berömdhet, tongivande
person, ledare, t. ex. m der Gesellschaft.
Kör|zwang, m -[e]s lantbr.
hingstbesiktnings-tvång.
Kosak [’zak], m -en -en kosack, -a,f -s liiirysk
motdans kosack, -enjataman, -en|hetman, m -s -e
kosackhetman. -en|pferd, ro -[e]s -e
kosackhäst. -en|regiment, ro -[e]s -er
kosackregemente. k~isch, a kosackisk.
Koschenille [’nilja], f -ro zool. band. farm.
konscho-nell, koschenill[insekt]. -[n]baum, m, [-[n]-fackeldistel-] {+-[n]-
fackeldistel+} , f bot. Opuntia coccinelifera nopal,
ko-schenillkaktus. -[n]|farb[e]stoff, m, -n|rot, n
-[e]s koschenill|färg, -rött. -[n][schiid]laus, f
zool. Coccus caibi koschenill|lus, -insekt.
koscher, a jud. koscher, ren, tillåten; riktig,
tillbörlig. K^kost, f jud. ren el. enligt
ritua-let tillredd föda. -|n, -te ge-t tr jud. rena,
göra koscher, slakta på judiskt sätt.
Kose|form, f -en smekform.
Kosekante [’kan], f -ro mat. kosekant.
Kosel, f -ro avelssugga.
Kose|lied, ro -[e]s -er öm visa, kärleksvisa.
kos|en, -[es]* -te ge-t I. intr [K] språk a
förtroligt, vara smeksam el. öm. Mit einander r
smekas, kela, kuttra [med varandra]; e-m r
smeka ngn; rd smeksam. II. tr smeka. K^,
ro -s , se Gekose.
Kose‖name|[n], m -ns -ro smeknamn, -reiyf -en
1. ömt el. smeksamt prat, kärlekspjoller. 2.
se Gekose. -wort, ro -[e]s -er† smek|ord, -namn.
kosig, a smek|sam, -full.
Kosin, ss Kussin.
Kosinus [’ko:], m - - mat. kosinus.
Kosmet‖ik [’me:], f kosmetik, -ik|um, ro -ums -a
skönhetsmedel, k-isch, a kosmetisk,
skönhetsbevarande, t. ex. re Mittel.
kosmisch, a kosmisk, världs-, rer Staub
kosmiskt stoff, meteorstoff.
Kosmol|gonie, f -ro lära om Världsalltets uppkomst
kos-mogoni. k-gonisch, a kosmogonisk. -graph,
m -en -en kosmograf. -graphie, f -ro
kosmografi, världsbeskrivning, k-graphisch, a
kos-mografisk. -lin, n -s , se Vaselin. -logie, f -ro
lära om världsalltet kosmologi. k-logiSCh, a
kos-mologisk, -polit, m -en -en kosmopolit,
världsborgare. k-politisch, a kosmopolitisk,
världsborgerlig. -politismus, m - kosmopolitism,
världsborgar|skap, -anda. -ram|a, ro -as -as o.
-en kosmorama, världsmålning. -s, m -
kosmos, värld[sallt]. -theismus, m - kosmoism,
panteism.
Koso, f läk. farm. kusso, koso, kousso, maskfrö
torkade honblomvlppor av följ. -strauCh, W» bot.
Haze-nia abyssinlca (Bravera anthelminthlca) kusSOträd.
Kossat [’sa:t], Kossät[e [’ss:ta], m -en -en tor-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
