- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1352

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Krapfen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Krapfen m -s - (dim. Kräpf]chen, -lein) 1. kök.
a) äppel-, frukt|bakelse, tårta med fyllning;
b) se Pfannkuchen. 2. ⚙ hakformig del i
gevärslås.
1. kräpp, a ⚓ krabb, t. ex. ~e See.
2. kräpp, a O repsi. för hårt snodd el. tvinnad.
Krapp m -[e]s bot. o. färg. Rubia tinctorum krapp[-
rot]. -abfall, m -[e]s -e† krappavfall.
k^ähn-lich, klarlig, a krapp|liknande, -artad, -bau,
m -[e]s krappodling. -blumen, pl
krapp-blomma. k~braun, a krappbrun. -druck, se
-farbendruck.
Krappe, f -n 1. ark. krabba, krypblomma. 2.
nöt i bösslås.
Krappelfassung, se Krabbenf asssung.
Krappllerei, se -färberei. -extrakt, m [n) -[e]s -e
⚙ krappextrakt. -farbe, f -n krappfärg.
-färben, n -s Økrappfärgning. -farbendruck, m
-[e]s -e ⚙ krapp[färgs]tryck av tyger, -färber,
m krappfärgare. -färberei, f -en 1. se -fårben.
2. krappfärgeri. -färbestoff, m -[e]s
-eøkrapp-färgämne. -gewäcbse, pl bot. Rubiaceæ
krappväx-ter. -karmin, n (wi) -søkrappkarmin, -kohle, f
⚙ krappkol, garancin. -lack, m -[e]s
krapp-lack. -maschine, f -n ⚙ tvättmaskin för
ylleväv. -mühle, f -n ⚙ krappkvarn. -pflanze,
f -n, se Krapp, -purpur, m -s kem.
krappur-pnr. k-rot, a krappröd. -rot, n -[e]s kem.
krapprött, alisarin. -wurzel, f -n krapprot.
Krapiile, f -n 1. fylleri. 2. pack, slödder.
KraSlS, f - gramm. sammansmältning krasis.
krasp|eln, -[e]le -elte ge-elt, se knistern o.
rascheln.
kraß, (komp. krass]er, -est) a 1. krass, plump,
grov, rå, t. ex. die krasseste Eigenliebe. 2.
stndeutspr. rå, ’brackig’, ohyfsad. Krasser
Philister ’veritabel el. genuin braoka\
Krasselbeere, se Ackerbeere.
Kraßheit, f -en krasshet, råhet.
Krassulazeen, pl bot. Crassuiaceæ krassulacéer.
Krater m -s - krater. k~artig, se knförmig.
-bildung, -formation, f -en krater|bildning,
-formation. k~förmig, a kraterjformig,
-liknande. -see, m -s -n kratersjö.
kratikulier|en, -te -1 tr konst, indela m&lning som
skall förminskas i rutor,
kratsch|en, -te ge-t tr dial. gräva upp, luckra
jorden kring en växt.
Kratten m -s - dial. korg. -wagen, m -s -
korgvagn.
Kratz m -es -e[dial. f] skråma, rispa,
krätz‖artig, a läk. skabb artad. K-ausschlag, m
-[e]s -e† läk. skabb[artat utslag].
Kratzbeere, f bot. rubus a) r. cæsins blåhallon;
6) se Brombeere; c) se Stachelbeere; d) se
Himbeere.
Krätzblei, n -[e]s O metall, kräts-, avfalls|bly.
Kratz‖bohne, f bot. Mucuna pruriens klådpulver.
-brett, n -[e]s -er 1. järnv. snö|skrapa, -plog.
2. se Frisierscheibe. -bürste, f -n 1.
krats-borste, skrubborste, 2. F bildl. tvärvigg, arg-
sint figur; ragata, argbigga, k-bürstig, a F
argsint, motspänstig, uppkäftig, obstinat,
vresig, tvär. -bürstigkeit, f F argsinthet,
uppkäftighet, uppnosighet, vresighet.
-dek-kel, m O väv. topp-, deckel|karda. -distel, f
bot. d) Cirsium arvense åkertistel; 6) Carduus orlspns
krustistel, -draht, m -[e]s -e† ⚙ kardtråd.
-e, f -n 1. ⚙ krats, skrapa, skrapjärn. 2.
väv. karda, kardmaskin. 3. se Krätze 2. -e-, i
sms., se Kratz-,
Krätze, f -n 1. läk. kliande hudutslag, skabb.
2. ⚙ metall, kräts, avfall, slagg. In die n
gehen büdi. kastas bort.
Kratz‖egge, f -n lantbr. klösharv. -eisen, n 1.
skrapjärn, skrapa, fotskrapa. 2. krats,
pl underskruv.
Kratzelbeere, se Ackerbeere.
kratz|en, -[es]« -te ge-t I. tr. intr [h] o. refl
sich ~ 1. riva, klösa, klå, klia, skrapa (sig).
Sich (dat.) den Kopf el. am Kopfe ~ klia sig
i huvudet; sich (ack.) hinterm Ohr el. hinter
den Ohren ~ klia sig bakom örat; sich (ack.)
wund sich (dat.) e-e Wunde ~ klösa
sönder sig, klia hål på sig; etw. auf e-n Haufen
~ skrapa ihop ngt. se jucken I. o. Katze 2.
2. krafsa, t. ex. an der Tür die Hühner n
nach Körnern, die Kastanien aus der Glut
3. raspa, t. ex. die Feder -t. 4. F gnida, fila,
t. ex. auf der Geige n. 5. riva, t. ex.
schlechter Wein -t im Halse. Es -t mich im Halse
opers. det river i halsen på mig. 6. Etw. aufs
Papier n klottra ngt på papperet. 7.
kratsa; väv. karda. 8. F, se ärgern I. II. intr
[s] F. Von der Stelle ~ kila iväg, schappa,
smita, skubba.
Kratzen‖band, n -[e]s -er† O väv. kardband.
-beschlag, m -[e]s -e†väv. kardläder.
»fabrik, f -en O kardfabrik.
Krätzenkraut, n bot. scabiosa vädd.
Kratzen‖leder, n ⚙ kardläder. -macher, m -s
-kardmakare. -rahmen, m -s - O väv.
kard-skiva. -rücken, m O väv. kardrygg.
setzma-schine, f -n ⚙ kardsättningsmaskin.
-Zylinder, m O kardcylinder.
Kratzer m -s -1. en som klöser, skrapar m. m.
2. krats-, skav|järn; krats. 3.
skraptrans-portör. 4. pl. zool. Acantooephaii rundmaskar,
akantokefaler.
Krätzer m -s - 1. surt vin som river i halsen.
2.o. ⚔ krats, ⚔ förr äv. plunderskruv.
krätz‖förmig, a läk. skabbliknande. K-frischen,
n -s O metall, krätsfriskning.
Kratz‖fuß, m -es -e† F 1. skrapning med foten
vid hälsning. E-n ~ machen skrapa med foten
vid hälsning; -füße bugande[n] och [-skrapan-de[n].-] {+skrapan-
de[n].+} 2. i fabler höna, pulla som krafsar och
skrapar. 3. se Krähenfuß 4 a), k-füß[eln, -[e]le
-elte ge-elt intr [K] skrapa med foten vid häis.
ning, skrapa och buga. -füßler(m), m (/) F en
som skrapar och bugar, kruserlig person,
fjäsker. -garn, n -[e]s -e, se -hamen. -geräusch,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free