Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - krawallen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mult, uppror. k~|en, -te -t intr [h] F ställa
till kravaller, bråka, väsnas, -er, m -s - F
bråkmakare, orostiftare. k~ieren, se kren.
Krawatte [’vata], f -n kravatt, [herr]halsduk.
-n|einlage, f -n kravatt-, halsduks[inlägg.
n|-fabrik, f -en kravattfabrik. -n|fabrikant, m -en
en 1. kravattfabrikör, halsduksfabrikant. 2.
F bildl. ockrare, skinnare, -ngeschäft, n -[e]s
-e kravattaffär. Kaufen Sie sich ein r!F drag
så långt pepparn växer! -njmacher, m, se
-n[fabrikant 1. o. 2.-n|nadel, f -n kravattnål.
-n|tuch, n -[e]s -er† kravattyg.
kraweel [’ve:l], a oböji. ~ gebaut byggd på
kraveli.
Kraweel‖bau, m -[e]s, -beplankung, f -en d*
kravellbyggnad. -boot, n -[e]s -e d*
kravell-båt. -hölzer, pl karvlar. -nagel, m -s -f
»i* koffernagel. -werk, n -[e]s, se -bau. Mit r
gebaut byggd på kravell.
Kraxl[e, f -n dial. 1. för bärare bårhängsle,
bär-valk. 2. flätad ryggkorg. kr|eln, -[e]le -elte
ge-elt I. tr bära på ryggen, kånka på. II.
intr [s] streta [uppför], kravla; klättra, -ler,
m -s - en som stretar uppför, bergbestigare,
fjällturist.
Krayon [krs-jo:], m -s -s kräjong, blyertspenna,
-manier, f -en kräjong-, krit|maner.
«Zeichnung, f -en kräjongteckning.
Kreas [’kre:as], n -, -leinen, n-s O läderiärrt
kr eas[l ärft].
Kreatianismus m - reiig. kreatianism.
Kreatin, n -s kem. kreatin. -in, n -s kem.
krea-tinin.
Kreat‖ion, f -en skapelse, -ur [’tu:r], f -en (dim.
Kreatür\chen, -lein) äv. bildl. kreatur, varelse;
förakti., ge Weibsbild. k-urlich [’ty:r], a
krea-turlig; verklig, väsentlig.
Kreben m -s - dial. bärkorg.
Krebs [e:ps], m -es -e (dim. -chen, -lein) 1. zool.
Astacus fluviatiiis kräfta, t. ex. rot wie ein [-[gesottener]-] {+[ge-
sottener]+} r, rückwärts gehen wie ein r, re
fangen, e ausmachen el. ausklauben a)
skala kräftor, b) bildl. fästa sig vid småsaker,
F vara petig. 2. astr. Der r Kräftan, t. ex.
der Wendekreis des res. 3. läk. kräfta,
kan-cer, t. ex. den r haben, bekommen; äv. bildl.
kräft|a, -sår. 4. veter. hovsjukdom strålkräfta. 5.
förr pansar, bröstharnesk, äv. bildl. t. ex. ~ des
Glaubens. 6. hand. returexemplar bok; re äv.
dött kapital, svårsålt lager, dålig (förlegad,
omodern) vara. 7.0 mur., se Kalkkrebs; ~e im
Ton grus i leran; re metall, vid rostuing
malmklumpar. k-^ähnlich, se krartig. -alveolen,
pl läk. kräftalveoler. k-artig, a kräft|artad,
-liknande, -artigkeit, f läk. kräftlikhet.
-äugen, pl 1. kräftögon. 2. zool. kräftstenar.
-bildung, f -en läk. kräftbildning. -brühe,
se-sup-pe. -brutplatz, m -es -e† romkläckningsplats
för kräftor, -butter, fi kök. kräftsmör, -distel,
f bot. Onopordon acanthiura tistelborre. k’v|eln,
-[e]le -elte ge-elt intr [h o. s] I. klättra. 2. se
kren 2. k~|en, -[es]« -te ge-t I. intr 1. [h]
fånga el. fiska kräftor, idka kräftfångst. Tst
es nicht gefischt, so ist es doch ge-t ordspr. ung.
bättre något än intet. 2. [/i o. s] kravla
(krypa) som en kräfta. 3. ᚼ gå el. krypa
baklänges. "fang, m -[e]s -e† kräft|fiske, -fångst.
Auf den r gehen gå på kräftfångst, gå [ut]
och "fiska kräftor, -fänger, m kräftfiskare.
-fäule, f la k. kräftröta. k-förmig, a
kräft|for-mig, -lik. -gang, m -[e]s kräftgång, t. ex. den
r gehen, k^gängig, adv ᚼ baklänges, bakut,
-geriist, n -es -e läk. svulststroma. -geschwulst,
fi -e† läk. kräftsvulst, -knöl. -geschwür, n
-[e]s -e läk. kräft|sår, -böld. k~haft, ᚼ k^icht,
k~ig, se krartig. -kachexie, f läk.
kräftka-kexi. -kanon [7ka:], m -s mus. kräftgående
imitation. -kasten, m -s - kräft|bur, -korg.
krank, a läk. sjuk i el. lidande av kräfta,
kräft-sjuk. -kranke(r), m o. fi adj. böjn. kräftpatient,
en kräftsjuk. -krankheit, f -en kräftsjukdom.
-kreis, m -es ᚼ astr. Kräftans vändkrets,
-leiden, n -s kräft|lidande, -sjukdom,
-leuchten, n -s kräftfiske vid bloss, kolings,
kr g ångig, -messer, n kräftkniv. -milch, f läk.
kräft saft, -serum, -nase, f -n 1. läk. av kräfta
angripen näsa. 2. kök. kräftskal med fyllning,
-netz, n -es -e kräfthåv. -otter, f, se Nerz.
-pastete, f -n kök. kräftpastej. -pest, f
kräft-pest. -reuse, fi -n kräftbur. k^rot, a röd som
en kräfta, kräftröd. -saft, m -[e]s, se -milch.
-schaden, m -s -† äv. bildl. kräftskada, -schale, f
-n kräftskal. -schere, fi -n 1. kräftklo. 2. bot.
stråt-lotes aioides dyborre, vattenaloe. -schwanz,
m -es -e† kräftstjärt, -soße, fi -n kök.
kraft-sås. -spinnen, pl zool. Pantopoda havsspindlar,
-stein, m -[e]s -e, se -auge 2. -suppe, fi -n kök.
kräftsoppa. -teller, m flat kräfthåv. -tier, n
-[e]s -e zool. kräftdjur, -topf, m -[e]s -e†, st
-kasten. -Versteinerung, fi-en geoi. kräftfossil,
-weide, se Korbweide, -würz, fi bot. Doronicum
gemsrot. -wurzel, se Drachenxourz b), -zucht,
/kräftodling.
Kreckel m -s -, se Hausgrille.
Kredenz, fi -en, se -tisch, k^jen, -[es]t -te -t tr
kredensa, t. ex. e-m den Becher r. -er(in), m
-s - (fi -nen) kredensjare, -erska; munskänk,
-teller, m presentertallrik. -tisch, m -es -c
kredens[bord], serveringsbord; byffé.
Kredibilität, f trovärdighet.
Kredit, I. [’di:t] m -[e]s -e 1. hand. kredit,
t. ex. beschränkter, offener, öffentlicher r,
e-m den gewünschten r bewilligen, e-m r
geben, keinen r haben, seinen r
überschreiten, bei e-m auf r kaufen, auf r nehmen,
verkaufen. E-m e-n r gewähren (bewilligen,
einräumen) lämna ngn kredit; e-m e-n r
eröffnen öppna kredit för ngn: e-m el. für e-n
bei e-m [e-n] r eröffnen skaffa ngn kredit
hos ngn; auf 3 Monat r verkaufen sälja
med tre månaders kredit; der r dieses
Hauses ist ein sehr beschränkter denna firma har
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
