Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kreosot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kreosot [’zo:t], n -[e]s kem. kreosot, k-haltig,
a kreosothaltig, k-ier]en, -te -t tr
genom-dränka el. behandla med kreosot, -öl, n -[e]s
-e kreosotolja.
Krepelllei, fi -en dial. F traskande, k-ig, se
krüp-pelhafit. k-|n, krep[e]le -te ge-t intr [ä] F
traska på, knoga i väg.
krepier|en, -te -t I. intr [s] 1. om djur [själv]dö,
krepera; förakti. om människor P köla ar, köla
vippen, trilla av pinn, vända näsan i vädret.
2. ⚔ om granat m. m. krevera, explodera,
springa Bönder. II. tr. F Das -1 mich det
förargar mig, det retar gallfeber på mig.
Krepitation, f -en läk. krepitation.
kreplig, se krepelig.
Krepon [kre-’po:], m -s -s tyg krepong.
Krepp [s], m -s -s tyg kräpp, krusflor.
Kreppapier n -[e]s -e kräppapper.
kreppartig, a kräppartad.
Kreppe, f -n [hår]valk.
Kreppei m -s -[s], se Krapfen L
krepp‖en, I. -te ge-t tr ⚙ kräppera, krusa. II.
a av kräpp, kräpp-. K-flor, m -s -e kräpp-,
krus|flor. K-hut, m -[e]s -e† kräpphatt. -icht,
-ig, a krusig,
krepp[i]sch, a (SuP. -[e]s*) dial. mot|strävig,
-spänstig.
Kreppllkleid, n -[e]s -er kräppklänning.
ma-schine, f -n kräppmaskin. -papier, se
Kreppapier. -tuch, n -[e]s -er† kräpp[tyg].
krepuskular, a skymmande, skymnings-.
Krescendo [’Jsndo:], n -s -s mus. crescendo.
Kresol [’zoll], n -s -e kem. kresol, metylfenol.
Kresse, f -n bot. Lepidium krasse. [-[Groß]indische-] {+[Groß]indi-
sche+} el. spanische. e Tropæoium majus indiansk
krasse, blomster-, kapucin|krasse,
-n|händ-ler(in), m (f) krassmångl|are, -erska.
-n|-pflanzung, fi -en krass|plantering, -land.
k’v/[n]reich, a rik på krasse.
Kreßling m -s -e 1. zool., se Gräsling 2. 2. bot.
slags ätbar svamp.
Kresyl]|alkohol, m -s -e, se Kresol. -it, m o. n
-[e]s sprängämne kresolit. -säure, fi se Kresol.
Kreszentin, n -s , se 2. Schappe.
Kreszenz [krss’tssnts], fi -en växtlighet,
vegetation.
Kreta, n npr geogr. Kreta.
kretazeisch [’tse:], a. ee Formation kritfor-
mation.
Krete, f -n ⚔ fortif, kret.
Kret[ens]ller(in), m -s - (/ -nen) kretens|are,
-iska. k-isch, a kretensisk.
Krethi und Plethi, pl oboji. kreti och pleti.
Kretin [’t?:], m -s -s kretin, vanför idiot,
-bildung, fi -en kretinism. -e [’tr.no], I. m -n -n,
se Kretin. II. fi -n [kvinnlig] kretin.
en|-anstalt, f -en kretin-, idiot|anstalt. k^enhaft,
a lik en kretin, idiotisk, -ismus, m -
kretinism.
kretisch, se kret[ens]isch. eer Dost, se Dost
Kretonne [’ton], fi -s tyg kretonn, kretong.
Kretsand m -[e]s dial. ung. sandbank i flod.
Kretsch‖am, m -s -e dial. bykrog,
utskänknings-ställe. -[a]mer, m -s - dial. krogvärd, krögare.
-marei, se -merei. -marin, Se -merin. -merei,
fi-en krogrörelse, -merin, fi -nen krögerska.
kreuchst, kreucht, ᚼ o. poet. för kriechst, kriecht.
Kreuk m -[e]s -e ȣ>, se 1. Kink 1.
Kreuz, n -es -e [i poesi äv. -er] (dim. -chen, -lein)
1. i aiimh. kors, ibi. äv. kryss, t. ex. das e
nehmen, predigen, am ee hangen, leiden.
Eisernes e orden järnkors; gegabeltes e
gaffelkors; geschobenes, liegendes el. schräges e
andreaskors; lateinisches e latinskt kors,
passionskors; in Kleeblätter ausgehendes e
klöverbladskors; ro mit Krücken kryckkors;
ein e über etw. (ack.) machen a) överkorsa
ngt, dra ett streck över ngt, b) bildl. giva
ngt förlorat; ans e heften, nageln el.
schlagen nagla vid korset, korsfästa; in die e und
Quere härs och tvärs; die Kirche ist ins e
gebaut kyrkan är byggd i korsform; ins el.
übers e legen lägga i kors el. korsvis; übers
e nähen sy med korsstyng; mit e-m übers e
stehen Midi, stå på spänd fot med ngn; Ydie
Arme auf der Brust übers e falten lägga
armarna i kors över bröstet; Rassen übers e
paaren korsa raser; vor e-m zu ee kriechen
Midi, krypa till korset (falla till fota) för ngn.
2. korstecken. Ein (das) e schlagen, sich
mit dem ee segnen göra korstecknet, korsa
sig; das e vor e-m machen el. schlagen be
gud bevara sig för ngn. 3. kors, lidande,
börda, t. ex. das e auf sich (ack.) nehmen. Es
hat jeder sein e ordspr. var och en har sitt
[kors att bära]. 4. a) på människor kors[rygg].
Mir tut das e weh jag har ont i korsryggen
el. F där bak; sich (dat.) das e brechen bryta
ryggen av sig; b) å hästar kors, kruppa; c) å
slaktdjur rygg|stycke, -rad. 5. krucifix ss.
råmärke, gränssten. Außer den een utom el.
utanför gränsen. 6. mus. kors (j‡). Note mit
e-m e davor not med kors. 7. kortspel klöver.
8. »t« [ankar]krona. Die Ankertaue haben ein
e ankarkättingarna äro oklara; ins e
brassen brassa fyrkant. 9. ⚙ a) typ. a) kors,
obelisk (†), ß) se Aufhängekreuz; b) ark. ~ e-s
Fensters fönsterkors; c) väv. kryss, läss.
-abnahme, f -n, -abnehmung, f -en
korsned-tagning, nedtagande från korset, k^ähnlich,
se keförmig. -altar [’ta:r], - m -s -e[f]
korsaltare. -anbeter, m korsdyrkare. -arm, m -[e]s
-e ark. korsarm; i kyrka transept. k~arm
[’arm], a utfattig, -as, n -ses -se klöveräss.
-auffindung, fi kat. korsets återfinnande,
inven-tio sanctæ crucis. -aufrichtung, fi mål. korsets
uppresande, -aufschwung, m -[e]s -e† gymn.
kvarn bakåt på bom. -balken, m -s - ⚙
tvär|-bjälke, -slå. -band, n -[e]s -er† 1. ⚙
kors|-band, -sträva. 2. post. kors|band, -omslag,
t. ex. unter e senden, -band[sendung, fi -en
post. korsbandsförsändelse, -band[streifen, m
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
